The Swedish dairy industry has undergone several restructurings over the past year adapting to a new agricultural policy of neoliberal markets. This has resulted in the decline in the number of smaller farms because of major competition with countries producing milk at a cheaper price. The purpose of this study is based on Marxist-inspired theory of value to examine how neoliberalism affects dairy farmer’s spatial production patterns in Kalmar County. The methodology consists of five semi-structured interviews with dairy farmers in Kalmar County. The results show that the supply chain does not end with the production and distribution of milk, but symbols must be added to sell the milk and it is almost essential for farmers who are forced to go that way to survive. Neoliberalism has changed farmer’s spatial production patterns in different ways. The conventional farmers have had poor profitability after quotas have been removed and are trying to convert to organic milk production or sell locally to increase profitability. Some of the farmers are limited by topography and geographical location because they do not have enough pasture and arable land to convert to organic farming or expand their operations. In order to survive the conventional famers have scaled up their production because they are trapped in the milks labor, use and exchange value. The organic dairy farmers have better profitability after neoliberalism because their earnings come from the milks symbolic value. One conclusion that can be drawn from the study is that dairy farmers have felt compelled to convert to organic production or supply to local dairies because they can take a higher price for milk by adding value through symbols. Overall the study shows that the control of the production has been transferred from farmers to consumers, and this includes EU policy and even private regulations and neoliberalism that function as structures that control farmers in this direction.

AbstractThe purpose of this essay is to study the effects of when an industry develops from production to become an experience for visitors, this interest comes from previous theoretical studies of the concept experiencescapes. This has been done by a qualitative method which involves both interviews and a content analysis. What is the significance attraction for tourism in one place? How can product the creation of an industry contributes to a strong brand at one place? and How makes the transition from industrial to experience the symbolic value of a place?To get these questions answered we’ve used qualitative methods in the shape of interviews and content analysis. The interviews were in the form of deep interviews, shorter semi-structured interviews, one phone interview and one mail interview. The content analysis is based on websites, social media and papers in relation to Sala and Sala Silvergruva. The theoretical aspect regards these essays three themes: tourism, brand and symbolic value.Previous studies that have been made is within the area Bergslagen where most industrial communities meet the transition to the hospitality industry.Based on theory and empirical work we have come up with interesting analyzes and conclusions regarding the problems, but also opportunities for industrial sites to develop as strong experiences. It is clear that tourism is important in site development and that this is governed by brands and a strong symbolic value. To achieve stable development a place needs to work coherently with these three areas.Keywords: Tourism, Brand, Symbol, Culture, Mine, Industry, experience.

Transportinfrastruktur belyses ofta som en betydande faktor för den regionala tillväxten. I Värmland och Karlstad lyfts den lokala flygplatsen Karlstad Airport fram i ett politiskt sammanhang som en viktig del för länets utveckling, i synnerhet kopplat till länets näringsliv. Men bidrar verkligen Karlstad Airport till hela länets utveckling eller är det snarare kopplat till Karlstadsregionens tillväxt? Syftet med studien är att öka förståelsen och utvärdera flygplatser och dess effekter för den regionala utvecklingen. Vidare är studiens syfte att undersöka flygplatsers påverkansområden med Karlstad Airport som exempel. De frågor som vi ställer oss med studien är: ”Inom vilka påverkansområden har Karlstad Airport betydelse för Värmland?” och ”på vilket sätt skiljer sig betydelsen av flygplatsens olika påverkansområden mellan Karlstadsregionen och Värmlands län?”. Vårt vetenskapliga angreppssätt har varit hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt vilket har präglat studiens genomförande. Åtta stycken semistrukturerade intervjuer utgör grunden av studiens insamlade material, intervjuerna genomfördes med politiker, tjänstemän och näringslivsrepresentanter i Värmlands län. Vår studie visar att Karlstad Airport har en betydelse för Värmlands län inom påverkansområden som regional utveckling, tillgänglighet och symbolvärden. Dessa påverkansområden visar sig även skilja sig åt bland kommunerna inom Värmlands län

