The aim of this thesis is to examine representations of masculinity in the activities of a local professional wrestling promotion. After briefly outlining what professional wrestling is, the study draws on a body on feminist and intersectional theory which critiques the notion of gender as a binary and essential category. The material comprises 10 recorded shows and oth- er material published on Sthlm Wrestling’s website between 2010 and 2013, and is analyzed using a qualitative methodology derived from cultural studies. The thesis argues that there are many different types of masculinities in the narrative, which are constructed in relation to different power hierarchies such as ethnicity, class, sex and sexuality. The few female wrestlers are marginalized, but not sexualized as in the U.S. context. The heels (rule-breakers) are found on the borders of social and cultural categories, and there is an explicit SM-narrative present.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.   Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang. / Studies examining homeless people's experiences with different focus than the misery they are in can help with understanding and knowledge needed to help people in need. The salutogenetic concept sense of coherence (SOC) of vendors of Situation Sthlm, a group homeless, formerly homeless and socially vulnerable people, is not known and the purpose of this study is to quantitatively examine where on the SOC-13 scale vendors of Situation Stockholm is placed and qualitatively to describe how four individuals from the sample perceive and describe their sense of coherence.  Conclusions from the study can be summarized in that living conditions affect a person's sense of coherence, that vendors of Situation Sthlm has SOC-values (54,67 p.) far from the mean in a population survey (70,83 p.) and that a low score (below 54,67 p) of the SOC Life Questionnaire does not necessarily mean that a person does not experience a sense of coherence in life and conversely, a high SOC-score (above 54,67 p.) within the study  group vendors of Situation Sthlm  does not mean that a person experience sense of coherence.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation. Analyserna är gjorda efter Sonja K. Foss modell för narrativ analys om än i något reviderade version då inte alla analyskategorier som finns med i originalmodellen används i uppsatsen. Uppsatsen visar på att samtliga berättelser har potential att skapa identifikation och att bidra till den publicistiska målsättningen i någon mån men de berättelser som har potential att engagera flest läsare är de som är specifika på flera olika nivåer. Detta uppnås dels genom att ge detaljerade beskrivningar av miljöer och dels genom att karaktärerna skildras på ett mångdimensionellt och nyanserat sätt i kombination med att deras handlingar upplevs som motiverade och begripliga. Även användandet av topiker är centralt för att uppnå det retoriska syftet. Genom att vissa av berättelserna erbjuder läsarna flera olika topiker (mentala mötesplatser) minskar risken att vissa läsargrupper exkluderas. / This Bachelor thesis investigates the rhetorical function of stories published in the Stockholm based street newspaper, Situation Sthlm. The main purpose of the study is to investigate if, and in such a case how, the stories aid in obtaining the goals set by the newspaper with regards to their publishing criteria. A subordinate purpose to that is to investigate if, and in such a case how, the stories aid in creating a sense of identification for the readers. The materials used, include six stories retrieved from several different issues of Situation Sthlm, and in common each story depicts a homeless person who works as a vendor for the street newspaper. The thesis utilizes several different theories aimed at describing the concept of stories, the rhetorical function of stories as well as theories regarding the concept of identification. The model for narrative analysis established by Sonja K. Foss, has been applied for the analyses performed in this study, the model has however been slightly reduced due to the exclusion of certain categories that are included in the original model. It is concluded in this thesis that the six stories analyzed all have the potential of creating a sense of identification for the reader and that they, to an extent, contribute to the newspaper’s publishing criteria. Nevertheless, the stories that have the potential of capturing the largest amount of readers are those that include several different levels of specificity. This is partially achieved through highly detailed descriptions of the milieus in which the story takes place and partially through highly nuanced and multi-dimensional character portrayals in combination with creating an essence of the character’s actions as being well motivated and comprehendible. The usage of topos is also crucial in order to achieve the rhetorical aims in the stories analyzed. By offering an array of topos (fictional meeting places), which was the case for some of the stories, there is a reduced risk of excluding certain categories of readers.

This rhetorical study analyzes three articles in the Swedish street magazine Situation Sthlm. Each article deals with people who sell the magazine. Situation Sthlm is sold on the streets by homeless, or former homeless, people who live in social exclusion. The theoretical framework of this study is argumentation in narratives, different perspectives on ethos and rhetorical agency. With a narrative method of analysis, this study examines how the sellers’ ethos is established in comparison with their ethos as citizens. The study also examines what kind of agency functions these articles create, and explores which potential participants are invited to be engaged in the issue of how the sellers’ situation can be changed. Another purpose with the essay is to investigate the link between narrative arguments, social ethos and collective agency. The conclusion of the analysis in this study is that the sellers’ social ethos as citizens is in greater focus than their ethos as sellers. Another conclusion is that Situation Sthlm creates a space for action for the sellers in the sense that they can tell their stories. However, the audience that reads the articles is not invited to create any change. Narrative arguments show how social ethos is constructed and creates collective agency for people who have a similar position in society.

Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.