• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1081
  • 429
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1512
  • 428
  • 365
  • 333
  • 327
  • 304
  • 271
  • 267
  • 266
  • 239
  • 224
  • 218
  • 181
  • 177
  • 173
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Samverkan i nätverk : En studie i hur Läkare Utan Gränser och Afrikagruppernna arbetar med hiv/aids

Iassu, Rosanna, Esho, Nahrin January 2011 (has links)
Denna studie handlar om hur frivilligorganisationer samarbetar i nätverk i syfte att förbättra människornas villkor i u-länder, med fokus på hiv/aids. Att arbeta i nätverk har fått en allt större betydelse det senaste decenniet och det har blivit viktigare att samarbeta över organisationsgränserna. Syftet med studien är således att undersöka på vilka sätt frivilligorganisationer samarbetar i nätverk för att uppnå gemensamma mål, i detta fall med uppgift att förbättra villkoren för hivsmittade i u-länder. För att få en djupare förståelse kommer Läkare Utan Gränsers och Afrikagruppernas arbete att belysas. Teorier som används är socialt nätverk, nätverksynsättet samt en beskrivning av hur nätverksorganisationer ser ut. En kvalitativ ansats har använts i studien där data framtagits genom intervjuer. Det som framkommer i uppsatsen är att nätverk är ett mycket viktigt verktyg i syfte att framgångsrikt nå sina målsättningar. Detta gäller i hög grad för frivilligorganisationer där inte ekonomiska intressen är i fokus utan målsättningen att bidra till bättre förutsättningar för hivsmittade i u-länder.
2

Nätverk : En väg för kriskommunikation?

Lindfjord, Elinor January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att se vilka informationskanaler yngre använder sig av i normalläge, för att kunna utröna om nätverk är en informationskanal gentemot yngre människor vid kris. Alla kommuner i Sverige har ett informationsansvar gentemot sina medborgare men det finns inga lagar som reglerar hur information skall ges. Det är alltså upp till varje enskild kommun att bestämma över vilka informationskanaler de skall använda sig av. Det är därför intressant att diskutera om nätverk som informationskanal förbättrar eller försämrar de demokratiska idealen utifrån myndigheternas informationsansvar och medborgarnas rätt till information vid en kris.</p><p>Mitt material består främst av litteratur, utredningar och studentuppsatser. Detta har kompletterats med åtta respondentintervjuer med yngre medborgare. Forskning gällande yngres medievanor och användandet av nätverk har även utgjort en central del i min studie. </p><p>Studien påvisar vissa mönster i yngre människors användande av informationskanaler. Yngre människor använder sig främst av TV och Internet för att inhämta information i normalläge. Det är alltså även dessa två kanaler som yngre människor använder för att inhämta information under en kris som till exempel Stormen Gudrun. Nätverkstänkandet kommer först när dessa två kanaler, TV och Internet, inte fungerar. Däremot inhämtar yngre människor information från såkallade interpersonella nätverk i allt större utsträckning. Med interpersonella nätverk menas att man får information från till exempel familj och vänner.</p>
3

Zigbee för längre avstånd

Arnberg, Jerker January 2006 (has links)
I dag går utvecklingen av trådlösa nätverk snabbt framåt. Zigbee är en helt ny teknik som bygger på IEEE 802-15-4 standarden. Zigbee utvecklades av the Zigbee Alliance som består av en rad stora elektronikföretag. Zigbee är en teknik som inriktar sig på låg energiförbrukning och låg kostnad. Tekniken är tänkt att användas för att ställa in och läsa av sensorer av olika slag. Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete som går ut på att utreda om Zigbee tekniken kan användas för lite längre avstånd. Arbetet resulterade i två demoapplikationer för ett enkel zigbee system, och färdigskriven kod för en möjlighet att använda Zigbee för länge avstånd.
4

Nätverk : En väg för kriskommunikation?

