Stockholms län har upplevt en stark demografisk tillväxt det senaste decenniet, vilket har medfört behov av nya investeringar i kollektivtrafiken och i bostäder. I denna uppsats studeras sambandet mellan närhet till den nya planerade tunnelbanan i Stockholm och bostadsrättspriser. Baserat på egeninsamlade paneldata om bostadsrättsförsäljningar i Barkarby och Nacka strand perioden 2013–2017 skattas en hedonisk prismodell för att se hur euklidiskt avstånd till närmsta planerade tunnelbaneentré samvarierar med bostadsrättspriser. Vidare undersöks om besluten om stationslokalisering i Barkarby och Nacka har haft en positiv effekt på bostadspriser, genom att jämföra skillnader i priser före och efter beslut om nya tunnelbanestationer. Resultaten visar att sambandet mellan närhet till den planerade tunnelbanan och bostadsrättspriser skiljer sig beroende på område. Priser på bostadsrätter stiger med minskat avstånd till närmsta planerade tunnelbaneentré i Barkarby medan de sjunker i Nacka strand. Det återfinns ingen statistiskt säkerställd effekt av besluten om stationslokalisering på bostadsrättspriser.

The focus of this two year master’s thesis in Library- and Information science is the study of two Swedish Public Library buildings with the examples Lomma and Halmstad. The main goal and purpose of the thesis is to try to uncover which views and values of the public library are expressed in the examined libraries; and to what extent these views manifests are shown in its architecture. The theoretical framework is based on Raymond Williams’s cultural concepts of effective, dominant culture and the two extremities of this culture, called residual and emergent cultures. A second aspect is Yi-Fu Tuans concepts of Space and Place. The study also uses a historical background of Swedish Public Library Buildings. By close reading and textual analyses, the empirical study focuses on the municipalities’ documents surrounding the building of the library buildings in Lomma and Halmstad. The architectural perspective is studied through the architects own documents and architectural journals discussing the built Library Buildings. Results show that the technological advances of the time these libraries were built has put them in a position of change, which also is visible in the architecture. The libraries in Lomma and Halmstad function as civic icons of the community and the architecture is very dependent of the places where they are situated. The expressions of the two libraries differ in details but the overall result show that the values exhibited behind the building of the examined libraries is a part of a historical residual culture, functioning as effective and dominant. The conclusion of the thesis is that the expression of the architecture is however a part of an emergent culture. The buildings aim to comprise the values and display the diverse causes in its architecture. The buildings seek to manifest the ideal activity and working of the modern Public Library.

Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.