Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier. Resultatet visade att intervjupersonerna hade tankar om en egen inre styrka, men även tvivel på den egna förmågan, och hur detta relaterade tillderas motivation och hur de uppfattade vården. Intervjupersonerna hade gjort förberedelser i olika hög grad och på olika sätt, uppvisade variation i hur de tänkte kring deras förändringsprocess, samt i vilka mål de hade. Vidare beskrev de på olika sätt hur de upplevt vården och tiden efter behandlingens avslut. Att få vara delaktig i planeringen, att ses som en enskild individ, och samtidigt bli sedd och omhändertagen under trygga former belystes särskilt. Slutsats: Resultatet belyste behovet av en individuell anpassning av vården, då behov och mål står i relation till den enskilde individen, dennes resurser, hjälpbehov och motivation.

Studien bygger på på intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 män och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper. / Drug addits in treatment and their set of values.

Försäljare av detoxpreparat hävdar att kroppens reningsmekanismer i vårt moderna samhälle inte längre räcker till och behöver hjälp på vägen, företrädesvis i form av påstått utrensande örtblandningar. Vissa förespråkar även tarmsköljningar och joniserande fotbad. Syftet med den här studien är att kartlägga floran av detoxprodukter i form av kosttillskott: vilka typer det finns, vilka ingredienser som ingår och vilka påståenden som görs. Påståendena har klassificerats efter testbarhet och trovärdigheten har bedömts genom sökningar i PubMed och Web of Science. Några av de testbara påståendena verkar helt sakna evidens, något påstående lutar sig mot studier behäftade med problematiska brister medan vissa påståenden förtjänar vidare studier, då de bygger på studier med preliminärt lovande resultat. Det går inte att utesluta en framtid för evidensbaserade detoxdieter, lika lite som det går att säga att detoxdieter av idag håller vad de lovar. Det krävs fler kliniska, placebokontrollerade studier och en tydligare skiljelinje mellan det som är ren bluff och det som är seriös forskning. Konsumenter bör vara medvetna om bristen på evidens och riskerna som finns, exempelvis i form av kontaminerade produkter och risk för interaktioner med läkemedel. / Sellers of detox preparations argue that in our modern society, the body's purification mechanisms are no longer sufficient and need a little help, preferably in the form of alleged cleansing herbal formulas. Some also advocate colonic irrigation and ionizing foot baths. The purpose of this study is to survey the flora of detox products in the form of nutritional supplements: what types there are, what ingredients are included and which claims are made. The claims have been classified for testability and reliability was assessed through searches in PubMed and Web of Science. Some of the testable assertions seem to completely lack evidence, other claims lean on studies that suffer from problematic deficiencies, while some claims deserve further study since they find support from studies with promising preliminary results. You cannot rule out a future for evidence-based detox diets, no more than you can to say that detox diets today keep their promises. More clinical, placebo-controlled studies are required and a clearer dividing line between what is pure bluff and what is serious research. Consumers should be aware of the lack of evidence and the risks that exist, for example in the form of contaminated products and the potential risk of interactions with medicines.

The topic of this thesis is the detoxification of language in social networks with a particular focus on style transfer techniques that combine deep learning and linguistic resources. In today’s digital landscape, social networks are rife with communication that can often be toxic, either intentionally or unintentionally. Given the pervasiveness of social media and the potential for toxic language to perpetuate negativity and polarization, this study addresses the problem of toxic language and its transformation into more neutral expressions. The importance of this issue is underscored by the need to promote non-toxic communication in the social networks that are an integral part of modern society. The complexity of natural language and the subtleties of what constitutes toxicity make this a challenging problem worthy of study. To address this problem, this research proposes two models, LexiconGST and MultiLexiconGST, developed based on the Delete&Generate framework. These models integrate linguistic resources into the detoxification system to guide deep learning techniques. Experimental results show that the proposed models perform commendably in the detoxification task compared to stateof-the-art methods. The integration of linguistic resources with deep learning techniques is confirmed to improve the performance of detoxification systems. Finally, this research has implications for social media platforms and online communities, which can now implement more effective moderation tools to promote non-toxic communication. It also opens lines of further research to generalize our proposed method to other text styles. / Ämnet för denna avhandling är avgiftning av språk i sociala nätverk med särskilt fokus på stilöverföringstekniker som kombinerar djupinlärning och språkliga resurser. I dagens digitala landskap är sociala nätverk fulla av kommunikation som ofta kan vara giftig, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Med tanke på hur utbredda sociala medier är och hur giftigt språk kan bidra till negativitet och polarisering, tar den här studien upp problemet med giftigt språk och hur det kan omvandlas till mer neutrala uttryck. Vikten av denna fråga understryks av behovet av att främja giftfri kommunikation i de sociala nätverk som är en integrerad del av det moderna samhället. Komplexiteten i naturligt språk och de subtila aspekterna av vad som utgör toxicitet gör detta till ett utmanande problem som är värt att studera. För att ta itu med detta problem föreslår denna forskning två modeller, LexiconGST och MultiLexiconGST, som utvecklats baserat på ramverket Delete&Generate. Dessa modeller integrerar språkliga resurser i avgiftningssystemet för att vägleda djupinlärningstekniker. Experimentella resultat visar att de föreslagna modellerna presterar lovvärt i avgiftningsuppgiften jämfört med toppmoderna metoder. Integrationen av språkliga resurser med djupinlärningstekniker bekräftas för att förbättra prestanda för avgiftningssystem. Slutligen har denna forskning konsekvenser för sociala medieplattformar och onlinegemenskaper, som nu kan implementera mer effektiva modereringsverktyg för att främja giftfri kommunikation. Det öppnar också för ytterligare forskning för att generalisera vår föreslagna metod till andra textstilar.