Lindfjord, Elinor January 2008 (has links)
Syftet med denna studie är att se vilka informationskanaler yngre använder sig av i normalläge, för att kunna utröna om nätverk är en informationskanal gentemot yngre människor vid kris. Alla kommuner i Sverige har ett informationsansvar gentemot sina medborgare men det finns inga lagar som reglerar hur information skall ges. Det är alltså upp till varje enskild kommun att bestämma över vilka informationskanaler de skall använda sig av. Det är därför intressant att diskutera om nätverk som informationskanal förbättrar eller försämrar de demokratiska idealen utifrån myndigheternas informationsansvar och medborgarnas rätt till information vid en kris. Mitt material består främst av litteratur, utredningar och studentuppsatser. Detta har kompletterats med åtta respondentintervjuer med yngre medborgare. Forskning gällande yngres medievanor och användandet av nätverk har även utgjort en central del i min studie. Studien påvisar vissa mönster i yngre människors användande av informationskanaler. Yngre människor använder sig främst av TV och Internet för att inhämta information i normalläge. Det är alltså även dessa två kanaler som yngre människor använder för att inhämta information under en kris som till exempel Stormen Gudrun. Nätverkstänkandet kommer först när dessa två kanaler, TV och Internet, inte fungerar. Däremot inhämtar yngre människor information från såkallade interpersonella nätverk i allt större utsträckning. Med interpersonella nätverk menas att man får information från till exempel familj och vänner.
5

Att nätverka eller inte nätverka, det är frågan? : en studie om chefers och ledares syn på nätverk i Varberg

Bengtsson, Annica, Börjesson, Therese January 2008 (has links)
<p>Nätverk är ett av de mest centrala begrepp som diskuterats under de senaste decennierna och även i dagsläget pratas det mycket om nätverk. Det handlar om olika former av nätverk där du kan knyta kontakter som kan komma att få betydelse i både ditt arbets- och privatliv. Syftet med att använda ordet nätverk är oftast för att förmedla att det finns en gruppering av deltagare som är sammanlänkade med varandra på något vis. Vårt syfte med den här studien var att identifiera varför chefer och ledare i Varberg anser att det är betydelsefullt att medverka i ett nätverk samt hur de använder sig av sina syntetiska och organiska nätverk i praktiken. Vi har också undersökt om behovet av att nätverka har ökat och vad det i så fall beror på. Vår intention var att belysa de centrala grundstenarna som krävs för att skapa ett väl fungerande syntetiskt nätverk.För att vi skulle få en helhetsblid när vi utförde denna studie valde vi att utgå från två olika synsätt på nätverk: Syntetiska/organiserade nätverk kännetecknas av att någon sätter ihop en grupp aktörer som går samman för att nå ett mål, en tydlig grupp med tydliga gränser för vilka som är med, det kan gälla både erfarenhetsutbyte och samverkan i någon form. Organiska/personliga nätverk är oorganiserade och spontant framväxande, de bygger på att det finns flera utbytesrelationer. Dessa nätverk är mycket lösare och kan ibland vara så svåra att identifiera att inte ens alla deltagare vet att de tillhör nätverket. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört sex stycken halvstrukturerade forskningsintervjuer med chefer och ledare i Varberg, dessa är medlemmar i ekonomi- och personalnätverk som drivs av Kompetensutveckling Varberg. Vår studie visar att behovet av att medverka i syntetiska nätverk inte har ökat rent generellt i samhället, men respondenterna var överens om att deras eget behov har ökat.</p>
6

Att nätverka eller inte nätverka, det är frågan? : en studie om chefers och ledares syn på nätverk i Varberg