The purpose of the thesis is to investigate and analyze how three different actors linked to the urban transformation in the city of Kiruna, in this case LKAB, the Municipality of Kiruna and the County Administrative Board of Norrbotten, believe that the identity of a historical monument that is marked cultural heritage is affected by future relocation. The second part of the study is to investigate the impact the building might have on the city in the future. This study is based on the relocation of Hjalmar Lundbohmsgården. The study is based on a qualitative approach in which five informants from the three actors were interviewed. The interviews have been analyzed through thematic analysis, where a combination of theoretical thematic analysis and empirical thematic analysis was used.   The result shows that the new location of Hjalmar Lundbohmsgården is preferred to be in a suitable context close to other cultural buildings. All informants agree that accessibility is a fundamental element in, which a synergistic effect is an increase in visitor numbers. Since the greatest value around Hjalmar Lundbohmsgården is Hjalmar Lundbohm and his deeds, the identity can still be passed on even though the place is not the same. The informants agree that it is important with cultural references in a city so people have something to relate to. / Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera hur tre olika aktörer kopplade till samhällsomvandlingen i Kirunas centrala delar, i detta fall LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten, anser hur identiteten kring ett byggnadsminnesmärkt kulturarv påverkas genom en framtida flytt. Vidare undersöks vilken inverkan byggnaden kan ha i den framtida staden. Uppsatsen har sin utgångspunkt kring en ny framtida placering av Hjalmar Lundbohmsgården.   Studien är baserad på en kvalitativ ansats där fem informanter från tre olika aktörer; LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats genom tematisk analys, där en kombination av teoretisk tematisk analys och empirisk tematisk analys använts.   Resultatet av intervjuerna visar att Hjalmar Lundbohmsgårdens nya placering bör hamna i en lämplig kontext nära andra kulturbyggnader. Samtliga informanter är eniga om att tillgängligheten är en grundläggande faktor där en synergieffekt är ett ökat besökarantal. Det största kulturella värdet kring Hjalmar Lundbohmsgården är Hjalmar Lundbohm och hans gärningar, vilket gör att identiteten fortfarande kan vidareförmedlas trots att platsen inte är densamma. Informanterna är överens om att det är viktigt med kulturella referenser i en stad så människorna har något att förhålla sig till.

Denna uppsats syftar till att beskriva vilket symboliskt värde ett taggtrådsstängsel mellan två lägenhetshus i området Kviberg som ligger i Göteborg, vad det representerar och vilka processer som föranlett stängslet. Enligt den part som låtit taggtrådsstängslet komma upp är anledningarna framförallt skadegörelse och vandalism, men varför finns taggtrådsstängslet här och vad är det en symbol för? Uppsatsen visar hur symboler blir multivokala med ett flertal olika tolkningar inom sig. Hur dessa tolkningar skapar en upplevd känsla av enighet och gemenskap som av flera faktorer blir till verklighet i form av avgränsning med taggtråd. Det beskrivs hur de två husen med en gemensam innergård får en ’vi och de’-känsla och hur denna känsla kan beläggas med skapandet av ’community’ som innefattar avskärmning och utestängning. Slutsatsen är bland annat att argument så som: skydd från vandalisering och skadegörelse som används för att upprätthålla taggtrådsstängslet inte till fullo kan efterlevas med taggtrådsstängslet. Det blir istället en symbol för hur man vill identifiera sig själv och sin tillhörighet.

<p>Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i</p><p>så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska</p><p>litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket</p><p>Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.</p>

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.

The focus of this two year master’s thesis in Library- and Information science is the study of two Swedish Public Library buildings with the examples Lomma and Halmstad. The main goal and purpose of the thesis is to try to uncover which views and values of the public library are expressed in the examined libraries; and to what extent these views manifests are shown in its architecture. The theoretical framework is based on Raymond Williams’s cultural concepts of effective, dominant culture and the two extremities of this culture, called residual and emergent cultures. A second aspect is Yi-Fu Tuans concepts of Space and Place. The study also uses a historical background of Swedish Public Library Buildings. By close reading and textual analyses, the empirical study focuses on the municipalities’ documents surrounding the building of the library buildings in Lomma and Halmstad. The architectural perspective is studied through the architects own documents and architectural journals discussing the built Library Buildings. Results show that the technological advances of the time these libraries were built has put them in a position of change, which also is visible in the architecture. The libraries in Lomma and Halmstad function as civic icons of the community and the architecture is very dependent of the places where they are situated. The expressions of the two libraries differ in details but the overall result show that the values exhibited behind the building of the examined libraries is a part of a historical residual culture, functioning as effective and dominant. The conclusion of the thesis is that the expression of the architecture is however a part of an emergent culture. The buildings aim to comprise the values and display the diverse causes in its architecture. The buildings seek to manifest the ideal activity and working of the modern Public Library.