Den här studien analyserar utifrån ett systemanalytiskt perspektiv olika indikatorer för att mäta, följa upp och styra energianvändningen på Bolidenområdet, ett gruvområde i Västerbottens län. Det befintliga arbetet med energieffektivisering och nyckeltal för energi analyseras i del A. Arbetet som Bolidenområdet hittills har genomfört har skett inom ramen för det frivilliga programmet för energieffektivisering (PFE) för energiintensiva företag sedan 2004 med energiledningssystem och energikartläggningar. Olika typer av indikatorer introduceras och i del B analyseras potentiella indikatorer som kan användas generellt inom Bolidenområdet och specifikt på respektive gruva och i Anrikningsverket. Framförallt används nyckeltal och faktiska tal som indikatorer och dessa kan sedan jämföras mot bästa tillgängliga teknik för att undersöka potentiella effektiviseringsåtgärder. Ett fåtal övergripande indikatorer har tagits fram för att ge en övergripande bild. Det stora flertalet indikatorer återfinns på en detaljerad nivå avsedda för delprocesser. Delprocesserna omfattar en till två indikatorer för hela processen och 7-11 detaljerade indikatorer inom delprocesserna. De delprocesser som är aktuella för gruvorna är ventilation, vattenundanhållning, produktionsmaskiner och uppfodring. För Anrikningsverket är delprocesserna infrakt, malning, flotation, avvattning och pumpning. För transporterna ovanjord från gruvorna till Anrikningsverket och från Anrikningsverket till smältverket har en övergripande indikator (diesel/ton.km) föreslagits som bör mätas för varje fordon. Dessutom differentieras indikatorn för om lastbilen kör tom returtransport eller returtransport med last. I del C analyseras energibesparingspotentialer utifrån en scenario baserad modell. Med utgångspunkt i olika processdelar finns effektiviseringsåtgärder mellan 0,1-7,4 % för enskilda åtgärder på respektive gruva och i Anrikningsverket. Slutsatsen är att systemanalys är en bra metod för att skaffa dig kunskap om hur energin används. Rätt applicerat är indikatorer ett effektivt verktyg för att analysera energianvändningen. För att indikatorerna ska fylla sin funktion och vara användbara krävs ett aktivt arbete med optimerings- och energieffektiviseringsåtgärder. Det finns stora potentialer att minska energianvändningen, för enskilda åtgärder, utförda på alla gruvor eller i Anrikningsverket, är potentialen 390-6873 MWh/år, med störst potential för minskad dieselanvändning i transporterna ovanjord och för förbättrad styrning av ventilationen. / This study uses a system analysis approach to analyses different indicators for energy efficiency, to monitor, control and improve the energy use in energy intensive companies in general and the Boliden mines in particular. The investigated area is five mines and a concentrator in the Boliden area, Västerbotten County, Sweden. Part A of the work is an analysis of the previous work with energy efficiency at Boliden within the Swedish voluntary program for improvements of energy efficiency in energy intensive industries and the energy management system that are in current use, since 2004, at the Boliden area. Part B analyse different indicators and are evaluated for improving the measures for energy efficiency. The chosen indicators are various key performance indexes real numbers and comparisons to best available technology (BAT), in different levels of the system. A few general indicators are suggested to get an overview of the complete system for the mines and concentrator. For each mine and the concentrator has the major sub processes been pointed to more detailed indicators. For the mines are four areas, ventilation, water drainage, production machinery and ore transportation within the mine, highlighted with one-two overview indicators for the full sub process, and 7-11 indicators of a more detailed character. For the concentrator is five areas highlighted as major sub processes, loading, grinding, flotation, dewatering and pumping with the same set of variation in indicators as for the mining adjusted for the specific purpose for each sub process. Indicators for transports from the mines to the concentrator and from the concentrator to the smelters are as well pointed. Here is one overall indicator recommended together with individual measurement on each vehicle. In part C of this study is the potential for energy savings analysed in a scenario based model for different part of the system with the results of 0.1 %- 7.4 % improvements for individual measures at each mine and the concentrator. As conclusion, system analysis is a good way for comprehend how the energy is used. Indicators are with the right applications a useful tool to analyse the energy use. Energy efficiency measures are needed as well if the indicators should be operational and useful. The potential for improvement of the energy efficiency is large with 390-6873 MWh/year for individual measures.