Bengtsson, Annica, Börjesson, Therese January 2008 (has links)
Nätverk är ett av de mest centrala begrepp som diskuterats under de senaste decennierna och även i dagsläget pratas det mycket om nätverk. Det handlar om olika former av nätverk där du kan knyta kontakter som kan komma att få betydelse i både ditt arbets- och privatliv. Syftet med att använda ordet nätverk är oftast för att förmedla att det finns en gruppering av deltagare som är sammanlänkade med varandra på något vis. Vårt syfte med den här studien var att identifiera varför chefer och ledare i Varberg anser att det är betydelsefullt att medverka i ett nätverk samt hur de använder sig av sina syntetiska och organiska nätverk i praktiken. Vi har också undersökt om behovet av att nätverka har ökat och vad det i så fall beror på. Vår intention var att belysa de centrala grundstenarna som krävs för att skapa ett väl fungerande syntetiskt nätverk.För att vi skulle få en helhetsblid när vi utförde denna studie valde vi att utgå från två olika synsätt på nätverk: Syntetiska/organiserade nätverk kännetecknas av att någon sätter ihop en grupp aktörer som går samman för att nå ett mål, en tydlig grupp med tydliga gränser för vilka som är med, det kan gälla både erfarenhetsutbyte och samverkan i någon form. Organiska/personliga nätverk är oorganiserade och spontant framväxande, de bygger på att det finns flera utbytesrelationer. Dessa nätverk är mycket lösare och kan ibland vara så svåra att identifiera att inte ens alla deltagare vet att de tillhör nätverket. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört sex stycken halvstrukturerade forskningsintervjuer med chefer och ledare i Varberg, dessa är medlemmar i ekonomi- och personalnätverk som drivs av Kompetensutveckling Varberg. Vår studie visar att behovet av att medverka i syntetiska nätverk inte har ökat rent generellt i samhället, men respondenterna var överens om att deras eget behov har ökat.
7

Talet om nätverk hos några egenföretagare

Norén, Isabella January 2006 (has links)
<p>Begreppet nätverk förekommer inom såväl forskarsamhällets begreppsvärld som inom litteratur som ser nätverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ”att nätverka” finns i dag i var mans mun, och avser då allt från personliga kontaktnät till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nätverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nätverk säga något om vår samtid?</p><p>Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskap om talet om nätverk på olika nivåer. Mitt studieområde är ”nätverkande” som företeelse och vad det kan tänkas stå för. I intervjuer med tre egenföretagare som är medlemmar i ett formellt nätverk, undersöker jag vad nätverkandet inne¬burit för deras företag. Då jag anser att talet om nätverk kan säga något om vårt samhälle, anläg¬ger jag ett diskursivt förhållningssätt till såväl forskningen kring nätverk, som till informanternas tal om vad nätverk är utifrån deras verklighet som soloföretagare och medlemmar i ett formellt nätverk.</p><p>Under arbetets gång har jag fått insikt i nätverkbegreppets komplexitet, både som begrepp och som funktion för mina informanter. Utifrån mitt diskursiva förhållningssätt till texten, anser jag att det positivt laddade ordet nätverksorganisering, med nyckelord som ”genomskinlighet”, ”öppenhet” och ”utveckling”, döljer en maktordning som bestämmer vem som får tala och hur man får tala. Nätverket innehåller diskurser att förstå och förhålla sig till, på samma sätt som andra hierarkiska organiseringssätt. Skillnaden är att nätverk uttalat fjärmar sig från det hierarkiskt styrda och centraliserade. Talet om nätverk i forskningen säger att nätverksorganisering är något nytt och omdanande för hela samhället i allmänhet, och för företagsutveckling i synnerhet. Mina intervjupersoners tal om nätverk påvisar att nätverksorganiseringen visserligen medför utveckling för deras företag, men att nätverket också döljer en maktordning i nygamla kläder.</p>
8

