Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur föräldrar och förskollärare ser på utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förväntar sig föräldrar och förskollärare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som användes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare och fem föräldrar från samma kommun men från olika orter. I resultatet syns det att både föräldrar och förskollärare tycker att utvecklingssamtalen är viktiga men att syftet eller förväntningar på samtalet skiljer dem åt. Förskollärarna vill utgå från verksamheten där barnet är en del av den. Föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalet är istället att prata om barnets trygghet och sociala relationer. Även begreppet delaktighet i förskolan är något som föräldrar och förskollärare ser olika på. Förskollärarna önskar en större delaktighet från föräldrarnas sida och vill att de ska vara insatta i hela verksamheten. Föräldrarna anser att så länge de får information om barnet och kan säga ifrån om de är något så är de nöjda med sin delaktighet. För ett bra utvecklingssamtal anser både förskollärarna och föräldrarna att det ska finns en dialog men föräldrarna vill gärna att förskolläraren ska styra samtalet utifrån sin profession. Trots olika uppfattningar syns ändå en samverkan och en öppenhet mellan förskola och hem.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det är i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor i västra Stockholm genom både observationer av verksamheten och intervjuer med två förskollärare. Fokus har legat på observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förståelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien. Resultaten presenteras skiljt fån analysen för att ge läsaren möjlighet till egna tolkningar och består av material från observationer och intervjuer. Resultaten analyseras utifrån valda begrepp och teorier och diskuteras avslutningsvis. Studiens resultat visade att barnens möjligheter till inflytande och delaktighet i förskolornas samlingar står i stark beroendeställning till pedagogernas förhållningssätt och vilja att närma sig barnens perspektiv. Pedagogerna i studien utgår från en barnsyn då de ser barn som medmänniskor men resultaten från observationerna visar att deras planering av och agerande under några av samlingarna mer kan liknas vid barnsynen vuxna vet bättre. Det blev tydligt att det var när pedagogerna hade kontroll över samlingen genom att lyssna på barnen, gjorde försök att närma sig deras perspektiv och bjöd in barnen i samtal genom att ställa nyfikna frågor, som samtalen utvecklades och barnen fick inflytande och möjlighet att påverka innehållet i samlingen. Detta skedde inte under alla samlingar och det fanns tillfällen då den färdiga planeringen för samlingen fick styra allt för mycket. Istället för att fånga barnens tankar och försöka förstå deras intentionervalde pedagogerna att fortsätta med de förutbestämda momenten i samlingen. Pedagogerna tog då kontroll över samlingen genom att bestämma vem som fick prata och om vad de skulle prata om, vilket begränsade barnens möjligheter till inflytande och delaktighet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger och vårdnadshavare samverkar i förskolans verksamhet. Studien har fokuserat kring i vilken utsträckning vårdnadshavarna ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien var kvalitativ och omfattade nio intervjuer med fyra pedagoger och fem vårdnadshavare. Resultatet visade att kommunikation är en grundsten i samverkan mellan hem och förskola och anses vara en viktig del när det gäller barnets behov, utveckling och lärande. Slutsatsen är att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger är god, men den behöver hela tiden utvecklas för att bibehålla en hög kvalitet.

