Detta examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och känslor kring hög respektive låg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav två är med klienter och en är med behandlare, samtliga kommer från samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nämnare i sina berättelser. Exempelvis hade de båda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin ångest. Båda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvåra behandlingen. Behandlaren vi intervjuade var av den uppfattningen att tidigare anknytningserfarenheter hos klienten kunde spela in för hur lätt eller svårt en relation mellan behandlare och klient kunde etableras. Det mest intressanta i vårt tycke var att alla intervjuerna vi genomförde hade gemensamt att alla tyckte tilliten mellan behandlare och klient var viktigt för en bra behandling. / This thesis is a qualitative study with the intent to examine how a number of clients and counselors describe their experiences and impressions of the importance of high-level trust vs. low-level trust relationships between the client and the counselor. We have separately interviewed two clients and one counselor from an addiction treatment center (HVB-home). We found several similarities in the clients´ stories. Both had, for example, experienced weak attachment during their childhood and their addictions were about ridding anxiety. Both clients have had prior experiences of low-level trust relationship with counselor which has led to a negative impact on their treatment. The counselor we interviewed believed that a client’s earlier attachment experiences can influence whether or not a new relationship between a client and a counselor will be successful. That which we have found most interesting in the interviews is that all three interviewees agree that a high-level trust relationship between the client and the counselor is of high importance for the outcome of the treatment.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur psykoterapeuter inom BUP uppfattar och arbetar med föräldrakonflikter samtidigt som de försöker upprätthålla behandlingsallianser och barnets perspektiv i behandlingsarbetet. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter, med varierande tid sedan examen. Det framkommer att det psykoterapeutiska arbetet även innefattar delar av psykopedagogiska inslag om föräldrakonflikternas inverkan på barns utveckling och psykiska mående. Psykoterapeuterna anser att de behöver vara följsamma och flexibla för att kunna möta varje familjs behov samt att de har behov av arbetskolleger för att kunna dela upp samtalen i olika grupperingar/ konstellationer. En annan viktig aspekt som framkommer i studien är bedömningen att föräldrarnas mentaliseringsförmåga försämras vid konflikter och att det påverkar utformningen av behandlingsinsatsen. Slutsatsen är att mentaliseringsbefrämjande behandlingsinterventioner, behandlingsformer bör användas för att stärka och bidra till en mer gynnsam situation för barn och föräldrar i föräldrakonflikter.

Studiens syfte är att undersöka hur professionella behandlare i en form av öppenvårdsinsats skapar och upprätthåller behandlingsallians med barn i sitt dagliga arbete. Syftet är även att undersöka behandlingsfrämjande faktorer samt relationens betydelse i behandlingsarbetet. Urvalet består av fem behandlare som arbetar med barn på en skola med behandling i Sverige. Material har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserats med stöd av tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna som användes för att tolka resultatet var anknytningsteori och systemteori. Resultatet visar att behandlare arbetar med ett individanpassat förhållningssätt för att kunna passa varje barn som kommer till verksamheten. I grund och botten skapas behandlingsallians av en god relation som därefter utvecklas till behandlingsallians. Därmed ses relationen som en nyckel för behandlingsallians. Upprätthållande av behandlingsallians visar även det vara olika beroende på mottagare. Det som framkommer vara gemensamma behandlingsfrämjande faktorer för både skapande och upprätthållande är involvering av barnets vårdnadshavare, bidrag i form av verksamhetens ekonomiska stöd samt det kollegiala sammanhanget. För att barn ska ha rätt till det stöd denne behöver för att kunna utvecklas är det därför av yttersta vikt att behandlare arbetar för att passa barnets behov och inte tvärtom. / The purpose of this study is to study how professional social workers create and sustain treatment alliances within the outpatient care programs for the children during their daily work.The purpose is also to study treatment support factors including the importance of relationships in treatment work. The selections of the study consists of five treatment workers working alongside children in a school with treatment in Sweden. Data has been gathered with semi-structured interviews and analysed with thematic analysis. The theoretical methods used to interpret the results were attachment theory and systems theory. The results show that treatment workers work with an individualized approach customized for each child. Treatment alliance are created from a good relationship which then develop into a treatment alliance. Therefore a good relationship between treatment worker and child is vital for a treatment alliance. Upholding of a treatment alliance also has to be different according to each receiver of the treatment. What is shown to be mutual treatment support factors is the amount of involvement from the children's caretakers, economic support from the organization and collegial context. In order for the children to have claim to the support needed for them to develop, it is of utter importance that treatment workers adjust their methods to each child's needs and not the other way around.