Talet om nätverk hos några egenföretagare

Norén, Isabella January 2006 (has links)
Begreppet nätverk förekommer inom såväl forskarsamhällets begreppsvärld som inom litteratur som ser nätverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ”att nätverka” finns i dag i var mans mun, och avser då allt från personliga kontaktnät till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nätverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nätverk säga något om vår samtid? Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskap om talet om nätverk på olika nivåer. Mitt studieområde är ”nätverkande” som företeelse och vad det kan tänkas stå för. I intervjuer med tre egenföretagare som är medlemmar i ett formellt nätverk, undersöker jag vad nätverkandet inne¬burit för deras företag. Då jag anser att talet om nätverk kan säga något om vårt samhälle, anläg¬ger jag ett diskursivt förhållningssätt till såväl forskningen kring nätverk, som till informanternas tal om vad nätverk är utifrån deras verklighet som soloföretagare och medlemmar i ett formellt nätverk. Under arbetets gång har jag fått insikt i nätverkbegreppets komplexitet, både som begrepp och som funktion för mina informanter. Utifrån mitt diskursiva förhållningssätt till texten, anser jag att det positivt laddade ordet nätverksorganisering, med nyckelord som ”genomskinlighet”, ”öppenhet” och ”utveckling”, döljer en maktordning som bestämmer vem som får tala och hur man får tala. Nätverket innehåller diskurser att förstå och förhålla sig till, på samma sätt som andra hierarkiska organiseringssätt. Skillnaden är att nätverk uttalat fjärmar sig från det hierarkiskt styrda och centraliserade. Talet om nätverk i forskningen säger att nätverksorganisering är något nytt och omdanande för hela samhället i allmänhet, och för företagsutveckling i synnerhet. Mina intervjupersoners tal om nätverk påvisar att nätverksorganiseringen visserligen medför utveckling för deras företag, men att nätverket också döljer en maktordning i nygamla kläder.
9

Att krossa glastaket : en studie om effekterna av ett kvinnligt nätverk inom IT-branschen

Hörding, Olga, Fåhræus, Lisa January 2015 (has links)
Följande C-uppsats är skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien behandlar kvinnliga nätverk som ett sätt att motverka den ojämna könsfördelning som idag existerar inom IT-branschen. Genom en fallstudie, där ett nätverk studerats utifrån en referensram innehållande nätverks- och organisationsstrukturer, har syftet med undersökningen varit att analysera varför och hur ett företag väljer att utveckla och driva ett sådant kvinnligt nätverk och vilka effekter det bidragit till. För att skapa en bred informationsmängd har personer med och utan koppling till nätverket intervjuats. Data har även samlats in genom medverkan vid en nätverksträff samt från en enkätundersökning med nätverkets medlemmar. Efter sammanställning av informationen kunde en analys göras där resultatet blev att företag väljer att utveckla och driva kvinnliga nätverk för att långsiktigt både hindra diskrimineringen av kvinnor inom IT-branschen samt bredda den rekryteringspool som idag finns. I och med att diskrimineringen minskas gynnas kvinnorna samtidigt som nätverket skapar fördelar för företagen genom positiv marknadsföring. Slutligen fastställdes att nätverken bör utvecklas till att bli mer heterogena grupper, detta för att en förändring bör ske i hela samhället och inte bara hos den kvinnliga individen.
10

Trådlösa tvättrobotar : Trådlös internetåtkomst för Envirologic ABs tvättrobotar. / Wireless cleaning robots

Grund, Olof January 2014 (has links)
Envirologic AB tillverkar tvättrobotar för diverse miljöer. Idag behöver man ta sig tillroboten för att konfigurera robotens inställningar. Istället vill man nu att trådlöstkunna göra ändringar över internet. På marknaden finns det en mängd olika varianterav objekt som kan koppla upp sig mot nätverk men till detta ställs det även en delkrav som att roboten måste enkelt kunna koppla upp sig mot ett lokalt Wifi och gåförbi lokala brandväggar m.m. Rent konstruktionsmässigt måste lösningen ha antenneroch roboten måste fortsatt vara IP67-klassad. Lösningen heter Tosibox. Tosibox använder sig av VPN-teknik och kan enkeltinstalleras i roboten med hjälp av dess två antenner. Vidare har Tosibox utveckladmjukvara för att enkelt nå roboten över internet.

Page generated in 0.0385 seconds