<p>Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta med</p><p>klienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna som</p><p>intervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuella</p><p>övergrepp, dock oftast inte via egen upptäckt, utan socialtjänsten meddelade detta vid</p><p>placering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling och</p><p>bemötande sker vid ett redan bekräftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten av</p><p>bemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn så är</p><p>grundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nå barnet sker arbetet så</p><p>mycket som möjligt genom föräldrarna. Genom att stötta och ge föräldrarna en trygghet</p><p>i sin föräldraroll, är behandlarnas erfarenheter att det ger trygghet till barnen också.</p><p>Studien visar vidare att utbildningsnivån är skiftande bland behandlarna, det</p><p>förekommer både undersköterskor, socionomer, KBT-terapeuter och</p><p>behandlingspedagoger bland behandlarna på institutionerna. Handledning av behandlare</p><p>är mycket uppskattat och upplevs som avgörande för de intervjuade, det är något som</p><p>upplevs mycket bra i denna påfrestande arbetsmiljö.</p>

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta med klienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna som intervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuella övergrepp, dock oftast inte via egen upptäckt, utan socialtjänsten meddelade detta vid placering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling och bemötande sker vid ett redan bekräftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten av bemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn så är grundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nå barnet sker arbetet så mycket som möjligt genom föräldrarna. Genom att stötta och ge föräldrarna en trygghet i sin föräldraroll, är behandlarnas erfarenheter att det ger trygghet till barnen också. Studien visar vidare att utbildningsnivån är skiftande bland behandlarna, det förekommer både undersköterskor, socionomer, KBT-terapeuter och behandlingspedagoger bland behandlarna på institutionerna. Handledning av behandlare är mycket uppskattat och upplevs som avgörande för de intervjuade, det är något som upplevs mycket bra i denna påfrestande arbetsmiljö.

Information technology is increasingly used in healthcare. New methods, such as apps and computer programs and Internet-based treatments are introduced to treat various medical diagnoses. Increased demand for help in mental illness means that it is necessary to develop alternative assessment and treatments to traditional treatments that may be offered by primary care and specialist psychiatry. Government and Local Authorities and Regions (SKL) have agreed to support, and treatment on the web is part of that development. The work is all about, and how Child and Adolescent Psychiatry ( Bup ) , use psychological e- services, and apps for the treatment of adolescents and the types of psychological e-treatments for adolescents are available in Sweden today.  Methods used are interviews and literature studies, where I examined the use of computerized psychological treatments in Västernorrland and Stockholm County Council. What is there to provide young people with mental health problems for various forms of internet treatments? There are a number of psychological e- treatments on the market in Sweden, which has proven beneficial effect. Most of them are not used specifically for young people. Research on psychological e- treatments for children and adolescents is still in its infancy, but the potential benefits have already been seen. This has also thrown light upon the advantages and disadvantages of psychological e- treatment in general. There are a lot of interesting research on the subject Internet psychiatric treatment and several ongoing projects conducted around the Swedish county councils, so in the future there will hopefully be more psychological internet treatment to offer adolescents.

No description available.

