This thesis examines the ideas shaping Swedish drug policy through an analysis of theofficial party programs of the parliamentary parties. The results indicate distinctideological orientations among seven out of eight parties, influencing their approachesto drug-related issues. Social Democrats and Moderates demonstrate a certain balancebetween ideological and scientific considerations, while Sweden Democrats and theLeft Party emerge as clearly ideological and scientific, respectively. The Centre Partycontributes a pragmatic dimension by balancing ideological principles with practicalmeasures to address drug-related challenges. The study underscores the importance ofunderstanding and integrating both ideological and scientific perspectives to formulateholistic and effective strategies for managing drug-related issues.

<p>Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.</p>

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.

The drug treatment staff attitude towards needle exchange is what investigates in this study. The aim of this study is to see what’s affecting the standpoints in the needle exchange issue and also to investigate if the needle exchange is compatible with Swedish drug policy. The study has a qualitative approach and it’s based on eight semi-structured interviews with drug treatment staff. To analyze the empirical material we’ve used Berger and Luckmanns social construction theory, the theoretical concept profession socialization and the four ethical principles: autonomy principle, goodness maximization principle, harm minimization principle and the principle of justice. The result of this study shows that drug treatment staffs are negative to needle exchange efficacy. They don’t believe that needle exchange is compatible with Swedish drug policy which strives for a drug free society. The drug treatment staffs are worried about that harm reduction interventions, such as needle exchange, will lead to a liberalized drug policy and that drug use will be legitimized. They fear that the drug policy will be weakened with harm reduction. The results illustrate that there are numerous factors that influence staff attitudes towards needle exchange, these are profession socialization, workplace, organization, context, the current drug policy as well as knowledgeable of the needle exchange. Keywords: Needle exchange, Injection drug users, Drug treatment staff, Harm reduction and Swedish drug policy.

<p>The drug treatment staff attitude towards needle exchange is what investigates in this study. The aim of this study is to see what’s affecting the standpoints in the needle exchange issue and also to investigate if the needle exchange is compatible with Swedish drug policy. The study has a qualitative approach and it’s based on eight semi-structured interviews with drug treatment staff. To analyze the empirical material we’ve used Berger and Luckmanns social construction theory, the theoretical concept profession socialization and the four ethical principles: autonomy principle, goodness maximization principle, harm minimization principle and the principle of justice.</p><p>The result of this study shows that drug treatment staffs are negative to needle exchange efficacy. They don’t believe that needle exchange is compatible with Swedish drug policy which strives for a drug free society. The drug treatment staffs are worried about that harm reduction interventions, such as needle exchange, will lead to a liberalized drug policy and that drug use will be legitimized. They fear that the drug policy will be weakened with harm reduction. The results illustrate that there are numerous factors that influence staff attitudes towards needle exchange, these are profession socialization, workplace, organization, context, the current drug policy as well as knowledgeable of the needle exchange.</p><p>Keywords: Needle exchange, Injection drug users, Drug treatment staff, Harm reduction and Swedish drug policy.</p>