Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och står för 30 % av alla cancerfall hos kvinnor i Sverige. Trots att insjuknandet har ökat i Sverige har dödligheten minskat. Detta innebär att det är många kvinnor som överlever efter primär bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av tiden efter primär bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie av nio kvalitativa studier där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. De databaser som användes för att söka studier var CINAHL och PubMed. Resultat: Att känna sig annorlunda, som en börda, känslan av rädsla och stress, att inte känna igen sig, upplevelsen av kognitiva problem, förändrad syn på livet, betydelsen av stöd, både från anhöriga och från vården var upplevelser som framkom. Slutsats: Tiden efter primär behandling innebär många olika känslor och upplevelser för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Många av de upplevelserna är mycket svåra för kvinnorna och påverkar deras liv negativt. Det är viktigt att vården ser till patientens helhet som person och fortsätter att finnas som ett stöd även långt efter att den primära behandlingen är klar.

<p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Sexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>I ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion. Låg livskvalitet visade sig vara vanligare bland dem som hade låg utbildning, var arbetslösa och/eller hade låg inkomst. Resultaten pekar bl.a. på betydelsen av att erbjuda de barn med cancer som så behöver specialanpassad undervisning.</p><p> </p> / <p><strong>Aim</strong></p><p>The aim of this review of the literature was to investigate the quality of life of survivors of leukemia, lymphoma or brain tumor during childhood.</p><p><strong>Method</strong></p><p>Sixteen studies that examined the quality of life of these groups were reviewed. All studies were based on self-reported data and were published between 1999 and 2009.</p><p><strong>Result</strong></p><p>Several studies compared the survivors’ mental and physical health with that for a healthy population and the results did not differ between these groups. The results do however show that treatment and/or disease may have a negative effect on the quality of life. Radiotherapy and chemotherapy may affect the growth and cause infertility-problems as well as cardiovascular complications. The treatments may also affect the physical and cognitive function. Survivors who had a low education-level, were unemployed and/or had a low income reported lower quality of life. These results indicate that it may be important to provide children with cancer with special education.</p>

Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom. Metod Sexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009. Resultat I ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion. Låg livskvalitet visade sig vara vanligare bland dem som hade låg utbildning, var arbetslösa och/eller hade låg inkomst. Resultaten pekar bl.a. på betydelsen av att erbjuda de barn med cancer som så behöver specialanpassad undervisning. / Aim The aim of this review of the literature was to investigate the quality of life of survivors of leukemia, lymphoma or brain tumor during childhood. Method Sixteen studies that examined the quality of life of these groups were reviewed. All studies were based on self-reported data and were published between 1999 and 2009. Result Several studies compared the survivors’ mental and physical health with that for a healthy population and the results did not differ between these groups. The results do however show that treatment and/or disease may have a negative effect on the quality of life. Radiotherapy and chemotherapy may affect the growth and cause infertility-problems as well as cardiovascular complications. The treatments may also affect the physical and cognitive function. Survivors who had a low education-level, were unemployed and/or had a low income reported lower quality of life. These results indicate that it may be important to provide children with cancer with special education.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen bland kvinnor. Tidig diagnostik och behandling ökar chansen att överleva bröstcancer. I processen att avsluta behandling och gå vidare i livet kan psykiska och fysiska upplevelser påverka kvinnors vardag, i samband med detta kan de uppleva ett fortsatt behov av stöd. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer efter avslutad behandling. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där 12 studier som svarade på syftet valts ut. En kvalitativ analys gjordes av materialet som sedan sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultatet: Resultatet visar att kvinnor har olika fysiska och psykiska upplevelser efter avslutad bröstcancerbehandling som påverkar dem i vardagen. Fyra huvudkategorier identifierades: Begränsningar, Oro för framtiden, Behov av stöd och Nytt livsperspektiv. Konklusion: Kunskapen om kvinnors upplevelser och behov efter avslutad bröstcancerbehandling bör uppmärksammas i utformningen av individanpassad omvårdnad. Detta kan underlätta kvinnors vardag och öka välbefinnandet.   Nyckelord: Bröstcancer, kvinnor, upplevelser, avslutad behandling, stöd. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women. Early diagnosis and treatment increase the chance of surviving breast cancer. In the process of ending treatment and moving on in life, psychological and physical experiences can affect women's daily lives, and in this context they may experience a continuing need for support.   Aim: To describe women’s experiences of living with breast cancer after completed treatment. Methods: A literature study with qualitative approach where 12 studies were chosen that responded to the aim. A qualitative analysis was made of the material and then compiled into 4 categories and 10 subcategories. Results: The result shows that women have different physical and psychological experiences after completed breast cancer treatment that affects them in everyday life. Four main categories were identified: Restrictions, concerns about the future, need for support and new life perspective. Conclusion: The knowledge of women's experiences and needs after completed breast cancer treatment should be noted in the formation of personalized care. This can facilitate the everyday lives of women and increase their well-being.   Keywords: Breast cancer, women, experiences, completed treatment, support.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den tredje vanligast förekommande cancersjukdomen i världen och den cancerdiagnos som uteslutande ställs till flest kvinnor. Ny forskning leder till fler och bättre behandlingsalternativ och allt fler kvinnor överlever sin sjukdom. Att gå vidare efter avslutad behandling innebär stora förändringar psykiskt och fysiskt som i stor utsträckning påverkar kvinnornas vardag och livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter efter avslutad bröstcancerbehandling.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats med grund i Fribergs metod genomfördes. Utifrån tre databaser resulterade sökningarna i elva artiklar som analyserades och sammanställdes i kategorier och underkategorier.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; 1.Erfarenheter av en förändrad kropp, 2.En tillvaro med stora påfrestningar, 3.Strävan efter en meningsfull tillvaro, 4.Att bli lämnad av vården. Konklusion: Kunskapen om kvinnors behov efter avslutad bröstcancerbehandling krävs för att kunna individanpassa omvårdnad och för att underlätta kvinnors vardag. Detta bör belysas i syfte att bidra med kunskap som resulterar i en ökad livskvalitet hos dessa kvinnor. / Background: Breast cancer is today the third most common cancer diagnosis in the world and the most frequent diagnosis amongst women. New research is leading to more and better treatment options and results in more women surviving their disease. Moving on after completing treatment involves major changes mentally and physically that affects women's everyday lives. Aim: The aim of this study was to shed light on women's experiences after finishing a breast cancer treatment.  Methods: A literature study with a qualitative approach based on Friberg´s method was conducted. Based on three databases, the searches resulted in eleven articles that were analyzed and compiled into categories and subcategories.  Result: The analysis resulted in four main categories; 1.Experiences of a changed body, 2.A life with great stress, 3.The pursuit of a meaningful life, 4.To be left by healthcare. Conklusion: Knowledge of women's needs after completing their breast cancer treatment is required in order to be able to adapt nursing to individuals and to facilitate women's everyday lives. This should be highlighted in order to contribute knowledge that results in an increased quality of life for these women.

Bakgrund: Ordet cancer kan vara ett väldigt laddat ord för många människor, cancer hos barn är ännu mer laddat eftersom det gäller just ett barn. Då ett barn får diagnosen cancer är det inte bara barnet som drabbas, utan även familjen och stora delar av omgivningen såsom skola och kompisar. Idag finns det goda chanser att barn överlever sin cancersjukdom och det finns välgjorda riktlinjer för hur vården ska bedrivas under aktiv behandling och hur uppföljningen av barnet ska ske efter avslutad behandling. Men finns det någon plan för att uppföljning av föräldrarna och hur är deras mående tas omhand efter en påfrestande tid som denna? Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars erfarenheter av livet efter att barnet har avslutat en lyckad cancerbehandling. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra övergripande kategorier identifierades: Erfarenhet av känslomässiga reaktioner; Erfarenhet av påverkan på livet; Betydelsen av stöd och relationer; Att återgå till det normala. Slutsats: Resultat i studien visade att många föräldrar upplever ständig närvaro av oro, ångest eller depression även efter barnets avslutade behandling. De föräldrar som uppfattar sina barn som mer sårbara och bräckliga blir mer påverkade av den negativa stress som sjukdomen och dess behandling har utgjort. Vidare gick att utläsa att den ständiga jakten efter eventuella symtom blir ett stresspåslag och utgör en påminnelse i det vardagliga livet. Allt detta bidrar till okontrollerbara tankar om återfall eller död vilket leder till ett hinder för familjen att bearbeta det de varit med om och gå vidare. En förlorad nära kontakt med vårdpersonal efter avslutad behandling får vissa föräldrar att känna ångest.

No description available.