<p>Nyckeltal har blivit ett viktigt medel för att bli ett framgångsrikt företag idag. Styrningen är att medvetet styra mot utsatta mål som stödjer företagets strategi.</p>

Nyckeltal har blivit ett viktigt medel för att bli ett framgångsrikt företag idag. Styrningen är att medvetet styra mot utsatta mål som stödjer företagets strategi.

Den här studien analyserar utifrån ett systemanalytiskt perspektiv olika indikatorer för att mäta, följa upp och styra energianvändningen på Bolidenområdet, ett gruvområde i Västerbottens län. Det befintliga arbetet med energieffektivisering och nyckeltal för energi analyseras i del A. Arbetet som Bolidenområdet hittills har genomfört har skett inom ramen för det frivilliga programmet för energieffektivisering (PFE) för energiintensiva företag sedan 2004 med energiledningssystem och energikartläggningar. Olika typer av indikatorer introduceras och i del B analyseras potentiella indikatorer som kan användas generellt inom Bolidenområdet och specifikt på respektive gruva och i Anrikningsverket. Framförallt används nyckeltal och faktiska tal som indikatorer och dessa kan sedan jämföras mot bästa tillgängliga teknik för att undersöka potentiella effektiviseringsåtgärder. Ett fåtal övergripande indikatorer har tagits fram för att ge en övergripande bild. Det stora flertalet indikatorer återfinns på en detaljerad nivå avsedda för delprocesser. Delprocesserna omfattar en till två indikatorer för hela processen och 7-11 detaljerade indikatorer inom delprocesserna. De delprocesser som är aktuella för gruvorna är ventilation, vattenundanhållning, produktionsmaskiner och uppfodring. För Anrikningsverket är delprocesserna infrakt, malning, flotation, avvattning och pumpning. För transporterna ovanjord från gruvorna till Anrikningsverket och från Anrikningsverket till smältverket har en övergripande indikator (diesel/ton.km) föreslagits som bör mätas för varje fordon. Dessutom differentieras indikatorn för om lastbilen kör tom returtransport eller returtransport med last. I del C analyseras energibesparingspotentialer utifrån en scenario baserad modell. Med utgångspunkt i olika processdelar finns effektiviseringsåtgärder mellan 0,1-7,4 % för enskilda åtgärder på respektive gruva och i Anrikningsverket. Slutsatsen är att systemanalys är en bra metod för att skaffa dig kunskap om hur energin används. Rätt applicerat är indikatorer ett effektivt verktyg för att analysera energianvändningen. För att indikatorerna ska fylla sin funktion och vara användbara krävs ett aktivt arbete med optimerings- och energieffektiviseringsåtgärder. Det finns stora potentialer att minska energianvändningen, för enskilda åtgärder, utförda på alla gruvor eller i Anrikningsverket, är potentialen 390-6873 MWh/år, med störst potential för minskad dieselanvändning i transporterna ovanjord och för förbättrad styrning av ventilationen. / This study uses a system analysis approach to analyses different indicators for energy efficiency, to monitor, control and improve the energy use in energy intensive companies in general and the Boliden mines in particular. The investigated area is five mines and a concentrator in the Boliden area, Västerbotten County, Sweden. Part A of the work is an analysis of the previous work with energy efficiency at Boliden within the Swedish voluntary program for improvements of energy efficiency in energy intensive industries and the energy management system that are in current use, since 2004, at the Boliden area. Part B analyse different indicators and are evaluated for improving the measures for energy efficiency. The chosen indicators are various key performance indexes real numbers and comparisons to best available technology (BAT), in different levels of the system. A few general indicators are suggested to get an overview of the complete system for the mines and concentrator. For each mine and the concentrator has the major sub processes been pointed to more detailed indicators. For the mines are four areas, ventilation, water drainage, production machinery and ore transportation within the mine, highlighted with one-two overview indicators for the full sub process, and 7-11 indicators of a more detailed character. For the concentrator is five areas highlighted as major sub processes, loading, grinding, flotation, dewatering and pumping with the same set of variation in indicators as for the mining adjusted for the specific purpose for each sub process. Indicators for transports from the mines to the concentrator and from the concentrator to the smelters are as well pointed. Here is one overall indicator recommended together with individual measurement on each vehicle. In part C of this study is the potential for energy savings analysed in a scenario based model for different part of the system with the results of 0.1 %- 7.4 % improvements for individual measures at each mine and the concentrator. As conclusion, system analysis is a good way for comprehend how the energy is used. Indicators are with the right applications a useful tool to analyse the energy use. Energy efficiency measures are needed as well if the indicators should be operational and useful. The potential for improvement of the energy efficiency is large with 390-6873 MWh/year for individual measures.

