I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats är en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och är en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag är ambitionen att hålla ihop olika forskningsfält och visa på ett rimligt sammanhängande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ”theory of mind”, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier. Ett ”teoribygge” som dessutom är kliniskt användbart. Forskarna i London har utvecklat en mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för borderlinepersonlighetsstörning (BPD). MBT har visat sig vara effektiv i randomiserade och kontrollerade kliniska studier. Men modellen kan även användas vid andra diagnoser. I arbetet ges dock endast en sparsam beskrivning av de terapeutiska tekniker som modellen rymmer. Fokus ligger i stället på att ge en introduktion till grundmodellen. I första delen presenteras en teoretisk genomgång av Fonagy och hans kollegors utvecklingsmodell. Sedan följer en genomgång av begreppet reflekterande förmåga (RF). Sist presenteras exempel på mentaliserande förhållningssätt i behandling och en kortfattad beskrivning av ett MBT-projekt vid Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning. Uppsatsen visar på hur användbara begreppen mentalisering och reflekterande förmåga (RF) är i behandling och forskning.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur psykoterapeuter inom BUP uppfattar och arbetar med föräldrakonflikter samtidigt som de försöker upprätthålla behandlingsallianser och barnets perspektiv i behandlingsarbetet. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter, med varierande tid sedan examen. Det framkommer att det psykoterapeutiska arbetet även innefattar delar av psykopedagogiska inslag om föräldrakonflikternas inverkan på barns utveckling och psykiska mående. Psykoterapeuterna anser att de behöver vara följsamma och flexibla för att kunna möta varje familjs behov samt att de har behov av arbetskolleger för att kunna dela upp samtalen i olika grupperingar/ konstellationer. En annan viktig aspekt som framkommer i studien är bedömningen att föräldrarnas mentaliseringsförmåga försämras vid konflikter och att det påverkar utformningen av behandlingsinsatsen. Slutsatsen är att mentaliseringsbefrämjande behandlingsinterventioner, behandlingsformer bör användas för att stärka och bidra till en mer gynnsam situation för barn och föräldrar i föräldrakonflikter.

Den här uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett föräldraskap, bildandet av en familj. – Studien utgår ifrån affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmågans framväxande. – Via en kvalitativ studie undersöks hur föräldrar uttrycker mentalisering över sig själva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 föräldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 år sedan av Monica Hedenbro.   Studien visar att det är möjligt att avläsa föräldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering också uppstår i den dialog som paret har med varandra. Studien visar också att det går att se en skillnad mellan olika familjer. När en förälder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhågor och bli lyssnade på av den andra föräldern ev. även få bekräftelse så ökar antalet kommentarer om mentalisering. Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregår kommentarer om mentala tillstånd/mentalisering .   Forskning visar på sambandet mellan trygg anknytning och att föräldrar tillskriver sina barn egna känslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre värld i ”mental states”.   Studien som helhet visar på vikten av att stödja föräldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten.

Barn använder låtsasleken för att undersöka samspelet mellan människor och göra det mer begripligt. Rollspel är en typ av låtsaslek för vuxna. Studiens syfte var att undersöka om rollspel förbättrar vuxna människors mentaliseringsförmåga, samt metodutveckling och generellt utökande av kunskap. En undersökning genomfördes där rollspel användes som verktyg för att försöka förbättra mentaliseringsförmågan. I grupper om fem personer genomfördes en intervention bestående av tre träffar om vardera tre timmar. Jämförelser gjordes med en kontrollgrupp och totalt deltog 22 personer. Metoderna som användes var scener, formulär, reflekterande diskussioner och uppgifter. Inga signifikanta förändringar erhölls på de två skattningsinstrumenten som avsåg att mäta mentaliseringsförmåga, Reading the Mind in the Eyes Test – Revised Version och Experts rating sheet. Metodologiska brister resulterade i att frågeställningen inte kunde besvaras. Vidare forskning rekommenderas. Studien ledde till nya idéer om hur rollspel kan användas för att träna mentaliseringsförmåga. Deltagarutvärderingar antydde att interventionen hjälpte deltagarna att utveckla ett mentaliserande förhållningssätt, vilket kan vara intressant att undersöka vidare.

