This abstract presents a study in which knowledge distillation techniques were applied to a Large Language Model (LLM) to create smaller, more efficient models without sacrificing performance. Three configurations of the RoBERTa model were selected as ”student” models to gain knowledge from a pre-trained ”teacher” model. Multiple steps were used to improve the knowledge distillation process, such as copying some weights from the teacher to the student model and defining a custom loss function. The selected task for the knowledge distillation process was sentiment analysis on Amazon Reviews for Sentiment Analysis dataset. The resulting student models showed promising performance on the sentiment analysis task capturing sentiment-related information from text. The smallest of the student models managed to obtain 98% of the performance of the teacher model while being 45% lighter and taking less than a third of the time to analyze an entire the entire IMDB Dataset of 50K Movie Reviews dataset. However, the student models struggled to produce meaningful results on the topic modeling task. These results were consistent with the topic modeling results from the teacher model. In conclusion, the study showcases the efficacy of knowledge distillation techniques in enhancing the performance of LLMs on specific downstream tasks. While the model excelled in sentiment analysis, further improvements are needed to achieve desirable outcomes in topic modeling. These findings highlight the complexity of language understanding tasks and emphasize the importance of ongoing research and development to further advance the capabilities of NLP models. / Denna sammanfattning presenterar en studie där kunskapsdestilleringstekniker tillämpades på en stor språkmodell (Large Language Model, LLM) för att skapa mindre och mer effektiva modeller utan att kompremissa på prestandan. Tre konfigurationer av RoBERTa-modellen valdes som ”student”-modeller för att inhämta kunskap från en förtränad ”teacher”-modell. Studien mäter även modellernas prestanda på två ”DOWNSTREAM” uppgifter, sentimentanalys och ämnesmodellering. Flera steg användes för att förbättra kunskapsdestilleringsprocessen, såsom att kopiera vissa vikter från lärarmodellen till studentmodellen och definiera en anpassad förlustfunktion. Uppgiften som valdes för kunskapsdestilleringen var sentimentanalys på datamängden Amazon Reviews for Sentiment Analysis. De resulterande studentmodellerna visade lovande prestanda på sentimentanalysuppgiften genom att fånga upp information relaterad till sentiment från texten. Den minsta av studentmodellerna lyckades erhålla 98% av prestandan hos lärarmodellen samtidigt som den var 45% lättare och tog mindre än en tredjedel av tiden att analysera hela IMDB Dataset of 50K Movie Reviews datasettet.Dock hade studentmodellerna svårt att producera meningsfulla resultat på ämnesmodelleringsuppgiften. Dessa resultat överensstämde med ämnesmodelleringsresultaten från lärarmodellen. Dock hade studentmodellerna svårt att producera meningsfulla resultat på ämnesmodelleringsuppgiften. Dessa resultat överensstämde med ämnesmodelleringsresultaten från lärarmodellen.

In recent years, artificial intelligence (AI) has become increasingly popular. An area where AI technology is used and has received much attention during the past year is chatbots. They can simulate an understanding of human language and form text responses to questions asked. Apart from generating text responses, they can also generate programming code, making them useful for tasks such as testing. Although testing is considered a crucial part of software development, many find it tedious and time-consuming. There are currently limited AI-powered tools for generating unit tests in general and even fewer for the programming language Java. The thesis tackles the problem of the lack of tools for generating unit tests in Java that explore the capabilities of AI, and a research question is introduced thereafter. The purpose of this thesis is to address the issue by creating a prototype for generating unit tests in Java based on the AI model, GPT-3.5-Turbo. The goal is to provide a basis for other professionals to create tools for generating unit tests, which was done by experimenting with different prompts and values of a randomness parameter and then suggesting the prototype JUTAI. A quantitative research method with an experimental and comparative approach was used to evaluate the results. A comparison model with three criteria was brought forward to evaluate the results. The findings reveal that JUTAI outperformed the general-purpose AI tool, ChatGPT, across all three criteria and indicate that the goal of this thesis is achieved and the research question answered. / Intresset för artificiell intelligens (AI) har ökat de senaste åren. Ett område där AI- teknologi används och som har fått mycket uppmärksamhet under det senaste året är chattbottar. De kan simulera en förståelse för mänskligt språk och svara på frågor i textformat. Utöver det kan de även generera programkod. Tack vare förmågan att generera kod kan de användas för testning. Även om testning anses vara en viktig del av mjukvaruutveckling, tycker många att det är tråkigt och tidskrävande. För närvarande finns det ett begränsat antal verktyg som kan generera enhetstester, och det finns ännu färre verktyg som kan göra detta i Java. Detta examensarbete tog sig an problemet med bristen på AI-verktyg för enhetstestning i Java genom att besvara på forskningsfrågan som ställdes. Syftet med examensarbetet är att föreslå en lösning på problemet genom att utveckla en prototyp som använder sig av AI- modellen GPT-3.5-Turbo för att generera enhetstester i Java. Målet är att ge en grund för andra yrkesverksamma att skapa verktyg för att generera enhetstester, vilket gjordes genom att experimentera med olika instruktionstrukturer och värden för en slumpmässighetsparameter, och sedan föreslå protypen JUTAI. En kvantitativ forskningsmetod tillsammans med en experimentell och jämförande ansats användes för att utvärdera resultaten. En jämförelsemodell med tre kriterier togs fram för att utvärdera resultaten. Resultaten visar att JUTAI presterade bättre än AI-verktyget ChatGPT i de tre kriterierna och indikerar att målet med detta examensarbete uppnåddes och forskningsfrågan besvarades.

