Bakgrund: När en person drabbas av en sjukdom så påverkas även hens närstående. Sjuksköterskans uppgift kan därför vara att bedriva en familjefokuserad omvårdnad som inriktar sig på att se patienten och dennes närstående som en helhet. När en person drabbas av sjukdom kan dennes liv förändras. Närståendes delaktighet och förståelse kan därför vara viktiga, för att patienten ska få ett så fungerande vardagsliv som möjligt i sin förändrade livssituation. Syfte: Syftet är att skapa en översikt inom forskning av närståendes delaktighet i omvårdnaden. Metod: Allmän litteraturöversikt, där studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats och analyserats. Likheter och skillnader har sedan jämförts och sammanställts i resultatet. Resultat: Det framkom att alla situationer där närstående görs delaktiga i omvårdnaden är olika. Det finns både positiva och negativa upplevelser och aspekter på närståendes delaktighet. Resultatet redovisas ur patienters, närståendes och sjuksköterskor perspektiv. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar att i samråd med patienten, i de fall det är möjligt, avgöra om och på vilket sätt samt när det anses möjligt och lämpligt att göra närstående delaktiga i omvårdnaden. Genom erfarenhet kan sjuksköterskan lära sig hantera närståendes delaktighet i omvårdnaden med en finkänslighet. Nyckelord: Delaktighet, Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Närstående.

Bakgrund Stroke är den tredje största folksjukdomen i Europa och medför att det finns en stor grupp anhörigvårdare till en strokedrabbad närstående. Tidigare forskning visar att stödet till anhörigvårdare är bristfällig. Genom att uppmärksamma anhörigvårdares upplevelser kan en ökad förståelse nås av det behov av stöd som finns samt utveckla sjuksköterskans familjefokuserade omvårdnad. SyfteSyftet var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av stroke. Metod Sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed medförde efter gallring och kvalitetsgranskning att 10 vetenskapliga artiklar återstod för vidare analys. En integrativ översikt har använts för att analysera resultatet från vald forskning. Resultat Fyra teman skapades; Förändrad livssituation, Emotionell instabilitet, Att återfå fungerande vardag och En oviss Framtid. Tankar om det som har gått förlorat varvades med tankar om hur framtiden skulle te sig. Livssituationen hade förändrats och ett kontrollbehov upplevdes. Socialt stöd, familj samt egentid var faktorer som gav kraft att förmå vardagen. Slutsats Familjen hade god inblick i hur vardagen en gång varit och sågs som en stor tillgång för anhörigvårdaren. Genom familjens stöd och trygghet kunde vardagen i en ny påtvingad roll hanteras. Att arbeta familjefokuserat har visat sig vara av värde både för anhörigvårdare, patient, familj och sjuksköterska.

