No description available.

No description available.

Vår studie handlar om hur delaktiga barn är i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. Vårt syfte är att undersöka hur några förskollärare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvärld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där treförskollärare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har också använt oss av litteratur föratt få en tydligare bild av vårt forskningsområde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att använda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) två begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra människor tänker och känner. Båda dessabegrepp kopplar vi samman med det vi undersöker som handlar om barns delaktighet ipedagogisk dokumentation där barns tankar och reflektioner kan framträda. Vårt resultatfrån våra informanter visar att det är viktigt att förskollärarna bjuder in barnen tillsamtal och reflektion kring dokumentationerna. Detta kan göras med hjälp av redskapoch resurser som exempelvis lärplatta. Här kommer också det sociala samspelet ingenom att barnen och förskolläraren tillsammans kan samtala och reflektera kringbilder. Detta för att barnens tankar ska framträda och inte den vuxnes tolkningar och härkommer även meningsskapande in där det barnet säger har en mening. Det behöverockså finnas en stimulerande miljö med utforskningsbart material för att barnen skakomma vidare i eventuella läroprocesser. Det behöver finnas en kulturell miljö ochkulturella verktyg så barnen kan komma vidare i sin kunskapsprocess.

The purpose of this study was to examine pedagogues’ experience working with shy children and their opportunities for participation in preschool. An increasing number of children are registered in preschools today; this leading to larger groups of children and the chance for the individual child to practice its rights of having its voice heard are therefore becoming more difficult. The literature review will start with what the UNCRC and the pre-school curriculum, Lpfö 98, say about children’s participation and their right to have their voices heard. After that, shortly about the shy child, and then moving on to what is important in the work with children’s participation. Literature and research show that children are affected by the adults they meet in everyday life and also the adult’s view of the child and their ability to participate. To examine pedagogue’s experience of shy children’s participation, I used qualitative interviews with six pedagogues working at two different preschools. The result showed that pedagogue’s most important work in promoting shy children’s participation is making sure the children feel safe and building trust between adults and children. The children can then, later on, feel ready to participate in social interaction with other children. This is also where the children can come into contact with democratic values. Keywords: Shy children, participation in preschool, children’s participation

Syftet med denna studie är att bidra med ytterligare kunskap gällande barns delaktighet och inflytande i förskolan och ur förskollärares perspektiv.Undersökningsmetod består av fem intervjuade förskollärare. I studien har semistrukturerade intervjuer använts. Resultat har analyserats genom begreppen lekfullhet, emotionell närvaro, barns perspektiv och barnperspektiv och stödjande kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna som intervjuades gör barnen delaktiga och har inflytande på förskolan genom valtavla, lyssna in barnens intresse, att barnen aktivt hjälper till och medbestämmande. Begränsningar med barnens delaktighet och inflytande uppstår när personal är borta, har möte eller vid språksvårigheter. Barnen har delaktighet och inflytande men i mindre skala. De möjligheter förskollärarna med barns delaktighet och inflytande är att barnen kommer med förslag, att de vidareutvecklar barns aktiviteter och bygger på barns motivation. Slutsatsen är ju mer närvarande förskollärarna är ju mer delaktighet får barnen och på så vis utvidgas barnens kompetens och färdigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver barns lekfulla lärande. Vi vill även undersöka förskollärares uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande, och hur de utformar miljön för ett lekfullt och lustfyllt lärande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Vi bad även förskollärarna att ta fotografier av hur det lekfulla lärandet framträder i verksamhetens fysiska miljö. Resultatet visar att samtliga förskollärare är ense om att ett lekfullt lärande och miljöns utformning hänger samman. De anser att leken är oerhört viktig och att det är ett tillfälle där barnen får möjlighet att bearbeta känslor, erfarenheter och kunskap i samspel med andra. Slutsatsen är att förskollärarna beskriver att lek och lärande inte bör separeras utan hör samman. Lek och lärande är en stor del i förskolan och det är viktigt att barnen får tid för att leka och utvecklas i en trygg miljö.

No description available.

I denna studie undersöks hur barnböcker väljs till förskolan. Studiens frågeställningar är hur pedagogerna tänker om val av barnböcker, och hur barns inflytande och delaktighet ser ut i det valet. Resultatet baseras på åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Ett resultat som framkommer i analysen är att förskollärarna har flera utgångspunkter och tankar kring deras val av barnböcker. Det framkommer också att barn kan ges inflytande och vara delaktiga på olika sätt över valet av barnböcker. En slutsats är att barnen inte alltid ges möjlighet till att följa med till biblioteket men att förskollärarna ändå till stor del utgår från barnens intressen när de väljer böcker. Detta gör dem genom att vara lyhörda och försöka se, lyssna in och uppmärksamma barnen. Ytterligare en slutsats är att de barn som ändå ges tillfälle att följa med till biblioteket mer direkt är delaktiga och har mer inflytande över valet av böcker samtidigt som de ges möjlighet att bli bekanta med ett större bokutbud. De får också möjlighet att upptäcka biblioteket som en plats att söka och leta information.

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika ledarstilar och jämföra hur olika tränare jobbar med att involvera sina spelare för att få de delaktiga i sin egen utveckling. För att samla information har vi bland annat gjort sju semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat manliga fotbollstränare som har spelare i åldrarna 15-19 år. Resultatet visar att många av tränarna vill få sina spelare delaktiga i allt från träningsupplägg till arbete med målsättningar inför säsongen som kommer. Däremot är det viktigt att ha kunskap om sin egen grupp och om det finns möjlighet att göra det även fast förutsättningarna inte finns med rätt mognadsgrad i gruppen.

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar.