Motivation är ett begrepp som innebär att människan har ett antal faktorer som initierar, styr och formar beteendet mot olika mål. I personalintensiva branscher, som exempelvis hotellbranschen, är det viktigt med motiverad personal eftersom det är en bransch där det råder hårdnande konkurrens. Det är väsentligt för organisationer att fokusera på vad som motiverar deras anställda för att de inte ska söka sig till andra organisationer med bättre arbetsvillkor eller arbetsuppgifter. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur ledningen arbetar för att motivera de anställda i deras arbete och att ta reda på vilka de främsta motivationsfaktorerna är för de anställda. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om ledningen har samma uppfattning som de anställda angående vad som är motiverande. Studien är kvalitativ och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer utförda på två olika hotell i Stockholms län. Den teoretiska referensramen berör ett antal olika motivationsteorier men utgår från Herzbergs tvåfaktorsteori. Studien visar att ledningen arbetar med olika motivationsfaktorer. De gemensamma faktorerna är ansvar, växt och feedback. De anställda motiveras av främst mellanmänskliga förhållanden och arbetet i sig men det finns andra faktorer som också har stor betydelse för motivationen. Slutligen kan vi konstatera att ledningen och de anställdas uppfattning om vad som motiverar skiljer sig åt. Det finns däremot indirekta kopplingar mellan deras olika uppfattningar om vad som motiverar vilket gör att de anställda ändå känner sig motiverade i sitt arbete.

Uppsatsen handlar om hur två hotell arbetar med CSR, hur CSR-arbetet kommuniceras mot kund och följaktligen hur kunderna uppfattar CSR-arbetet utifrån hur hotellen kommunicerar CSR-arbetet. Intresset för CSR väcktes första gången när jag började studera på universitetet. Under en kurs där begreppet introducerades deltog jag i ett projekt där studier gjordes på hotell utomlands och läraren nämnde att de bör börja arbeta med CSR tänkande. Där uppmärksammades att hotellbranschen anses vara en bransch med stor överexploatering av miljön och kundernas omedvetenhet om denna överexploatering på miljön. Syftet med studien är att genom en fallstudie studera hur Scandic Kalmar Väst och Best Western Kalmarsund hotell arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur det implementeras i de två hotellens olika marknadskommunikation och på vilket sätt deras respektive kunder uppfattar detta arbete. De två centrala forskningsfrågorna är: Hur arbetar de två hotellen i fallstudien med CSR och på vilket sätt kommuniceras CSR-arbetet till hotellens respektive kunder? Hur uppfattar de två hotellens respektive kunder hotellens CSR-arbete utifrån hur detta kommuniceras? Metoden i uppsatsen har utgått från en kvalitativ undersökning med kvantitativa inslag genom att utifrån en induktiv forskningsansats genomföra en fallstudie av två hotell genom dels intervjuer av hotellens representanter och dels genom enkätundersökning bland hotellens kunder. Resultat- och analysavsnittet är indelat i en del där resultaten av datainsamlingen presenteras och löpande tolkas för att sedan analyseras. Uppsatsen avslutas med en slutsats av studiens viktigaste resultat, metodkritik och förslag på vidare forskning. De viktigaste resultaten från fallstudien visar att Scandic Kalmar Väst och Best Western Kalmarsund arbetar med CSR genom att arbeta med att mäta och försöka minska förbrukningen av energikällor, vatten och kemikalier. De fokuserar även på ekologisk och närodlad mat i restaurangen, källsortering på hotellet samt hållbara inköp. Scandic Kalmar Väst kommunicerar sitt CSR-arbete via internet såsom Scandic hemsida och genom olika annonser på internet. De har även information och riktlinjer på hotellet om arbetet. Scandic Kalmar Väst har också personlig försäljning direkt på plats, exempelvis när de berättar direkt till kunderna på hotellet om deras hållbarhetsarbete och vad detta innebär. Vidare arbetar de med intern marknadsföring på hotellet för att förmedla hållbarhetsarbetet till sina anställda. Best Western Kalmarsund kommunicerar sitt CSR-arbete genom skyltning av miljömärkning lite överallt på hotellet, uppmaningar och riktlinjer för hållbararbete för kunderna. Bägge hotellen kommunicerar via ”PR” en tredje part genom Svanenmärkningen. Miljömärkning av verksamheten framstår som en viktig faktor i de två hotellens CSR-arbete samt på vilket sätt detta kommuniceras ut till deras respektive kunder. Kunderna uppfattar Best Western Kalmarsunds CSR-arbete genom de riktlinjer och information på hemsidan och på hotellet såsom information om miljöarbete och Svanenmärkning som marknadsförs mot kunderna. Scandic Kalmar Västs kunder uppfattar hotellets CSR-arbete genom kommunikationen såsom internet, reklam, hemsidan samt riktlinjer, skyltning och miljömärkning på hotellet såsom av maten i restaurangen och av produkter på rummet samt utifrån information på hotellet om deras miljöarbete.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera faktorer som påverkar utformningen av belöningssystem i hotellbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att jämföra ledares och medarbetares perspektiv för att undersöka hur belöningssystemen bidrar till målkongruens.   Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats och kvalitativ metod. Genom semi- strukturerade intervjuer har data samlats in från fyra hotell i Kalmar. Data har analyserats tillsammans med teorier för att uppfylla studiens syfte och besvara dess forskningsfrågor. Slutsatser: Ledarna spelar in på utformningen av belöningssystemet genom att belöna dem som de själva anser tillför något utöver det vanliga. Deras syn på rättvisa påverkar hur de delar ut belöningar och om man fokuserar på grupp eller individ. Ekonomiska förutsättningar styr belöningarnas storlek och budgetuppfyllelse leder till ytterligare belöningar. Att ingå i en hotellkedja bidrar med att kunna erbjuda belöningar som karriär- och utvecklingsmöjligheter men att inte tillhöra någon kedja ger däremot en större flexibilitet vid val av belöningar. En mix av individuella och gruppbaserade samt finansiella och icke-finansiella belöningar är att föredra för att uppnå målkongruens i en bransch som förutsätter samarbete. Kan man mäta prestationer på ett sätt som upplevs rättvist av medarbetare undkommer man svårigheterna med utdelning av individuella belöningar. Stämmer utdelade belöningar överens med medarbetares belöningspreferenser ökas graden av målkongruens. Finansiella belöningar kan kompensera bristande karriärmöjligheter. Icke-finansiella belöningar kan väga upp för avsaknaden av finansiella belöningar. Genom de studerade belöningssystemens utformning lyckas företagsledare på olika sätt skapa målkongruens.

No description available.

The growth of social media has not only brought new challenges to the onlinecommunication landscape, but also opportunities for the organizations to communicatewith its public. The purpose of the thesis was divided into two parts. The first part wasintended to describe to extend to which the Swedish hotel industry, take advantage ofthe new possibilities of social media to build relationships by creating dialogue with itscustomers. The second part of the purpose was to examine the hotels approach to publicrelations. By creating a quantitative survey were the units of our analyses the hotelsincluded in the three largest chains in Sweden: Best Western, Nordic Choice andScandichotels. The result showed that the hotels have focused on creating dialogue withtheir customers on social media to build relationship very well and that the hotels havegood existing relationship with its customers.

<p>Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt.</p><p>En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.</p><p>Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.</p><p>Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic.</p><p>Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå. Detta är mycket framträdande i en tjänsteleverantörs agerande då produkten skapas i interaktion med kunden. Av detta kan man urskilja att även identitet skapas i individ och inte i företag som helhet. Två mekanismer i en industriell tjänsterelation har påvisats som leder till att företagskunden kan identifiera sig med leverantören; anpassning och internt identitetsskapande. För att leverantören ska kunna skapa identitet i sin kund krävs det att denna gör en anpassning av de identitetsgenererande faktorerna, vilka tar sig uttryck i relationen. Det handlar om att sammanfoga och anpassa de identitetsdrivare som skapar identitet; gemensamma värderingar, personifiering, befogenhet, varumärke, professionalism, prioritet, engagemang, kommunikation och lojalitet.</p><p>Det har framkommit att kundföretaget söker leverantörens företagsidentitet, men att denna trots det överförs på individnivå. Således är det avgörande att individen inom leverantörsföretaget genom sin relation till kund kan överföra företagsidentiteten. Det är därför av vikt att leverantörsindividen identifierar sig med sitt företag.</p>

Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt. En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter. Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören. Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic. Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå. Detta är mycket framträdande i en tjänsteleverantörs agerande då produkten skapas i interaktion med kunden. Av detta kan man urskilja att även identitet skapas i individ och inte i företag som helhet. Två mekanismer i en industriell tjänsterelation har påvisats som leder till att företagskunden kan identifiera sig med leverantören; anpassning och internt identitetsskapande. För att leverantören ska kunna skapa identitet i sin kund krävs det att denna gör en anpassning av de identitetsgenererande faktorerna, vilka tar sig uttryck i relationen. Det handlar om att sammanfoga och anpassa de identitetsdrivare som skapar identitet; gemensamma värderingar, personifiering, befogenhet, varumärke, professionalism, prioritet, engagemang, kommunikation och lojalitet. Det har framkommit att kundföretaget söker leverantörens företagsidentitet, men att denna trots det överförs på individnivå. Således är det avgörande att individen inom leverantörsföretaget genom sin relation till kund kan överföra företagsidentiteten. Det är därför av vikt att leverantörsindividen identifierar sig med sitt företag.

Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse föranvändningen av sociala medier inom hotellbranschen. Studien syftar vidare till att identifiera förändringsmönster inom hotellbranschens övriga marknadsföring orsakade av marknadsföring på sociala medier. Frågeställningar: På vilket sätt använder sig hotell av sociala medier för marknadsföring? Vilken förändring har hotellens marknadsföring via socialamedier medfört på övrig marknadsföring i hotellbranschen? Metod: För att uppnå syftet och svara på frågeställningarna har vi valt att genomföra empiriinsamlingen med hjälp av en kvalitativ metod. Det kvalitativa materialet utgörs av fem semistrukturerade intervjuer, fyra av dessa är med olika hotellkedjor och en intervju med en PRbyrå. Slutsatser: Studiens resultat har visat att hotell använder sig av social mediemarknadsföring för att mer effektivt rikta sina annonser via sociala mediekanaler. Kommunikationen mellan hotell och dess gäster gynnas av att hotell är aktiva på sociala medier. Det leder till olika reaktioner och tillfälligtvis skapas det dialog, en hel del är envägskommunikation. Social mediemarknadsföring dominera rinom hotellbranschens marknadsföringsstrategier, medan övriga marknadsföringsmetoder har blivit mindre intressanta.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning konsumenter inom hotellbranschen påverkas av konsumentrecensioner online, och vilka faktorer som haft inverkan på i vilken utsträckning konsumenter var mottagliga för kundrecensioner. Faktorer som kvantiteten och kvalitet på recensioner, recensionens plattform, om recensionen var positiv eller negativ, varumärkeskännedom och tidens relevans. Den här artikeln syftade till att ge ett empiriskt bidrag genom att undersöka och jämföra flera faktorer som kan påverka konsumenternas köpintention i samma studie.  Denna studie använde en kvantitativ metod. En enkät utformades och distribuerades av författarna. Undersökningen fick cirka 300 svar från både män och kvinnor och från personer i alla åldrar över 18 år. Detta eftersom de enda som uteslöts från studien var personer under 18 år. Resultatet från enkäten analyserades med SPSS Statistics genom en regressionsanalys och korstabuleringar.  Resultatet av studien är att online konsumentrecensioner påverkar konsumenternas köpintention.  Faktorerna som undersöktes påverkar konsumenter på olika nivåer. Det var dock betydligt större påverkan från vissa faktorer än andra. Studien visade även att kvinnor påverkades i högre utsträckning. Den viktigaste faktorn var om konsumenten känner till hotellet eller inte. När kunden utvärderar ett hotell som den inte känner till i förväg är det mer sannolikt att den söker information från kundrecensioner och recensionerna får högre påverkan. Andra faktorer som hade stor inverkan var recensionens plattform (till exempel TripAdvisor) och kvaliteten och kvantiteten hos recensionerna. / The purpose of this article was to examine to what extent consumers within the hotel industry are affected by consumer reviews online, and which factors had an impact regarding the extent consumers were susceptible to customer reviews, factors such as the quantity and quality of reviews, where the review was published, whether the review was positive or negative, brand knowledge, and publication date. This article aimed to make an empirical contribution by examining and comparing several factors that could affect consumer’s purchase intention in the same empirical study.  This study used a quantitative method. A survey was created and distributed by the authors. The survey received approximately 300 answers from both men and women, and from people of all ages over 18. This occurred since the only ones excluded from this study was children under the age of 18. The results were analysed using SPSS Statistics through a regression analysis and a cross tabulation.  The findings of the study is that online consumer reviews impact consumers’ purchase intention. The factors that were examined impact customers to varying degrees. However, there were significantly larger impact from some factors than others. However, the impact is more significant in women. The most important factor was to what extent the hotel is known or not. When the customer evaluates a hotel that they do not know beforehand, they are more likely to search for information from customer reviews and the reviews have a larger impact in that case. Other factors that had a great impact was where the review was published (e.g., TripAdvisor) and the quality and quantity of the review.

<p> </p><p> </p><p>I centrala Umeå finns det 18 stycken hotell, som sällan är fullbelagda. Gästerna har således relativt stora valmöjligheter när de ska välja hotell. Det mest logiska är att en gäst väljer det hotell som efter sina förutsättningar och de förmåner de kan erbjuda ger kunden en upplevelse som möter eller överträffar kundens förväntningar. Många av kunderna idag ställer högre krav på företag och leverantörer än tidigare och tack vare Internet har de större möjligheter att undersöka och jämföra de olika företagens utbud och erbjudanden innan de gör sitt val. Hotell som i grunden har samma kunderbjudande, dvs. övernattning, kan möjligtvis ha svårare att framhäva de fördelar deras hotell har i jämförelse med konkurrenters då erbjudandena i kundens ögon kan uppfattas som likvärdiga. En av utmaningarna för hotellen är således att skapa konkurrensfördelar genom kundvärdet.</p><p>Konkurrensen mellan hotellen är en stark drivkraft för att vilja förbättra sin verksamhet på samtliga plan och framförallt att arbeta med kontinuerliga förbättringar i utformningen av arbetsprocesserna. Vi har utfört en kvalitativ studie med fokus på hotellbranschen som syftar till att undersöka det kontinuerliga förbättringsarbetet i arbetsprocesserna genom konceptet Lean. Genom intervjuer med respondenter på managementnivå och från den operativa verksamheten som kompletterats med observationer har vi försökt skapa förståelse för Leans arbetsmetoder från ett serviceföretags perspektiv. Vi har med studien försökt finna nya metoder för de undersökta hotellen att skapa ett mervärde till sina gäster då dagens konkurrensutsatta marknad kräver detta. Genom att identifiera slöseri i receptionsprocesserna kan hotellen ”göra mer med mindre” och förbättra och effektivisera sina resurser. Teorierna vi har använt oss av utöver Leanteorierna har stark koppling till att få en förståelse för konceptet Lean. Det är teorier som berör kvalitetssäkring och hur man leder sin personal för att påvisa att samspelet mellan ett kvalitetstänkande hos företagen och insatser för att leda personalen utgör en viktig värdebas för Lean.</p><p>Studien visar att hotellen har förutsättningarna för att anamma Lean konceptet i sina verksamheter och beroende på om de enbart väljer att införa vissa förändringsmoment eller att anta en helhetssyn genom ett Lean perspektiv kan det slutliga resultatet skifta. Vi anser att det skulle underlätta om Lean filosofin förstods av samtliga medarbetare för ett bättre mottagande av förändringarna vilket kan leda till ett bättre resultat. Personalen är stommen som verksamheten vilar på och det är ytterst viktigt att få sina medarbetare att vilja arbeta i rätt riktning för att förändringarna ska få genomslag.</p><p> </p>