Syftet med denna uppsats är att belysa hur psykoterapeuter inom BUP uppfattar och arbetar med föräldrakonflikter samtidigt som de försöker upprätthålla behandlingsallianser och barnets perspektiv i behandlingsarbetet. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter, med varierande tid sedan examen. Det framkommer att det psykoterapeutiska arbetet även innefattar delar av psykopedagogiska inslag om föräldrakonflikternas inverkan på barns utveckling och psykiska mående. Psykoterapeuterna anser att de behöver vara följsamma och flexibla för att kunna möta varje familjs behov samt att de har behov av arbetskolleger för att kunna dela upp samtalen i olika grupperingar/ konstellationer. En annan viktig aspekt som framkommer i studien är bedömningen att föräldrarnas mentaliseringsförmåga försämras vid konflikter och att det påverkar utformningen av behandlingsinsatsen. Slutsatsen är att mentaliseringsbefrämjande behandlingsinterventioner, behandlingsformer bör användas för att stärka och bidra till en mer gynnsam situation för barn och föräldrar i föräldrakonflikter.

Studien undersöker socialsekreterares förhållningssätt och erfarenheter av att utreda barn som har föräldrar i långdragna konflikter. Datamaterialet samlades in i form av två semistrukturerade fokusgruppintervjuer med sammanlagt sju socialsekreterare i två kommuner och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar genomgående en känsla av maktlöshet och frustration gentemot att socialsekreterarna inte har tillräckligt med insatser att tillgå för att hjälpa barnet. Definitionen barnets bästa är ett begrepp som är svårt att tillämpa i alla situationer där barn lever med konfliktföräldrar. Socialsekreterarna måste vänta på att barnen visar en påtaglig risk på det egna beteendet, i och med att aktuella lagrum och nuvarande insatser inte är utformade efter fenomenet barn med föräldrar i konflikt. Det framkommer i studien att det finns ett glapp mellan de frivilliga och de tvingande insatserna. Socialsekreterarna uttrycker att föräldrarnas konflikt tar fokus från barnets behov i socialtjänstens utredningar.