Syftet med denna studie har varit att jämföra val och uppbyggnad av nyckeltal mellan Specialfastigheter Sverige AB och andra fastighetsbolag, för att finna eventuella förbättringsförslag. Studien har främst baserats på företagens årsredovisningar, där komplettering har gjorts genom kontakt med personer på företagen. Utformningen av referensramen grundar sig på böcker och artiklar inom nyckeltalsområdet samt fastighetsbranschen. Det har visat sig att Specialfastigheters val och beräkningar av nyckeltal skiljer sig mot andra fastighetsbolag. Skillnaderna är dock ej markanta. Förbättringar som kan göras är att reducera antalet nyckeltal samt att införa kompletta beräkningar och utökade definitioner av dessa. Viss justering av beräkningarna kan även göras för att bättre stämma överens med andra fastighetsbolag.

The birth of district heating was during the late 1800s in the United States and Germany. The "real" start of the first municipal district heating plant in Sweden was on October 29 1948 in Karlstad. After the start in Karlstad everything moved really slowly until the mid-60s when the use of district heating doubled from five TWh/year to ten TWh/year. Despite the doubling during the 60:s came the real "explosion" of district heating after the oil crisis in 1973. In 1998 decided Municipality of Arvidsjaur that they had to do something about the current environment in the city. This was caused because most of the villas and industrial houses in the municipality had its own wood-fired or oil-fired heating systems. Six years later in 2004 started a company called Arvidsjaurs Energi AB, and the purpose for this company was to provide the city of Arvidsjaur with hot water and heat to the houses. Today’s supply for Arvidsjaurs Energi is 337 smaller houses and 109 bigger customers such as industrial houses. With three pellet boilers and a oilheater (as reserve) they provide heat during the peakload and the period when the main 8,4 MW woodchip hot water boiler is stopped due maintenance. A lot of money has been invested in the district heating, which has been proved to be a successful investment for the municipal. With district heating it follows many work opportunities, and one of that is working with statistics and key figures and that is what this project will be working with. The appearance of this work came when the workers at Arvidsjaurs Energi had noticed that the work with statistics and key figures where a lot time consuming. The result of this work will be a Excel sheet that will free some time for the workers. It will contain everything from line losses, used fuel, produced energy and sold energy.   The resulting Excel sheet contained all the various parameters mentioned above, but it was also much less than was thought in the beginning. The resulting product of this work is currently used by workers at Arvidsjaurs Energi AB and has proved to ease the work around statistics, which also was one of the goals with this work. / Fjärrvärmens födelse skedde i USA och Tyskland redan under 1800-talets slut. Den ”riktiga” starten i Sverige och det första kommunala fjärrvärmeverket startades 29 oktober 1948 i Karlstad. Efter starten i Karlstad var fjärrvärmeanvändningen låg ända fram tills i mitten på 60-talet då användningen av fjärrvärme fördubblades från fem TWh/år till tio TWh/år. Trots fördubblingen under 60-talet kom den verkliga ”explosionen” efter oljekrisen 1973. År 1998 bestämde Arvidsjaurs kommun att de var tvungna att göra något åt den rådande miljön som speciellt på vintern visade sig som inversion över samhället. Detta berodde på att de flesta villorna i kommunen använde sig av en egen vedeldad eller oljeeldad panna. Sex år senare startades Arvidsjaurs Energi AB upp och detta fjärrvärmebolag skulle nu förse Arvidsjaurs tätort med varmvatten i kranarna och varma element. Idag förser Arvidsjaurs Energi 337 villor och 109 ”större” kunder såsom industrihus. Med tre pelletspannor som spetslast och under revisionsperioden en oljepanna och en 8,4 MW biofastbränsle panna producerar de ca 40 GWh/år. Fram tills idag och i framtiden kommer mer satsningar att göras på fjärrvärmen, vilket inte har varit något negativt för kommunkoncernen. Med fjärrvärmen följer också jobb som måste göras och en av dessa är redovisningen av nyckeltal som skall ske både kvartalsvis och årsvis. Denna rapport kommer att beröra arbetet med detta och ett försök till att tidseffektivisera arbetet, då det idag är väldigt tidskrävande. Resultatet kommer att vara ett Excelark som belyser de viktigaste nyckeltalen för Arvidsjaurs Energi på ett resultatblad i Excel, där diverse andra beräkningar kommer att utföras på ett inmatningsblad. Det som kommer att användas är bland annat ledningsförluster, försåld energi, producerad energi och använt bränsle.   Slutresultatet av arbetet blev också ett Excelark med de olika parametrarna som är nämnda ovan, men det blev också betydligt mindre än vad som var tänkt i början. Arbetet används idag av arbetarna på Arvidsjaurs Energi AB och har underlättat de rutiner som finns runtomkring statistiken vilket också var ett av målen med arbetet.