Bakgrund: I många av Sveriges landsting är patientjournaler idag mer eller mindre tillgängliga för patienterna över internet. Bland vårdpersonal har åsikterna kring detta inte varit odelat positiva. Flera vårdgivare har uttryckt oro kring det faktum att journalen kan läsas av patienterna själva. I flera studier kan man däremot se att patienttillgängliga journaler tenderar att öka patientens inflytande och delaktighet i sin egen vård. Syfte: Att undersöka patienttillgängliga journalers inverkan på vården ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt har valts för att besvara studiens syfte. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cochrane, CINAHL (Cumulative Index Nursing & Allied Health Literature) och SBU (Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering). Totalt 13 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna var av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metodansats. Resultat: Resultatet visade att patienterna upplever flera fördelar med att journalen görs tillgänglig över internet. De huvudsakliga positiva effekterna som har kunnat identifieras är en känsla av ökad patientdelaktighet i vården, ökad kunskap om det egna hälso- och sjukdomstillståndet, upplevd förbättrad kommunikation mellan patient och vårdgivare samt en generellt högre tillfredsställelse med vården. De negativa känslor och upplevelser som patienterna uttryckt är mestadels oro kring säkerheten och huruvida journalen hålls fortsatt privat, svårigheter att förstå journalens innehåll och att ny information och resultat ibland kunde ge upphov till oro och stress.   Slutsats: Det rådande kunskapsläget visar att patienter har en positiv inställning till att kunna läsa sin journalinformation över internet. Journalen är ett verktyg för dem att bli mer delaktiga i sin egen vård. De nackdelar och hinder som patienterna upplever, så som stress över dåliga nyheter och förvirring kring språket i journalerna, bör inte förbises. Vårdpersonalen måste arbeta för att minska dessa negativa upplevelser.

Bakgrund: Delaktighet som kan definieras som en persons involverande i en livssituation, har en central betydelse för barns utveckling och är ett av de viktigaste behandlingsmålen inom dagens hälso- och sjukvård. Barn med funktionsnedsättning upplever ofta begränsningar i sin delaktighet. Syfte: Att undersöka hur interventioner har utformats för att främja delaktighet hos barn med funktionsnedsättning samt om dessa interventioner har haft effekt. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes i databaserna PubMed samt CINAHL plus. Resultat: Litteraturöversikten inkluderade tjugoåtta kvantitativa interventionsstudier, tio randomiserade kontrollerade studier (RCT), två pseudo RCT studier, nio jämförelsestudier samt sju fall/pilotstudier. Majoriteten av studierna innehöll interventioner inom ICF- komponenten aktivitet, där fitnessträning, bassängträning och målorienterad aktivitetsträning var vanligt förekommande. Tjugofyra av studierna hade utfallsmått inom ICF-komponenten delaktighet. Tjugotvå studier bedömdes vara av medelhög kvalitet, fem medelhög på gränsen till hög kvalitet samt en medelhög på gränsen låg kvalitet. Det sammanvägda vetenskapliga underlaget enligt GRADE bedömdes måttligt starkt för RCT studierna och begränsat för observationsstudierna. Slutsats: Interventionsinnehåll inom ICF-komponenten aktivitet med fokus på fysiska aktiviteter var vanligast förekommande, framför allt kondition- och styrketräning. Effekterna för interventioner inom ICF- komponenten aktivitet visade för lika stor andel studier på signifikanta effekter som ingen signifikant effekt på utfallsmåttet delaktighet. Interventionsupplägg varierade och likaså utvärderingsinstrument. Majoriteten av studierna var av medelhög kvalitet och evidensvärdet bedömdes som måttligt starkt för RCT studier och för observationsstudier som begränsat.  Nyckelord: Barn, funktionsnedsättning, delaktighet, interventioner

<p>Working life changes, just like the rest of today’s society, at an accelerated pace. It is through changes and challenges that human beings develop, personally and professionally. Changes are often met by resistance. The purpose of this study is to see how different factors influence individuals’ experiences of change. Interviews were performed with eight individuals within a company that is experiencing an organizational change. The question at issue for this study is how different factors can increase or reduce individuals’ possible resistance that may occur when a change in process is taking place. Resistance has, for a long time been viewed as a very important factor that may affect the success of change, in previous research resistance has been viewed as something negative, something that has to been fought and conquered in order for change to succeed. Today’s research shows results of resistance being viewed for what it really is; a complex multifaceted phenomenon that arises on account of many different factors. As a result of the study we have seen that insufficient and poorly backed up information is an obstacle in the way of a good changing process. When the employees are allowed to be a part of developing suggestions for change, motivation increases. When information is given about upcoming changes, it is important to be clear in order to avoid unnecessary misunderstandings.</p>

