<p>Den 1 Juli 2005 startade Siri projektet vars syfte och mål är att hjälpa missbrukare som deltar i Substitutionsbehandling att återvinna och skapa ett liv utan ersättningsmedicin och på så sätt skapa förutsättningar för att förbättra den enskildes möjligheter för en framtida anställning. Projektet består av två delar, dels en utbildningsdel där deltagaren får inventera sig själv för att upptäcka sina styrkor och svagheter och dels en del med praktik på olika arbetsplatser.</p><p>SIRI är en förkortning och står för Samhälle, Individ, Resurs, Insats.</p><p>Projektet hade vid starten 22 deltagare, 8 kvinnor och 14 män, och av dessa intervjuades 2 deltagare av varje kön samt den projektansvarige. Intervjuerna tolkades genom en innehållsanalys och resultatet kom att visa att deltagarna tyckte att Siriprojektet i och för sig fyllde en viktig funktion för dem men också att det påminde mycket om 12 stegsbehandling vilket ju alla deltagarna har erfarenheter av att misslyckas med.</p>

Den 1 Juli 2005 startade Siri projektet vars syfte och mål är att hjälpa missbrukare som deltar i Substitutionsbehandling att återvinna och skapa ett liv utan ersättningsmedicin och på så sätt skapa förutsättningar för att förbättra den enskildes möjligheter för en framtida anställning. Projektet består av två delar, dels en utbildningsdel där deltagaren får inventera sig själv för att upptäcka sina styrkor och svagheter och dels en del med praktik på olika arbetsplatser. SIRI är en förkortning och står för Samhälle, Individ, Resurs, Insats. Projektet hade vid starten 22 deltagare, 8 kvinnor och 14 män, och av dessa intervjuades 2 deltagare av varje kön samt den projektansvarige. Intervjuerna tolkades genom en innehållsanalys och resultatet kom att visa att deltagarna tyckte att Siriprojektet i och för sig fyllde en viktig funktion för dem men också att det påminde mycket om 12 stegsbehandling vilket ju alla deltagarna har erfarenheter av att misslyckas med.

Människan är en social varelse och vår identitet bygger på hur vi själva och hur andra uppfattar oss.  Detta är av största vikt i denna studie som ämnar studera hur ett fängelsestraff påverkar en  narkotikabrukares  avvikarkarriär  ur ett sociologiskt perspektiv.  Genom en kvalitativ studie  dels  innehållande  en artikel-  och rapportstudie samt  fem intervjuer, tre med personer som arbetar inom missbrukarvård och två dömda narkotikabrukare som suttit inne ifängelse  kan jag konstatera att  fängelset  som straff tenderar till att stärka  identiteten  som narkotikabrukare och en ytterligare betoning av avvikare som brottsling.  Detta till motsats från det den bakomliggande tanken med fängelsestraffet,  det vill säga avskräckande. Studien tar upp många välbekanta och intressanta teorier kring  sociala faktorer och visar än en gång vilken otrolig påverkan våra emotioner  har.