<p>Volvo Trucks is the second largest manufacturer of heavy trucks, with factories in several countries and with around 21 000 employees. At the plant in Tuve, trucks have been built since 1982 and the activity mainly consists of producing side members and to assemble and packing kits of trucks.</p><p> </p><p>In 2005, the factory in Tuve launched the ambition to be the first carbon dioxide neutral vehicle factory in the world. This will be implemented by streamlining and investing in renewable energy.</p><p> </p><p>The aim of this degree thesis is to map the usage of energy within production, and also to prepare a method to measure key figures (use of energy per produced unit). The purpose with the thesis is to make it possible to measure and analyze performed energy saving measurements, and to identify areas within production where there is potential to save energy. The report also considers proposals for energy saving measurements in both production and in the factory in general.</p><p> </p><p>It appears that the assembly of trucks represented a tiny part of the total usage of energy in the factory, while the process of side member production and application of rust protection used the most energy.</p><p> </p><p>The thesis gives proposals for four methods to key figures measurements. These are connected only to the assembly part of the factory, and the difference between the methods depends on the way of measure the heat consumption.</p><p>Key words</p><p>Use of energy, mapping/survey, key figures, streamlining use of energy</p>

Denna uppsats har frågeställningen: Vilka problem kan uppstå vid en nedbrytning från strategin till operationella nyckeltal och vad kan göras för att undvika dem?Syftet med denna studie är att undersöka hur en nedbrytning av strategin till operationella nyckeltal går till. Framtagningen av nyckeltal ska leda till en identifiering av vilka problem som kan uppstå i denna nedbrytning samt förslag på hur de kan undvikas. Studien ska även ha till syfte att designa nyckeltal som underlättar för en uppföljning och för att besvara vad personalen ska göra för att förbättra talet, det vill säga en kommunikation nedifrån och upp och vice versa. För att genomföra denna studie har empirisk data hämtats från Carlsberg Sverige AB (CSAB) där den operationella leveransplaneringsavdelningen idag står utan nyckeltal.

No description available.

Volvo Trucks is the second largest manufacturer of heavy trucks, with factories in several countries and with around 21 000 employees. At the plant in Tuve, trucks have been built since 1982 and the activity mainly consists of producing side members and to assemble and packing kits of trucks. In 2005, the factory in Tuve launched the ambition to be the first carbon dioxide neutral vehicle factory in the world. This will be implemented by streamlining and investing in renewable energy. The aim of this degree thesis is to map the usage of energy within production, and also to prepare a method to measure key figures (use of energy per produced unit). The purpose with the thesis is to make it possible to measure and analyze performed energy saving measurements, and to identify areas within production where there is potential to save energy. The report also considers proposals for energy saving measurements in both production and in the factory in general. It appears that the assembly of trucks represented a tiny part of the total usage of energy in the factory, while the process of side member production and application of rust protection used the most energy. The thesis gives proposals for four methods to key figures measurements. These are connected only to the assembly part of the factory, and the difference between the methods depends on the way of measure the heat consumption. Key words Use of energy, mapping/survey, key figures, streamlining use of energy

Bakgrund och problemformulering: Företagsvärderingar och branschanalyser kan se olika ut och rikta sig till olika intressenter. För att kunna jämföra ekonomisk information krävs en god uppfattning om vad som är värderelevant att undersöka närmare i företagens redovisningar inför investeringar i den valda branschen. Målet för samtliga investerare är att risken för hela portföljen eller investeringen ska vara så låg som möjligt och samtidigt ge största möjliga avkastning. Olika redovisningsmått kan då användas för att utvärdera finansiella rapporter från företagen inför investeringar på aktiemarknaden. Syfte: Studiens syfte är att objektivt utvärdera om det finns något enskilt nyckeltal uträknat från årsredovisningen hos sju fastighetsbolag som bäst beskriver deras marknadsvärde på Stockholmsbörsen. Avgränsningar: Studien grundar sig på sju svenska fastighetsbolag med sex stycken nyckeltal. Data har samlats in från år 2005 till år 2013. Metod: Metoden är en kvalitativ studie. Genom att samla in historisk aktiedata från företagen via Stockholmsbörsen fem dagar efter att den fjärde kvartalsrapporten släpptes varje år och jämföra med uträknade redovisningsmått, så har signifikansnivån visat nyckeltalens samvariation till respektive företags aktiedata.    Teoretisk referensram: Värderelevans är ett begrepp som visar kopplingen mellan aktiemarknaden och redovisningen. Världsmarknadsekonomin förändras ständigt, precis som de flesta olika branscher och därmed bör företagsvärderingar följa utvecklingen. Genom en värdeskapande redovisning så kan många investerare finna den ekonomiska information som krävs till investeringar på aktiemarknaden. Slutsats: Denna mindre kvalitativa studie har visat att vinstmarginalen, räntetäckningsgraden och soliditeten är värderelevant i årsredovisningarna hos fastighetsbolagen. Detta genom att visa en god samvariation och hög signifikansnivå till aktiemarknaden, resultatet visar en hög trovärdighet genom tidigare studier. Denna slutsats kan enbart dras till dessa fastighetsbolag och den visar ingen generell modell för andra branscher.