<p>Gruvindustrin har varit en viktig näringsgren i Norberg, när detta avvecklades resulterade detta i arbetslösa gruvarbetare i behov av inkomst och arbete.</p><p>Min undersökning gick ut på att analysera och hitta eventuella samband mellan gruvindustrin och samhällsförändringen i Norberg.</p><p>I arbetet utgick jag från följande frågeställningar:</p><p>- Har gruvindustrin haft betydelse för tillväxten/nedgången av samhället Norberg?</p><p>- Vad utvanns ur gruvorna vid Klackbergsfältet och hur mycket?</p><p>- Vad används Klackbergsfältet till idag?</p><p>För att kunna utföra denna undersökning med tilltänkta analyser behövde jag lära mig grunderna av programvaran ArcGIS deskop.</p><p>Studien visar att gruvindustrin har haft betydelse för Norbergs tillväxt men studien kan inte påvisa en negativ effekt för samhällsstrukturen, då folkmängden visar sig stabil i studien.</p> / <p>The mining industry has been an important commerce in Norberg. When this activity ended, it resulted in unemployment for the workers in the mining industry.</p><p>My investigation aimed to analyse and find possible connections between the mining industry and alternations of the society.</p><p>In my study I focused upon the following issues:</p><p>- Has the mining industry been of importance for the growth/recession of the society Norberg?</p><p>- What was extracted from the mines at Klackbergsfältet and in which quantities?</p><p>- What the use of Klackbergsfältet today?</p><p>To be able to accomplish this investigation with the desired analysis I learnt the rudiments of the software ArcGIS deskop.</p><p>The study shows that the mining industry has been of importance for the recession of Norberg, but the study can not show a negative effect for the structure of the society, as the population turn out to have been stable in the study.</p>

Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2005.

Gruvindustrin har varit en viktig näringsgren i Norberg, när detta avvecklades resulterade detta i arbetslösa gruvarbetare i behov av inkomst och arbete. Min undersökning gick ut på att analysera och hitta eventuella samband mellan gruvindustrin och samhällsförändringen i Norberg. I arbetet utgick jag från följande frågeställningar: - Har gruvindustrin haft betydelse för tillväxten/nedgången av samhället Norberg? - Vad utvanns ur gruvorna vid Klackbergsfältet och hur mycket? - Vad används Klackbergsfältet till idag? För att kunna utföra denna undersökning med tilltänkta analyser behövde jag lära mig grunderna av programvaran ArcGIS deskop. Studien visar att gruvindustrin har haft betydelse för Norbergs tillväxt men studien kan inte påvisa en negativ effekt för samhällsstrukturen, då folkmängden visar sig stabil i studien. / The mining industry has been an important commerce in Norberg. When this activity ended, it resulted in unemployment for the workers in the mining industry. My investigation aimed to analyse and find possible connections between the mining industry and alternations of the society. In my study I focused upon the following issues: - Has the mining industry been of importance for the growth/recession of the society Norberg? - What was extracted from the mines at Klackbergsfältet and in which quantities? - What the use of Klackbergsfältet today? To be able to accomplish this investigation with the desired analysis I learnt the rudiments of the software ArcGIS deskop. The study shows that the mining industry has been of importance for the recession of Norberg, but the study can not show a negative effect for the structure of the society, as the population turn out to have been stable in the study.

I have always lived around mines and around people work­ing with mines. They are a natural part of my life and, inev­itably, a great interest of mine. When time came to make a decision for a degree project, focusing on the mine context felt as natural as breathing. In LKABs underground mines, safety in fire accidents is a great priority. Of outmost importance for the escape is to have a personal gas filter for filtration of smoke and/or gas. My design project resulted in a concept which is aimed at shortening the user journey from the start of the accident until the user has applied the personal safety solution and is ready to escape. Throughout the project I’ve been working with a context which is heavily regulated, and all problems are serious, important ones. I have been striving towards keeping a high level of innovation during the process, whatever the result in the end might be. I’ve been heavily relying on scenarios/workflows, product testing, observation, and I’ve had the great joy to be able to take part of LKABs accident reports. The concept can be divided into three parts, but it is the way these collaborate that makes out the main part of the concept. 1: An escape station, providing a standardized placement of escape hoods. 2: A container for the vacuum sealed escape hood. 3: An escape hood which enables a personalized fit for the user. Interactive surfaces are color coded with the goal to provide an intuitive workflow. When the container is opened, the vacuum seal is immediately broken and the user gains access to two handles, one white and one red. The handles are used to lift and apply the escape hood, and the red handle is then used, by pulling, to tighten the throat fit. Combined, these solutions help the user applying her escape hood in shorter time, and a large head size, glasses, beard and a thick neck are no longer problematic for the applica­tion