Inom barnsjukvården världen över arbetar man idag med familjecentrerad vård. Föräldrarna ses som experter på sina barn och en viktig samarbetspartner i omvårdnaden på sjukhuset. Det är vårdpersonalens uppgift att bjuda in familjen och visa vad de kan göra då det kan vara svårt för föräldrarna att hitta sin roll i situationen. Den personal som arbetar efter vårdformen familjecentrerad vård ser de anhöriga snarare som en resurs i stället för ett hinder i vården. Examensarbetets syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors förståelse av familjecentrerad vård på en barnintensivvårdsavdelning och hinder för att bedriva denna vård. Examensarbetet bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Åtta specialistsjuksköterskor intervjuades och därefter analyserades data med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenteras i två kategorier med tillhörande vardera fyra subkategorier. I resultatet framkom det bland annat att specialistsjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att bjuda in familjen i vården. Det var också viktigt att ge dem information om barnets hälsotillstånd och planering kring fortsatt vård. Om familjen vistades på sjukhuset en längre tid ansågs det angeläget att skapa rutiner för familjen så att de, fastän barnet var allvarligt sjukt, kunde skapa någon form av vardag trots rådande situation. Det framkom att det fanns vissa svårigheter för att bedriva familjecentrerad vård på avdelningen. En sak som försvårade att arbeta utifrån denna vårdform var brister i vårdmiljön på avdelningen. Det visade sig även att personalen på avdelningen saknade specifik utbildning inom familjecentrerad vård men informanterna var eniga om att detta var önskvärt. Föräldrarna inbjöds ej att delta i de dagliga ronderna. I resultatdiskussionen under rubriken föräldrars närvaro diskuteras specialistsjuksköterskans ovilja att ta med föräldrarna i ronderna. Genom att låta dem närvara ansågs det ta längre tid och ökade risken för att de skulle missförstå information som framkom då personalen använde sig av medicinska termer. Dock visar forskning på att det kan vara en god idé att låta dem delta i ronderna då det ökar delaktigheten i de beslut som tas kring omvårdnaden av deras barn.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva andelen barn, ålder, mortalitet och vårdtid för respektive diagnos bland de som vårdats på intensivvårdsavdelningen på Norrlands Universitetssjukhus under perioden 150101–151231, dessutom jämföra vårdtid mellan pojkar och flickor samt könsfördelning och vårdtid mellan barn över och under 3 år. Metod: En retrospektiv registerstudie. Bakgrund: I dagsläget finns fyra intensivvårdsavdelningar specificerade på barn i Sverige, dessa avdelningar stod 2015 för 57% av alla vårdtillfällen av barn inom intensivvård. De övriga vårdtillfällena skedde på allmänna intensivvårdsavdelningar. Forskning har visat att barn som vårdas på barnintensivvårdsavdelning har signifikant lägre risk för mortalitet än de som vårdas på intensivvårdsavdelning. Resultat: Under år 2015 vårdades 94 barn på intensivvårdsavdelningen, vilket motsvarade 11,2% av det totala antalet patienter. Genomsnittsåldern var 6,9 år. Två barn avled under vårdtiden, motsvarande 1,9%. Vårdtiden varierade mellan 1 timme och 371 timmar. Den vanligaste diagnosen var neurologisk sjukdom, följt av respiratorisk svikt. Den diagnosen med längst medelvårdtid var tumörsjukdom, kortast medelvårdtid var postop full, dvs då patienter vårdades på intensivvårdsavdelningen på grund av att den postoperativa avdelningen var full. Ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickor fanns vad gäller vårdtid. En något högre andel av barnen var pojkar (54,3%). Av totalt 94 barn var 42 yngre än 3 år, 5 av dessa vårdades i >48 timmar. En signifikant skillnad sågs i vårdtid mellan barn över och under 3 år, äldre barn hade längre vårdtid. Konklusion: Resultatet visade att vårdtiden var lång hos ett antal barn, samt att en del av dessa var yngre än 3 år. Ett flertal barn i denna studie kunde därmed med fördel ha vårdats på intensivvårdsavdelning för barn.

<p><p> </p></p>

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med föräldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödåtgärder sjuksköterskor kan använda för att hjälpa barn och ungdomar som inte mår bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, både positiva och negativa aspekter. Bra relationer både inom och utom familjen är viktiga för barnen vilket framkommer genomgående i arbetet. Umgängesföräldern har en viktig roll för barnen. Själva boendet spelar oftast inte så stor roll så länge barnen har bra relation till, regelbundet umgänge med, båda föräldrarna. Många riskfaktorer för barnen är ändå kopplade till separationer och barnen kan må psykiskt dåligt ända upp i vuxen ålder. Sjuksköterskan i barn- och skolhälsovården kan använda sig av olika verktyg för att hjälpa barn och föräldrar efter en separation. Familjefokuserad omvårdnad är en omvårdnadsmodell som lämpar sig väl för familjer i svåra och konfliktfyllda situationer.

Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia. Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning. Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda. Familjen upplevde att anorexia påverkade deras psykiska hälsa negativt och de oroade sig för den sjuka familjemedlemmen. De upplevde att de fått otillräcklig information och stöd från sjukvården. Sjukdomen hade trots detta även givit dem värdefulla erfarenheter. Slutsats: Familjer upplevde både psykisk och praktisk belastning av att leva med en familjemedlem med anorexia och de använde olika strategier för att hantera detta. De uttryckte ett behov av hjälp från sjukvården. Sjuksköterskans roll är att se hela familjen och inte enbart den enskilda individen vilket kan möjliggöra att lidande lindras och välbefinnande främjas.

