<p>Den 1 Juli 2005 startade Siri projektet vars syfte och mål är att hjälpa missbrukare som deltar i Substitutionsbehandling att återvinna och skapa ett liv utan ersättningsmedicin och på så sätt skapa förutsättningar för att förbättra den enskildes möjligheter för en framtida anställning. Projektet består av två delar, dels en utbildningsdel där deltagaren får inventera sig själv för att upptäcka sina styrkor och svagheter och dels en del med praktik på olika arbetsplatser.</p><p>SIRI är en förkortning och står för Samhälle, Individ, Resurs, Insats.</p><p>Projektet hade vid starten 22 deltagare, 8 kvinnor och 14 män, och av dessa intervjuades 2 deltagare av varje kön samt den projektansvarige. Intervjuerna tolkades genom en innehållsanalys och resultatet kom att visa att deltagarna tyckte att Siriprojektet i och för sig fyllde en viktig funktion för dem men också att det påminde mycket om 12 stegsbehandling vilket ju alla deltagarna har erfarenheter av att misslyckas med.</p>

Den 1 Juli 2005 startade Siri projektet vars syfte och mål är att hjälpa missbrukare som deltar i Substitutionsbehandling att återvinna och skapa ett liv utan ersättningsmedicin och på så sätt skapa förutsättningar för att förbättra den enskildes möjligheter för en framtida anställning. Projektet består av två delar, dels en utbildningsdel där deltagaren får inventera sig själv för att upptäcka sina styrkor och svagheter och dels en del med praktik på olika arbetsplatser. SIRI är en förkortning och står för Samhälle, Individ, Resurs, Insats. Projektet hade vid starten 22 deltagare, 8 kvinnor och 14 män, och av dessa intervjuades 2 deltagare av varje kön samt den projektansvarige. Intervjuerna tolkades genom en innehållsanalys och resultatet kom att visa att deltagarna tyckte att Siriprojektet i och för sig fyllde en viktig funktion för dem men också att det påminde mycket om 12 stegsbehandling vilket ju alla deltagarna har erfarenheter av att misslyckas med.

Behavioral Modification and Relapse Rates in Opioid-Dependent Pregnant Women Managed with Subutex by Tammy Minor MSN, Walden University, 2009 BSN, Marshall University, 1986 Project Submitted in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree of Doctor of Nursing Practice Walden University March 2016 Opioid dependency affects not only the individual who is dependent on opioids but negatively impactsalso the family unit, the community, and society as a whole. Opioid use in the prenatal period can have devastating effects on both the mother and the fetus. The purpose of this paper is to perform a secondary analysis of the effectiveness of behavioral modification in reducing relapse rates and improving compliance of treatment regimen in opioid- dependent pregnant women who were being managed in a FamilyCare Health Center in West Virginia. The transtheoretical model was used as a framework to determine participants' behavioral readiness to change. The Stetler model was used to evaluate outcomes and goal achievement. The sample consisted of 43 pregnant opioid-dependent women who had participated in the Subutex-assisted program at 3 Family Care Health Centers in West Virginia. Descriptive statistics and regressive analysis were used to analyze relapse data at weeks 2, 6, and 10. A secondary analysis was conducted to determine if behavioral modification contributed to a reduction in relapse rates and improved compliance with the treatment regimen using ANOVA and MANOVA. The results of ANOVA and MANOVA tests showed that behavioral modification has a potential to influence a reduction in relapse rates in the target population. The information obtained from this analysis can be used to influence social change by assisting healthcare providers in revising or modifying existing programs; this information can also and inform the help to design of future programs that effectively meet the needs of this target population .