Inledning: Att undersöka hur psykoterapeuterarbetar kliniskt med patienter som har svårigheter med mentalisering kan ge en tydligare uppfattning om vad som är hjälpsamt i skapandet av behandlingsallians. Psykoterapiforskning har visat att olika typer av interventioner kan vara verksamma i fråga om att skapa behandlingsallians. I denna studie undersöks vilka interventionstyperfem psykoterapeuter beskriver sig använda i försök att skapa behandlingsallians med patienter som har svårigheter med mentalisering. Frågeställningar: Vilka interventionstyperuppleverpsykodynamiskt orienterade psykoterapeuter är till hjälp för att skapa behandlingsallians med patienter som har svårt att mentalisera? Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av ljudinspelade, semistrukturerade intervjuer. Bearbetningsmetoden som används är tematisk analys. Resultat: Studien visar terapeuters olika syn på vad som är till hjälp när det handlar omatt skapa behandlingsallians hos personer som har svårt att mentalisera. Trots skillnader i teoretiska förhållningssätt trädde fyra gemensamma teman fram. De fyra centrala temanasom trädde fram i bearbetningen av intervjuerna var affekter, transparens, samarbete samt överföring. Diskussion: De beskrivna interventionstypernaochhur interventioner regleras efter reflektionsförmågadiskuteras. Vilka interventiontypersom upplevsverksamma jämförs med aktuell teoribildningi ämnet. Det framkommer olika teoretiska referensramar angående hur interventionstyperna skapas. Trotsolikateoretiska referensergår det att utkristalliseragemensamma interventionstyper.

The treatment alliance has been described in the field of research to play an important role in the recovery of patients in psychiatric care. However there has been relatively little research concerning the treatment alliance specifically with children. The aim of this study was therefore to examine the role of the treatment alliance and how professionals work with the treatment alliance with children. Data was collected using qualitative interviews with six professionals from different Child and Adolescent Psychiatry Intermediate Care units located in Stockholm. The interviews were analyzed using thematic analysis. The themes that emerged were; The different dimensions of the treatment alliance, To create entrances and To take care of a treatment alliance. The theoretical tools that were used to interpret the results of this study were role theory and concepts from Child Alliance Process Theory. Our conclusions showed that professionals need to develop a treatment alliance not only with the child but also with their parents. Professionals also described the work with the treatment alliance as a two-part process that contains ways for professionals to develop and nurture the treatment alliance with children.

När unga behandlas inom ramen för institutionell tvångsvård finns det några aspekter som är avgörande för behandlingsresultatet; att personalen arbetar samstämmigt och i enlighet med relevanta metoder samt att de upprättar en främjande relation till den unge. Det krävs en kombination av dessa aspekter för att på bästa sätt ge den unge förutsättningar att främja sin utveckling. Föreliggande studie syftar därmed till att undersöka hur personal på tre särskilda ungdomshem, drivna av Statens Institutionsstyrelse, ser på metodtillämpning, relationella aspekter och samstämmighet. Studien bygger på en kvantitativ del som innefattar en enkätundersökning där behandlingspersonalen besvarar hur de ser på dessa aspekter, samt en kvalitativ del där institutionschefer, avdelningsföreståndare och annan personal delger sin syn på hur metodanvändning, samstämmighet och relationella aspekter förhindrar eller möjliggör adekvat behandling. Av materialet framkommer att metodanvändningen uppfattas, av personalen, vara ett hinder för de olika verksamheterna. Detta är även något som påvisas av resultatet i enkätundersökningen där majoriteten av behandlingsassistenterna uppger att de arbetar med metoder som inte ska förekomma vid institutionerna. Relationen ses som viktig men det finns vissa svårigheter i upprättandet av den. Behandlingspersonalen anser sig vara samstämmiga i arbetet men av det kvalitativa materialet framkommer att även denna aspekt innebär vissa svårigheter. Genom att upprätta tydliga riktlinjer kring hur arbetet ska bedrivas vid de olika avdelningarna kan metodtillämpningen och samstämmigheten möjliggöra god vård.