The evolution of Language Models (LMs) has enabled building chatbot systems that are capable of human-like dialogues without the need for fine-tuning the chatbot for a specific task. LMs are stateless, which means that a LM-based chatbot does not have a recollection of the past conversation unless it is explicitly included in the input prompt. LMs have limitations in the length of the input prompt, and longer input prompts require more computational and monetary resources, so for longer conversations, it is often infeasible to include the whole conversation history in the input prompt. In this project a short-term memory module is designed and implemented to provide the chatbot context of the past conversation. We are introducing two methods, LimContext method and FullContext method, for producing an abstractive summary of the conversation history, which encompasses much of the relevant conversation history in a compact form that can then be supplied with the input prompt in a resource-effective way. To test these short-term memory implementations in practice, a user study is conducted where these two methods are introduced to 9 participants. Data is collected during the user study and each participant answers a survey after the conversation. These results are analyzed to assess the user experience of the two methods and the user experience between the two methods, and to assess the effectiveness of the prompt design for both answer generation and abstractive summarization tasks. According to the statistical analysis, the FullContext method method produced a better user experience, and this finding was in line with the user feedback. / Utvecklingen av LMs har gjort det möjligt att bygga chatbotsystem kapabla till mänskliga dialoger utan behov av att finjustera chatboten för ett specifikt uppdrag. LMs är stateless, vilket betyder att en chatbot baserad på en LM inte sparar tidigare delar av konversationen om de inte uttryckligen ingår i prompten. LMs begränsar längden av prompten, och längre prompter kräver mer beräknings- och monetära resurser. Således är det ofta omöjligt att inkludera hela konversationshistoriken i prompten. I detta projekt utarbetas och implementeras en korttidsminnesmodul, vars syfte är att tillhandahålla chatboten kontexten av den tidigare konversationen. Vi introducerar två metoder, LimContext metod och FullContext metod, för att ta fram en abstrakt sammanfattning av konversationshistoriken. Sammanfattningen omfattar mycket av det relevanta samtalet i en kompakt form, och kan sedan resurseffektivt förses med den påföljande prompten. För att testa dessa korttidsminnesimplementationer i praktiken genomförs en användarstudie där de två metoderna introduceras för 9-deltagare. Data samlas in under användarstudier. Varje deltagare svarar på en enkät efter samtalet. Resultaten analyseras för att bedöma användarupplevelsen av de två metoderna och användarupplevelsen mellan de två metoderna, och för att bedöma effektiviteten av den snabba designen för både svarsgenerering och abstrakta summeringsuppgifter. Enligt den statistiska analysen gav metoden FullContext metod en bättre användarupplevelse. Detta fynd var även i linje med användarnas feedback.

The topic of this thesis is the detoxification of language in social networks with a particular focus on style transfer techniques that combine deep learning and linguistic resources. In today’s digital landscape, social networks are rife with communication that can often be toxic, either intentionally or unintentionally. Given the pervasiveness of social media and the potential for toxic language to perpetuate negativity and polarization, this study addresses the problem of toxic language and its transformation into more neutral expressions. The importance of this issue is underscored by the need to promote non-toxic communication in the social networks that are an integral part of modern society. The complexity of natural language and the subtleties of what constitutes toxicity make this a challenging problem worthy of study. To address this problem, this research proposes two models, LexiconGST and MultiLexiconGST, developed based on the Delete&Generate framework. These models integrate linguistic resources into the detoxification system to guide deep learning techniques. Experimental results show that the proposed models perform commendably in the detoxification task compared to stateof-the-art methods. The integration of linguistic resources with deep learning techniques is confirmed to improve the performance of detoxification systems. Finally, this research has implications for social media platforms and online communities, which can now implement more effective moderation tools to promote non-toxic communication. It also opens lines of further research to generalize our proposed method to other text styles. / Ämnet för denna avhandling är avgiftning av språk i sociala nätverk med särskilt fokus på stilöverföringstekniker som kombinerar djupinlärning och språkliga resurser. I dagens digitala landskap är sociala nätverk fulla av kommunikation som ofta kan vara giftig, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Med tanke på hur utbredda sociala medier är och hur giftigt språk kan bidra till negativitet och polarisering, tar den här studien upp problemet med giftigt språk och hur det kan omvandlas till mer neutrala uttryck. Vikten av denna fråga understryks av behovet av att främja giftfri kommunikation i de sociala nätverk som är en integrerad del av det moderna samhället. Komplexiteten i naturligt språk och de subtila aspekterna av vad som utgör toxicitet gör detta till ett utmanande problem som är värt att studera. För att ta itu med detta problem föreslår denna forskning två modeller, LexiconGST och MultiLexiconGST, som utvecklats baserat på ramverket Delete&Generate. Dessa modeller integrerar språkliga resurser i avgiftningssystemet för att vägleda djupinlärningstekniker. Experimentella resultat visar att de föreslagna modellerna presterar lovvärt i avgiftningsuppgiften jämfört med toppmoderna metoder. Integrationen av språkliga resurser med djupinlärningstekniker bekräftas för att förbättra prestanda för avgiftningssystem. Slutligen har denna forskning konsekvenser för sociala medieplattformar och onlinegemenskaper, som nu kan implementera mer effektiva modereringsverktyg för att främja giftfri kommunikation. Det öppnar också för ytterligare forskning för att generalisera vår föreslagna metod till andra textstilar.