<p>Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden – medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen.</p><p>Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början. Således fanns ingen uttalad beredskap för situationen när det började födas Subutexexponerade barn ungefär ett och ett halvt år efter den svenska lanseringen av Subutex hösten 1999. Idag är barnen omkring 40 till antalet och majoriteten av dem har fötts på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.</p><p>Vid lanseringen presenterades preparatet – vars aktiva substans är buprenorfin – som ett alternativ till metadon. Men det beskrevs som något som var mildare, som inte påverkade lika mycket. Samtidigt var det rejält omdiskuterat. Medan förespråkarna såg medicinering med Subutex som en möjlighet för opiatmissbrukaren att orka ta tag i sina problem och bearbeta dem såg motståndarna något annat, en drog som dämpade symtomen så att locket lades på problemen och därför fanns kvar. Och detta är en diskussion som fortfarande pågår. Som exempel vägrar de flesta av våra behandlingshem att komplettera sin behandling med Subutex med argumentet att en drog inte ska ersättas av en annan. Att regelverket kring förskrivningen har stramats upp tycks inte ha påverkat ställningstagandet. Tidigare kunde vilken läkare som helst förskriva preparatet medan förskrivningen numera omges av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gällande ”läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende” (SOSFS 2004:8). Något av det som reglerats är att den behandlande läkaren ska vara insatt i missbruk och att sjukvården måste samarbeta med socialtjänsten.</p><p>En återkommande beskrivning kring barnafödslarna är att graviditeten inträffat någon eller några månader efter inledd Subutexunderhållsbehandling och att den varit oväntad. Här finns förmodligen flera förklaringar. En kan vara att mamman burit en bild av sig själv som en kvinna som inte kan bli mamma. Under aktivt opiatmissbruk har hon kanske bara haft ägglossning och menstruation någon enstaka gång – eller inte haft det alls. Hon har inte kopplat missbruket till barn och föräldraskap. När hon sedan kort efter inledd Subutex-underhållsbehandling återfått sina normala livsfunktioner, som förmågan att bli gravid, kan det ha skett innan hon själv förstått det. Komplikationen då är att hon parallellt med inträdandet i föräldrarollen är en kvinna med en oklar kvinnoidentitet och en obearbetad historia.</p>

Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden – medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen. Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början. Således fanns ingen uttalad beredskap för situationen när det började födas Subutexexponerade barn ungefär ett och ett halvt år efter den svenska lanseringen av Subutex hösten 1999. Idag är barnen omkring 40 till antalet och majoriteten av dem har fötts på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Vid lanseringen presenterades preparatet – vars aktiva substans är buprenorfin – som ett alternativ till metadon. Men det beskrevs som något som var mildare, som inte påverkade lika mycket. Samtidigt var det rejält omdiskuterat. Medan förespråkarna såg medicinering med Subutex som en möjlighet för opiatmissbrukaren att orka ta tag i sina problem och bearbeta dem såg motståndarna något annat, en drog som dämpade symtomen så att locket lades på problemen och därför fanns kvar. Och detta är en diskussion som fortfarande pågår. Som exempel vägrar de flesta av våra behandlingshem att komplettera sin behandling med Subutex med argumentet att en drog inte ska ersättas av en annan. Att regelverket kring förskrivningen har stramats upp tycks inte ha påverkat ställningstagandet. Tidigare kunde vilken läkare som helst förskriva preparatet medan förskrivningen numera omges av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gällande ”läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende” (SOSFS 2004:8). Något av det som reglerats är att den behandlande läkaren ska vara insatt i missbruk och att sjukvården måste samarbeta med socialtjänsten. En återkommande beskrivning kring barnafödslarna är att graviditeten inträffat någon eller några månader efter inledd Subutexunderhållsbehandling och att den varit oväntad. Här finns förmodligen flera förklaringar. En kan vara att mamman burit en bild av sig själv som en kvinna som inte kan bli mamma. Under aktivt opiatmissbruk har hon kanske bara haft ägglossning och menstruation någon enstaka gång – eller inte haft det alls. Hon har inte kopplat missbruket till barn och föräldraskap. När hon sedan kort efter inledd Subutex-underhållsbehandling återfått sina normala livsfunktioner, som förmågan att bli gravid, kan det ha skett innan hon själv förstått det. Komplikationen då är att hon parallellt med inträdandet i föräldrarollen är en kvinna med en oklar kvinnoidentitet och en obearbetad historia.

Studien bygger på på intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 män och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper. / Drug addits in treatment and their set of values.

Underhållsbehandling. En redogörelse för de olika faktorer som haften avgörande rollför behandlingsformen. / Drug-substitution treatment. A report of the various factors which have had asignificant role for this form of treatment.

<p>Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling. Intervjufrågorna har bildats utifrån dessa 3 frågeställningar:</p><p>1. Hur går en behandling tillväga rent praktiskt?</p><p>2. Hur har livet påverkats av Ibogain-behandling?</p><p>3. Vilken syn har informanterna på Ibogain-behandling?</p><p>I analysen söktes gemensamma nämnare och skillnader i informanternas svar, uppdelat i de tidigare nämnda frågeställningarna. Sedan tolkades denna information med hjälp av litteratur, observationer och egna tankar.</p><p>I studien ges en mycket samstämmig syn på att utan Ibogain-behandling hade troligtvis inte informanterna varit i livet idag.</p><p>Resultatet visar tydligt på att informanterna upplever att de fått en mycket bättre livskvalité efter behandlingen.</p><p>Av de uppgifter som framkommit i studien anser vi att Ibogain är att rekommendera.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate if the naturally occurring substance Ibogaine could be a good treatment for substance abuse. In order to answer this question, qualitative interviews have been performed with five persons who have been subject to Ibogain treatment and one psychologist/psychotherapist at an addiction treatment clinic, Lars Lundell.</p><p>In addition to these interviews an Ibogaine treatment clinic located in London has been visited. At the clinic an observational study of the treatment was carried out as well as interviews with the responsible physician Dr Brackenridge one of his patients, named Will in this paper. The perspective of this study is substance abuse treatment with Ibogaine based on the informants experiences and our own observations.</p><p>The interviews have been formed based on the following three questions:</p><p>1. How is a treatment carried out?</p><p>2. How have their lives been affected by the Ibogain treatment?</p><p>3. What are the informant’s views on Ibogain treatment?</p><p>The analysis was made looking for similarities and dissimilarities in the informants answers, divided into the three previously described questions. This information was subsequently interpreted using literature, observations and our own thoughts.</p><p>The study shows that among the informants there is an almost unanimous opinion that without the Ibogaine treatment they would not be alive today.</p><p>The study clearly shows that the informants feel that they have a much better quality of life after the treatment. The conclusion of this study is that Ibogaine can be a successful treatment for substance abuse.</p>

Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling. Intervjufrågorna har bildats utifrån dessa 3 frågeställningar: 1. Hur går en behandling tillväga rent praktiskt? 2. Hur har livet påverkats av Ibogain-behandling? 3. Vilken syn har informanterna på Ibogain-behandling? I analysen söktes gemensamma nämnare och skillnader i informanternas svar, uppdelat i de tidigare nämnda frågeställningarna. Sedan tolkades denna information med hjälp av litteratur, observationer och egna tankar. I studien ges en mycket samstämmig syn på att utan Ibogain-behandling hade troligtvis inte informanterna varit i livet idag. Resultatet visar tydligt på att informanterna upplever att de fått en mycket bättre livskvalité efter behandlingen. Av de uppgifter som framkommit i studien anser vi att Ibogain är att rekommendera. / The purpose of this study was to investigate if the naturally occurring substance Ibogaine could be a good treatment for substance abuse. In order to answer this question, qualitative interviews have been performed with five persons who have been subject to Ibogain treatment and one psychologist/psychotherapist at an addiction treatment clinic, Lars Lundell. In addition to these interviews an Ibogaine treatment clinic located in London has been visited. At the clinic an observational study of the treatment was carried out as well as interviews with the responsible physician Dr Brackenridge one of his patients, named Will in this paper. The perspective of this study is substance abuse treatment with Ibogaine based on the informants experiences and our own observations. The interviews have been formed based on the following three questions: 1. How is a treatment carried out? 2. How have their lives been affected by the Ibogain treatment? 3. What are the informant’s views on Ibogain treatment? The analysis was made looking for similarities and dissimilarities in the informants answers, divided into the three previously described questions. This information was subsequently interpreted using literature, observations and our own thoughts. The study shows that among the informants there is an almost unanimous opinion that without the Ibogaine treatment they would not be alive today. The study clearly shows that the informants feel that they have a much better quality of life after the treatment. The conclusion of this study is that Ibogaine can be a successful treatment for substance abuse.

Abstract The study mapped various aspects of buprenorfine (Subutex \regm{}, herein S) abuse among opiate-dependent community. It analyses three sources of data, questionnaires distributed in general problem drug-users community ({\clq}non-substitution sample{\crq}, n = 64), questionnaires distributed among patients of buprenorphine substitution treatment ({\clq}substitution sample{\crq}, n = 42), and semi-structured moderated interviews conducted with S users attending low-threshold contact centre in Ceske Budejovice (n = 15). Prevalence of non-commissioned S abuse was 57% of the non-substitution sample and 21% of the sample claimed S as their primary drug. Illicit market prices range from prescription price to its multiple of eight, are higher in small towns and during weekends, and lower in case of close relationships between the seller and buyer. There are no regular big dealers in the community, and the contracts are rather based on close acquaintance among baseline users. The user view S price and availability as worse/higher than in case of marihuana, comparable with hallucinogens and ecstasy, and better/cheaper than metamphetamine and heroin. The main driver for buying was occasional abuse over the prescription dose, the main incentive to sell was to help a friend. Illicit S users view substitution treatment as a chance how to reduce their drugrelated expenses and stabilise their life, but some are repelled by strict treatment rules. Both licit and illicit users displayed comparably high (over 90%) prevalence of injection use; they typically understand the risks, but explain the injection use by their psychological attachment to the injection ritual. An indisputably positive aspect of substitution treatment is lower total number of drugs abused by individual patients, compared to general drug-abusing population. Illicit S market bears only marginal societal risks and its existence is rather positive with respect to harm reduction philosophy, as it supplies the community of illicit drug users with cheaper and safer alternative to street opiates.