No description available.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att det ingick i deras yrkesroll att vårda patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp och sjuksköterskorna ansåg att patienterna enbart skulle vårdas av specialister. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att flera sjuksköterskor hade fördomsfulla attityder och bristande respekt gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskorna kände även rädsla och hade viss ovilja att vårda patienterna. Vissa sjuksköterskor hade positiva attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem och ville vårda dem. Sjuksköterskor som arbetade på missbruksavdelningar hade mer empatiska attityder gentemot patienterna. Utbildning inom alkohol och narkotika kunde förbättra sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ”bron”, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ”vägg”. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik. Metod: Allmän litteraturöversikt, bestående av elva artiklar varav åtta var med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och två med mixad metod genomfördes. Resultat: Sex teman identifierades: Verkligheten kontra viljan att ge god vård, Att vara rädd för patienten, Att misstro patienten, Förståelse och fördomar, Kunskapens påverkan, Patientens destruktiva beteende. Slutsats: Hinder som kan hämma en konstruktiv vårdrelation och skapa ”väggar” i Halldórsdóttirs mening har identifierats. Mängden erfarenhet sjuksköterskorna hade av patientgruppen påverkade deras attityder. En kunskapsbrist om patientgruppen hos sjuksköterskorna samt avsaknad av tid för att utveckla vårdrelationen till patienten identifierades. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att få läsaren att reflektera över den egna upplevelsen i vården av denna patientgrupp för att inspirera till personlig och professionell utveckling. Kommer sjuksköterskan sträva mot denna utveckling skulle detta kunna leda till en förbättring i vården av patientgruppen.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med den här studien är att, genom att lyfta ut en definierad träningsgrupp, spinningtränande, från gymtränande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. Frågeställningarna som ska svara på syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtränande förhåller sig till missbruk av AAS och narkotika jämfört med gruppen gymtränande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jämförs mellan spinningtränande och befolkningen i övrigt efter en rapport av Källmén m.fl.</p><p>Metod</p><p>För att nå fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgränsningar består i spinningtränande på gym, ålderskategori arton till sextio år. De tre gym som är med i studien skiljer sig åt geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika ägandeformer.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att spinningtränande inte skiljer sig från gymtränande med avseende på missbruk av AAS och narkotika. Däremot finns en skillnad i andel risk- och missbruks konsumenter vad gäller alkohol, där spinningtränande uppvisar en mindre benägenhet till risk- och missbruk än gymtränande i övrigt.</p><p>Slutsats</p><p>Gym som företeelse kan vara en inkörsport för missbruk av AAS och narkotika. Skillnad verkar däremot föreligga mellan träningsform på gym och alkoholbeteende.</p> / Bilaga 3 Avtal, Tillstånd om att genomföra enkätundersökning, saknas i pdf:en. Bilaga 3 finns dock i det tryckta examensarbetet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att, genom att lyfta ut en definierad träningsgrupp, spinningtränande, från gymtränande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. Frågeställningarna som ska svara på syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtränande förhåller sig till missbruk av AAS och narkotika jämfört med gruppen gymtränande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jämförs mellan spinningtränande och befolkningen i övrigt efter en rapport av Källmén m.fl. Metod För att nå fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgränsningar består i spinningtränande på gym, ålderskategori arton till sextio år. De tre gym som är med i studien skiljer sig åt geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika ägandeformer. Resultat Resultatet visar att spinningtränande inte skiljer sig från gymtränande med avseende på missbruk av AAS och narkotika. Däremot finns en skillnad i andel risk- och missbruks konsumenter vad gäller alkohol, där spinningtränande uppvisar en mindre benägenhet till risk- och missbruk än gymtränande i övrigt. Slutsats Gym som företeelse kan vara en inkörsport för missbruk av AAS och narkotika. Skillnad verkar däremot föreligga mellan träningsform på gym och alkoholbeteende. / Bilaga 3 Avtal, Tillstånd om att genomföra enkätundersökning, saknas i pdf:en. Bilaga 3 finns dock i det tryckta examensarbetet.

Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv. Teorin beskriver genuskonstruerade stereotyper samt genuskontraktet och tidigare forskning redovisar skillnader mellan missbrukande kvinnor och män. Studien är kvalitativ och utgår ifrån en fenomenologisk ansats där åtta öppna tematiska intervjuer har genomförts. Ett viktigt resultat är att SNUs upplevelse av skillnaderna hos missbrukande tjejer och killar speglar genuskonstruerade förväntningar på könet som påverkar och formar hur enheten ser på missbrukande killars och tjejers identitet och utseende. Enheten förknippar missbrukande killars identitet och utseende med subkulturer och menar att killar ser ut som missbrukare medan tjejer inte gör det. Utifrån enhetens utsaga är slutsatsen att SNU förknippar tjejer med deras genusroll och har svårt för att se att tjejers genusroll och missbrukarroll kan samexistera. I resultatet framkommer det också att SNU både medvetet och omedvetet associerar missbrukaren till att vara en kille, dels på grund av att enheten har mer kontakt med killar i sitt arbete men också för att enheten ser tjejer som ett bihang och objekt i förhållande till killar. Föreställningen om tjejer som ett passivt objekt samt den genuskonstruerade föreställningen om tjejers genusroll och missbrukarroll gör att SNU får svårt att identifiera missbrukande tjejer i sitt arbete. I slutdiskussionen konstateras det att SNUs fördomar om missbrukande killar och tjejer leder till en negativ spiral där enhetens fördomar som säger att killar med ett subkulturellt utseende är missbrukare återupprepat bekräftas i deras arbete. Detta leder i sin tur till att gruppen får svårt att se andra ungdomar än dessa killar som missbrukare. Slutdiskussionen avslutas med förslag på framtida forskning rörande statliga myndigheters fördomar om subkulturer.