Gruvnäringen är en av Sveriges äldsta industrier. Redan på 1100-talet bröts järnmalm på Utö i Stockholms skärgård. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vägar och järnvägar i landet. Den har också haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. Då gruvorna ofta låg avlägset var möjligheten till boende på platsen en förutsättning för att kunna locka arbetskraft. Att värdera en gruva är en lång och besvärlig process där många människor inom skilda kompetensområden måste vara inblandade. Vid en jämförelse mellan värdering av en gruva och ett flerbostadshus med bostadsrätter är skillnaden att en gruvas värde beror på malmtillgång och världens behov, medan värdet på ett flerbostadshus främst handlar om människors önskemål. Husets placering i förhållande till bland annat spårbunden trafik och ett centrum har direkt koppling till bostadens pris. Detta faktum gör att flerbostadshusets värde kan förändras över tid, medan en gruva har sitt värde så länge fyndigheten består, oavsett dess läge. Processen fram till att en gruva ger avkastning är mycket kostsam och kräver stora investeringar både i pengar och kunskap. Ändå är det en lönsam bransch. Många parametrar styr malmens värde – hur åtkomlig den är, vilka mängder som kan tas upp, vilken utrustning som krävs, hur marknadens behov ser ut med mera. Världens behov av olika metaller är stort och jakten på nya gruvor intensiv. På tolv år har metallpriserna fyrdubblats. Värdebedömning av flerbostadshus är ofta sammankopplad med osäkerhet vilket gäller oberoende av värderingsmetod. Med Stockholm som exempel är det dock ingen tvekan om marknadens behov – här råder bostadsbrist. Ändå anger ledande bostadsbyggare att den största risk de tar är att inte få bostäderna sålda. Vid alla typer av investeringar finns större eller mindre risker. När det gäller gruvor och flerbostadshus är riskerna stora. En anledning är att det tar åtskilliga år från idé till gruva i drift respektive flerbostadshus med alla lägenheter sålda. Företrädare för båda branscherna betonar att tillståndsprocessen är lång och krånglig, och hur marknaden ser ut om ett antal år kan vara svårt att sia om.

AbstractThe purpose of this essay is to study the effects of when an industry develops from production to become an experience for visitors, this interest comes from previous theoretical studies of the concept experiencescapes. This has been done by a qualitative method which involves both interviews and a content analysis. What is the significance attraction for tourism in one place? How can product the creation of an industry contributes to a strong brand at one place? and How makes the transition from industrial to experience the symbolic value of a place?To get these questions answered we’ve used qualitative methods in the shape of interviews and content analysis. The interviews were in the form of deep interviews, shorter semi-structured interviews, one phone interview and one mail interview. The content analysis is based on websites, social media and papers in relation to Sala and Sala Silvergruva. The theoretical aspect regards these essays three themes: tourism, brand and symbolic value.Previous studies that have been made is within the area Bergslagen where most industrial communities meet the transition to the hospitality industry.Based on theory and empirical work we have come up with interesting analyzes and conclusions regarding the problems, but also opportunities for industrial sites to develop as strong experiences. It is clear that tourism is important in site development and that this is governed by brands and a strong symbolic value. To achieve stable development a place needs to work coherently with these three areas.Keywords: Tourism, Brand, Symbol, Culture, Mine, Industry, experience.

Syftet med denna uppsats var att söka förståelse till varför den nedlagda gruvan i Nautanen fortsätter att förorena miljön i närområdet. Utifrån aktör- och nätverksteori har utgångspunkten varit den att olika aktörer har haft olika intressen i Nautanen. Alla aktörer har studerats neutralt och utgångspunkten har varit den att det existerar en ontologisk jämlikhet mellan aktörerna – ingen är starkare än den andra. Genom en kvalitativ fallstudiemetod har olika material bearbetats. Undersökningen visade att försöken på efterbehandling inte genomfördes till dess fullo. Detta beror på att två aktörer, Gällivare kommun och markägaren Sveaskog, inte kunde komma överens om framtidsansvaret för Nautanen. Således resulterade det i att projektet avslutades och föroreningarna fortsatte att förorena. Genom att analysera resultatet lyfts olika belägg för olika slutsatser om vilken aktör som är den starkare aktören samt ansvarig till varför Nautanen fortsätter att förorena. Är det Gällivare kommun eller Sveaskog? Är det lagstiftningen eller staten? / The purpose of this essay was to understand why the old mining site in Nautanen continues to pollute the enviroment in the immediate area. Based on the actor-network theory, different actors have had different interests in Nautanen. All actors have been studied neutrally and the starting point has been that there is an ontological equality between the actors – no actor is stronger than the other. Different materials have been processed through a qualitative case study method. The study showed that the post-treatment trials were not fully carried out. This was because two actors, Gällivare municipality and the landowner Sveaskog, were unable to agree on the future responsibility for Nautanen. Thus, it resulted in the project coming to an end and the pollution continuing to pollute. Analyzing the results highlights different evidence for different conclusions about wich actor is the stronger actor and is responsible for why Nautanen continues to pollute. Is it Gällivare municipality or Sveaskog? Is it the law or the state?

<p>A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality. Nor did they use risk management for that specific issue. However, risk management in other issues related to metal scarcity was found, and by using different financial risk analyses the companies could look at probabilities and consequences of different risks. With these findings in mind the suggestion for mining companies is not to put effort, money and resources into metal scarcity risk management since it cannot be controlled, but instead put effort, money and resources into finding substitutes for metals and recycling the metals already in rotation.</p>

A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality. Nor did they use risk management for that specific issue. However, risk management in other issues related to metal scarcity was found, and by using different financial risk analyses the companies could look at probabilities and consequences of different risks. With these findings in mind the suggestion for mining companies is not to put effort, money and resources into metal scarcity risk management since it cannot be controlled, but instead put effort, money and resources into finding substitutes for metals and recycling the metals already in rotation.