När unga behandlas inom ramen för institutionell tvångsvård finns det några aspekter som är avgörande för behandlingsresultatet; att personalen arbetar samstämmigt och i enlighet med relevanta metoder samt att de upprättar en främjande relation till den unge. Det krävs en kombination av dessa aspekter för att på bästa sätt ge den unge förutsättningar att främja sin utveckling. Föreliggande studie syftar därmed till att undersöka hur personal på tre särskilda ungdomshem, drivna av Statens Institutionsstyrelse, ser på metodtillämpning, relationella aspekter och samstämmighet. Studien bygger på en kvantitativ del som innefattar en enkätundersökning där behandlingspersonalen besvarar hur de ser på dessa aspekter, samt en kvalitativ del där institutionschefer, avdelningsföreståndare och annan personal delger sin syn på hur metodanvändning, samstämmighet och relationella aspekter förhindrar eller möjliggör adekvat behandling. Av materialet framkommer att metodanvändningen uppfattas, av personalen, vara ett hinder för de olika verksamheterna. Detta är även något som påvisas av resultatet i enkätundersökningen där majoriteten av behandlingsassistenterna uppger att de arbetar med metoder som inte ska förekomma vid institutionerna. Relationen ses som viktig men det finns vissa svårigheter i upprättandet av den. Behandlingspersonalen anser sig vara samstämmiga i arbetet men av det kvalitativa materialet framkommer att även denna aspekt innebär vissa svårigheter. Genom att upprätta tydliga riktlinjer kring hur arbetet ska bedrivas vid de olika avdelningarna kan metodtillämpningen och samstämmigheten möjliggöra god vård.

Syftet med studien är att undersöka hur behandlingspersonal på SiS-institutioner uppfattarvillkoren för att behandla tvångsomhändertagna ungdomar med psykiatriska tillstånd. Enskilda intervjuer med behandlingspersonal från SiS-institutioner har genomförts. Begreppen habitualisering och typifiering användes för vidare analys av resultatet tillsammans med olika förhållningssätt gentemot ungdomarna utifrån personaltyperna informella supporters, administratörer och vårdgivare. Resultatet påvisade att en majoritet av ungdomarna på SiS-institution har psykiatriska tillstånd. Behandlingspersonalen ska behandla psykosociala problem, men det framkommer att de även behöver hantera ungdomarnas psykiatriska vårdbehov trots bristande kompetens. De möjligheter och hinder som framkommit är ofta sammanvävdamed varandra men de aspekterna av vikt är behandlingsmetoder, formell och personlig kompetens samt personalens förhållningssätt gentemot ungdomarna. Även organisatoriska faktorer har framkommit ha en påverkan på behandlingsarbetet. Studien visar att felaktig behandling kan förlänga ungdomarnas sjukdomsförlopp. Vi anser därför att behandlingssituationen för placerade ungdomar med psykiatriska tillstånd behöver förbättras. / The study aims to explore how treatment staff at SiS-institutions perceive the conditions for treating youths with psychiatric conditions in compulsory care. Interviews were conducted with staff from SiS institutions. The concepts habitualization and typification are used for analysis of the results along with different approaches towards the youth based on the staff types informal supporters, administrators and caregivers. The results indicate that the majority of youths at SiS-institutions have psychiatric conditions. While the staff's primary focus is on treating psychosocial issues, it became evident that they handle the youths' psychiatric needs despite lacking competence. Identified possibilities and challenges are intertwined, emphasizing the importance of treatment methods, formal and personal competence, and the staff's approach. Organizational factors are found to influence treatment outcomes. The study shows that incorrect treatment can prolong the youths' illness. Therefore, we believe that the treatment situation for youths with psychiatric conditions needs improvement.

The drug treatment staff attitude towards needle exchange is what investigates in this study. The aim of this study is to see what’s affecting the standpoints in the needle exchange issue and also to investigate if the needle exchange is compatible with Swedish drug policy. The study has a qualitative approach and it’s based on eight semi-structured interviews with drug treatment staff. To analyze the empirical material we’ve used Berger and Luckmanns social construction theory, the theoretical concept profession socialization and the four ethical principles: autonomy principle, goodness maximization principle, harm minimization principle and the principle of justice. The result of this study shows that drug treatment staffs are negative to needle exchange efficacy. They don’t believe that needle exchange is compatible with Swedish drug policy which strives for a drug free society. The drug treatment staffs are worried about that harm reduction interventions, such as needle exchange, will lead to a liberalized drug policy and that drug use will be legitimized. They fear that the drug policy will be weakened with harm reduction. The results illustrate that there are numerous factors that influence staff attitudes towards needle exchange, these are profession socialization, workplace, organization, context, the current drug policy as well as knowledgeable of the needle exchange. Keywords: Needle exchange, Injection drug users, Drug treatment staff, Harm reduction and Swedish drug policy.

<p>The drug treatment staff attitude towards needle exchange is what investigates in this study. The aim of this study is to see what’s affecting the standpoints in the needle exchange issue and also to investigate if the needle exchange is compatible with Swedish drug policy. The study has a qualitative approach and it’s based on eight semi-structured interviews with drug treatment staff. To analyze the empirical material we’ve used Berger and Luckmanns social construction theory, the theoretical concept profession socialization and the four ethical principles: autonomy principle, goodness maximization principle, harm minimization principle and the principle of justice.</p><p>The result of this study shows that drug treatment staffs are negative to needle exchange efficacy. They don’t believe that needle exchange is compatible with Swedish drug policy which strives for a drug free society. The drug treatment staffs are worried about that harm reduction interventions, such as needle exchange, will lead to a liberalized drug policy and that drug use will be legitimized. They fear that the drug policy will be weakened with harm reduction. The results illustrate that there are numerous factors that influence staff attitudes towards needle exchange, these are profession socialization, workplace, organization, context, the current drug policy as well as knowledgeable of the needle exchange.</p><p>Keywords: Needle exchange, Injection drug users, Drug treatment staff, Harm reduction and Swedish drug policy.</p>