INLEDNING/BAKGRUND: I omvårdnaden av patienter möter sjuksköterskor ofta familjer. Det är därför viktigt att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad. Familjefokuserad omvårdnad grundas på antagandet att sjukdom påverkar hela familjen, och inte bara patienten. Den salutogenetiska ansatsen inom familjefokuserad omvårdnad lägger stor vikt på att finna de interna och externa resurser familjen har för att mer effektivt kunna lösa problem. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad vid vård av vuxna. METOD: Arbetet var utformad som en litteraturöversikt för att skapa en överblick av forskningsläget. Vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes för att finna likheter och skillnader i sjuksköterskans upplevelser av familjefokuserad omvårdnad. RESULTAT: Tre huvudkategorier framkom: Familjen som resurs, familjen som begränsning och faktorer som påverkar det familjefokuserade omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan såg familjen som viktiga informanter som underlättade omvårdnadsarbetet med hjälp av deras unika insikt i familjen och patienten. Familjen uppfattades även som en begränsning genom att störa informationsflödet mellan sjuksköterskan och patienten. De faktorer som påverkade arbetet mest uppgavs vara bristande utbildning/erfarenhet, sjuksköterskans egen inställning, tidsbrist samt arbetsplatser med skiftarbete och bristfälliga lokaler. DISKUSSION: Sjuksköterskorna var väldigt ambivalenta i sin syn på familjen i omvårdnadsarbetet. Trots att de såg fördelarna med en närvarande familj, såg de även ibland familjen som bromsande och hindrande. SLUTSATS: Mer forskning behövs inom ämnet för att bättre förstå sjuksköterskornas syn på familjefokuserad omvårdnad, och för att förbättra arbetet med familjer i vården både på sjukhus och i hemmet.   NYCKELORD: Familj, Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Sjuksköterska, Upplevelser.

Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige där även en ökning ses. Att bli diagnostiserad med bröstcancer innebär stora förändringar i livet. Människor som står kvinnan nära kan vara ett värdefullt stöd, därför är det viktigt att involvera hela familjen i vården. Sjuksköterskan bör därför arbeta med familjefokusering där familjen ses som ett system där en del påverkar alla delar. Syfte: Beskriva familjens erfarenhet av att leva med en kvinna som drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 kvalitativa artiklar som analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Familjemedlemmar till en kvinna som drabbats av bröstcancer upplevde känslor som oro, rädsla och ångest. De hade svårt att anpassa sig till nya roller och det kändes överväldigande att få ta så stort ansvar. Familjemedlemmarna upplevde brist på information och delaktighet från vårdpersonal vilket bidrog till att familjen kände en ovisshet kring sjukdomsförloppet och behandling. Kommunikationen inom familjen hade stor betydelse för att på bästa sätt bemöta sjukdomen. Slutsats: När en kvinna drabbas av bröstcancer påverkas hela familjen, vilket sjuksköterskor måste få en större insikt i. Det är viktigt att sjuksköterskor ser familjen som en helhet och inte utesluter någon familjemedlem. / Backround: Cancer is the second most common cause of death in Sweden, where an increase is observed as well. Being diagnosed with breast cancer involves major changes in life. People close to the women can be valuable support; therefore it is important that the entire family is involved in care. The nurse should work with a family focus where the family is viewed as a system in which one part affects all the other parts. Aim: To describe the family’s experience of living with a woman afflicted with breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on 17 qualitative articles analyzed by Friberg’s five-step model. Results: Families of a woman afflicted with breast cancer experienced feelings such as worry, fear and anxiety. They had difficulty adapting to the new roles, and felt overwhelmed by the large responsibility placed on them. The realized the huge responsibility the woman had undertaken. Family members experienced lack of information and participation from healthcare professionals, which in turn caused them to feel an uncertainty towards the progression of the disease and the treatment. Communication has a significant importance to in the best way treat the disease. Conclusion: When a woman is afflicted with breast cancer it affects the whole family in which nurses need to get greater insight. It is important that nurses see the family as a unit and does not exclude the family members.