Bakgrund När ett barn insjuknar i cancer drabbar det hela familjen. Biverkningar från behandlingar och alla sjukhusbesök förändrar det vardagliga livet. Som sjuksköterska ska man ha i åtanke att anhöriga är delaktiga i vården av patienten och att de behöver stöd och avlastning. Syfte Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur familjen upplever sin situation under barnets cancerbehandling samt att sammanställa och beskriva de insamlade studiernas datainsamlingsmetod. Metod En litteraturstudie med en deskriptiv design som baserats på 11 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat Att vara förälder och syskon till ett barn med cancer visade sig vara känslomässig kamp både fysiskt och psykiskt. Det vardagliga livet blandades med barnets behandlingar. De ville hålla sig positiva, kunna hjälpa det sjuka barnet i kampen och undvika att skapa mer oro. Att få bra information och vara delaktig i vården sågs som en viktig komponent för att själv kunna må bra. Slutsats Hela familjen påverkas och syskonen till barnet blir oftast mer känslomässigt engagerad än vad föräldrarna tror. Hela situationen kretsar kring behandlingar och bemötandet från vårdpersonalen, eftersom det är oftast bemötandet som påverkar hur familjen upplever sin situation i samband med behandlingar.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och står för 30 % av alla cancerfall hos kvinnor i Sverige. Trots att insjuknandet har ökat i Sverige har dödligheten minskat. Detta innebär att det är många kvinnor som överlever efter primär bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av tiden efter primär bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie av nio kvalitativa studier där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. De databaser som användes för att söka studier var CINAHL och PubMed. Resultat: Att känna sig annorlunda, som en börda, känslan av rädsla och stress, att inte känna igen sig, upplevelsen av kognitiva problem, förändrad syn på livet, betydelsen av stöd, både från anhöriga och från vården var upplevelser som framkom. Slutsats: Tiden efter primär behandling innebär många olika känslor och upplevelser för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Många av de upplevelserna är mycket svåra för kvinnorna och påverkar deras liv negativt. Det är viktigt att vården ser till patientens helhet som person och fortsätter att finnas som ett stöd även långt efter att den primära behandlingen är klar.

Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används i antimobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstor stad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp av fokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolorna har ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger på att det förebyggande arbetet mot mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppstå mobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggande arbetet mot mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet i arbetet.

Klientens välmående efter en genomförd missbruksbehandling är av relevans för att under- söka en behandlings kvalitet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka klienternas upplevelse av livskvalitet samt meningsfullhet efter genomförd behandling på Rockesholms behandlingshem. Studien har grundats i, och analyserats, med hjälp av begreppen; menings- fullhet, relationer till andra, social integration, självkontroll, känslomässigt välbefinnande samt fysiskt mående. Studiens empiri har inhämtas med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, detta i syfte att få en djupare förståelse för klienternas utsagor. Respondenterna bestod av in- divider vilka har genomfört en missbruksbehandling på Rockesholms behandlingshem under de två senaste åren. Resultatet visade att samtliga respondenter uppvisar en förbättrad livskva- litet och meningsfullhet efter genomförd behandling. Resultatet indikerar på att de kategorier som inkluderas i begreppet livskvalitet, d.v.s. sociala, psykiska samt fysiska faktorer ömsesi- digt påverkar varandra och leder till en upplevelse av förbättrad livskvalitet och meningsfullhet efter genomförd behandling. Ytterligare visar resultatet att några eller alla av dessa faktorer, har förbättrats hos klienterna efter att de genomgått en behandling. En diskuss- ion förs kring huruvida livskvalitet och meningsfullhet kan bidra till att bibehålla ett nyktert- och drogfritt liv.

<p>I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvårdnadspersonal bör ha i åtanke inför initiala behandlingar. HBO behandling är en behandlingsmetod där koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO får ofta pågå under längre tid för att uppnå läkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svårläkta sår. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskänslor är att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för många är en främmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstå ifrån behandling. Inför behandling är även oro vanligt hos omkring hälften av tillfrågade patienter. Väl under behandling beskrivs tristess och ovissheten av behandlingens resultat som problem. Fortsatta studier om HBO behandling skulle kunna öka kunskapen om patienters upplevelser och eventuell oro. Denna kunskap skulle i sin tur omvårdnadspersonalen kunna använda för att genom omvårdnadshandling minska eventuella obehag av HBO behandling.</p>

I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvårdnadspersonal bör ha i åtanke inför initiala behandlingar. HBO behandling är en behandlingsmetod där koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO får ofta pågå under längre tid för att uppnå läkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svårläkta sår. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskänslor är att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för många är en främmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstå ifrån behandling. Inför behandling är även oro vanligt hos omkring hälften av tillfrågade patienter. Väl under behandling beskrivs tristess och ovissheten av behandlingens resultat som problem. Fortsatta studier om HBO behandling skulle kunna öka kunskapen om patienters upplevelser och eventuell oro. Denna kunskap skulle i sin tur omvårdnadspersonalen kunna använda för att genom omvårdnadshandling minska eventuella obehag av HBO behandling.