<p>Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare med</p><p>barn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer med</p><p>vårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultat</p><p>verklighetstroget.</p><p>"En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.</p><p>Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barns</p><p>skolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktion</p><p>mellan hem och skola.</p><p>En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungerande</p><p>relation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsats</p><p>genom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vad delaktighet har för betydelse för lärprocessen bland vårdpersonal inom äldreomsorgen. Studien undersöker också vad det är, på en individuell, relationell och organisatorisk nivå som villkorar delaktigheten. Studien bygger på en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats. Tillvägagångssättet är intervjuer och empirin består av intervjuer med nio respondenter (vårdbiträden och undersköterskor) från två olika enheter i en medelstor kommun i Västra Götaland.</p><p>I intervjuresultatet framkommer det att vårdpersonalen inte upplever att de är delaktiga i besluten som tas. Delaktighet främjas endast på en individuell och realtionell nivå. Vårdpersonalen anser vidare att organisationen lätt skulle kunna göra dem delaktiga i sin yreksroll genom att låta dem vara delaktiga i beslut och förändringar som rör deras arbete.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur Intraprenad kan fungera inom äldreomsorgen. I uppsatsen beskrivs och analyseras betydelsen av Intraprenad som en form att organisera det inre arbetet inom äldreomsorgens verksamheter, sett ur ledningsperspektiv och personalperspektiv. Förändringar som uppstått i personalens arbetssituation, samt fördelar och nackdelar med Intraprenad problematiseras och analyseras på organisationsnivå. I studien används en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Uppsatsen består dels av en genomgång av tidigare forskning inom området, samt insamlat empiriskt material av tre slag, intervjuer med ansvariga chefer inom verksamheten, skriftliga frågeformulär till ledningsgruppen för Intraprenaden samt enkäter till hela personalstyrkan på Intraprenaden, för att få reda på vilka erfarenheter och föreställningar som finns. Resultatet är bearbetat och kategoriserat i teman, som vi operationaliserat fram utifrån teori, tidigare forskning, samt det empiriska underlaget från vår b-uppsats. Under arbetet med framtagning av enkäten har vi även använt oss av våra intervjuer. Driftsformens betydelse för organisationens sätt att fungera diskuteras i relation till tidigare forskning och med hjälp av några centrala begrepp från Nyinstitutionell teori samt från New Public Manegement. Resultatet från personalenkäten visar att personalen är mer engagerad och känner större meningsfullhet i sitt arbete, sen Intraprenaden infördes. I frågeformuläret beskriver ledningsgruppen för Intraprenaden att de känner och tar ett ännu större ansvar nu. På ledningsnivå finns det intentioner att bland annat få ut besluten så långt ner i verksamheten som möjligt. Det råder stor samsyn mellan personalens och ledningens erfarenheter och föreställningar om Intraprenadens positiva konsekvenser för verksamheten, så här ett år efter genomförandet.</p>

Working life changes, just like the rest of today’s society, at an accelerated pace. It is through changes and challenges that human beings develop, personally and professionally. Changes are often met by resistance. The purpose of this study is to see how different factors influence individuals’ experiences of change. Interviews were performed with eight individuals within a company that is experiencing an organizational change. The question at issue for this study is how different factors can increase or reduce individuals’ possible resistance that may occur when a change in process is taking place. Resistance has, for a long time been viewed as a very important factor that may affect the success of change, in previous research resistance has been viewed as something negative, something that has to been fought and conquered in order for change to succeed. Today’s research shows results of resistance being viewed for what it really is; a complex multifaceted phenomenon that arises on account of many different factors. As a result of the study we have seen that insufficient and poorly backed up information is an obstacle in the way of a good changing process. When the employees are allowed to be a part of developing suggestions for change, motivation increases. When information is given about upcoming changes, it is important to be clear in order to avoid unnecessary misunderstandings.