Abstract   ”I hate you!” -         An essay about preschool teacher's challenges with extroverted children   Behavior problems among extroverted preschool-aged children have been subject to a lively debate for many years. Research in this area is extensive. Preschool teachers have a lot of information available to them about how extroverted children should be interacted with in practice. However, many important issues remain unanswered. One of these issues concerns the subjective feelings that arise in the preschool teacher in its meeting with an extroverted child. The subjective feelings may give rise to unprofessional behavior and thus becoming an obstacle.                                                                                                                                           This scientific essay concerns two similar situations in which extroverted children are the focus, but where I as a teacher react differently in each situation. My aim has been to highlight the extent to which the teacher's feelings - in this case my own - prevents the preschool teacher to sustain a professional behavior towards extroverted child. In the first situation, I acted instinctively, driven by fear of the children’s and my own safety. In the second situation, I could act more professionally.                       In this paper, I reflect on the reasons why I, as a preschool teacher and educator, reacted differently in the two situations. Furthermore, I reflect on what importance the preschool teacher's knowledge of extroverted children may have for the teacher’s treatment and interactions with these children. In addition, I seek to analyze reactions and perceptions that arise in the two situations.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivföräldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt föräldraskap inför att hämta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med åtta deltagare framkom att det är möjligt att jämföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gäller kon-struktion av föräldraskap och anknytning till sitt väntade barn. Studien vittnar om att adoptanter är väl förberedda för sitt kommande föräldraskap. Deltagarna uppger att vän-tan i adoptionsprocessen är svår samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende på var i processen de befinner sig. Deltagarna anser att omgivningen är ett gott stöd i processen men att andras involvering ibland är väl påtaglig. Deltagarna uttrycker önskemål om ytterligare stöd från samhällets sida under den långa väntan mellan att handlingar skickats till ett adoptivland och besked om avresa bestämts. Studien kommer också fram till att fantasierna i slutet av graviditeten kring barnet inte tycks avta för ad-optivföräldrar som vid en biologisk graviditet. / <p>Kandidatuppsats i Psykologi</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tänker om andra människors tankar och känslor utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som så tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmåga att sätta sig in i någon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind använts för att belysa den kognitiva förmåga som krävs för att en person ska kunna sätta sig in i någon annans tankar. Från flera håll har begreppet ifrågasatts eftersom det krävs flera kognitiva komponenter såsom minne och verbal förmåga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som så renodlat som möjligt försöker belysa förmågan att förstå hur någon annan tänker. Elva barn som utretts för autismspektrumfrågeställning och fått diagnosen autism har fått genomföra testet ”Kicki och Katten” och jämförts med tio typiskt utvecklade barn matchade på mental ålder. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad mellan barnen med autism och de typiskt utvecklade barnen och att barn med en mental ålder under fyra år, i båda grupperna, inte klarar av testet Kicki och Katten. Testet Kicki och Katten fungerar inte för att bedöma theory of mind hos yngre barn än fyra år.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att utvecklas.

Inledning: Att undersöka hur psykoterapeuterarbetar kliniskt med patienter som har svårigheter med mentalisering kan ge en tydligare uppfattning om vad som är hjälpsamt i skapandet av behandlingsallians. Psykoterapiforskning har visat att olika typer av interventioner kan vara verksamma i fråga om att skapa behandlingsallians. I denna studie undersöks vilka interventionstyperfem psykoterapeuter beskriver sig använda i försök att skapa behandlingsallians med patienter som har svårigheter med mentalisering. Frågeställningar: Vilka interventionstyperuppleverpsykodynamiskt orienterade psykoterapeuter är till hjälp för att skapa behandlingsallians med patienter som har svårt att mentalisera? Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av ljudinspelade, semistrukturerade intervjuer. Bearbetningsmetoden som används är tematisk analys. Resultat: Studien visar terapeuters olika syn på vad som är till hjälp när det handlar omatt skapa behandlingsallians hos personer som har svårt att mentalisera. Trots skillnader i teoretiska förhållningssätt trädde fyra gemensamma teman fram. De fyra centrala temanasom trädde fram i bearbetningen av intervjuerna var affekter, transparens, samarbete samt överföring. Diskussion: De beskrivna interventionstypernaochhur interventioner regleras efter reflektionsförmågadiskuteras. Vilka interventiontypersom upplevsverksamma jämförs med aktuell teoribildningi ämnet. Det framkommer olika teoretiska referensramar angående hur interventionstyperna skapas. Trotsolikateoretiska referensergår det att utkristalliseragemensamma interventionstyper.

Studien avsåg undersöka psykoterapeuters upplevelse av interpersonella mönster hos personer som sökt samtalsbehandling för vulvasmärta.