Psykisk ohälsa är ett betydande problem och antalet personer som behöver institutionell vård förväntas öka. Majoriteten av de patienter som behöver institutionell vård vårdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Patienter som vårdas med stöd av LPT har ofta stora vårdbehov och kräver många vårdinsatser vilket ställer höga krav på den psykiatriska vården. Att ta tillvara på patienters upplevelse är en viktig aspekt i att främja delaktighet och genom detta kunna utveckla och kvalitetssäkra vården. Att som patient vara delaktig i sin vård har visat sig kunna påskynda tillfrisknandet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av delaktighet vid vård under tvång och baserades på 13 europeiska vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på att majoriteten av patienterna upplevt en brist på information och känsla av att inte bli respekterade som individer vid vård under tvång. Aspekter som ansågs främja patienters delaktighet var engagemang och god relation till vårdpersonal präglad av respekt och lyhördhet. När sjuksköterskor tillgodoses med den kunskap de saknar får de också redskap för att förbättra sitt förhållningssätt vilket bidrar till ökad kvalitet i vården. Vidare utvärderingar av den psykiatriska vården behöver göras.

Den här undersökningen syftar till att undersöka vilka strategier rehabiliteringshandläggare har som främjar individens delaktighet och motivation till rehabilitering. Att vara sjukskriven och framförallt att vara sjuk är inget som är speciellt önskvärt för de flesta och vägen till att vara frisk och kunna återgå arbetslivet kan ibland vara lång. Med möten med olika instanser, läkarbesök, papper som ska skickas kan det ibland kännas som att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre rehabiliteringshandläggare. en intervjuguide användes, och alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen visade på fyra kategorier och 2 under kategorier. I resultatet framkom att Strategierna som rehabiliteringshandläggarna använde för att främja motivation har varit att skapa trygghet, positiv inställning &amp; stödjande samt trivsel på arbetet var viktigt för att främja motivationen för individen. För att främja delaktighet använde sig rehabiliteringshandläggarna sig utav följande strategier, utrymme för individen, individens perspektiv, Rehabiliteringsinstatser som individen kan trivas med, gemensam genomgång av målbild samt information till individ. / <p>2013-06-04</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i hur personalen på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sin arbetssituation samt omsorgen kring den enskilde, jämfört med personalen på ett icke intraprenadstyrt äldreboende. Fokus har varit aspekterna styrning, delaktighet och inflytande. Studien genomfördes inom Gällivare kommun, på tre olika äldreboenden, varav en intraprenad, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning. En intraprenad drivs inom företaget enligt företagets regler och riktlinjer, dock ansvarar intraprenaden för budgeten, personalansvaret och andra beslut kring verksamheten. Intraprenader har en kultur som uppmuntrar till att personalen ska vara delaktiga och ha inflytande på arbetsplatsen. Resultatet visade att den upplevda trivsel på arbetsplatsen hängde ihop med vilken grad av delaktighet, inflytande samt vilket ledarskap som fanns på arbetsplatsen. Personalen på det intraprenadstyrda äldreboendet, där trivseln bland personalen var bäst, upplevde att de hade stora möjligheter till att vara med och påverka i olika beslut på arbetsplatsen. På det boende där personalen trivdes sämst, upplevde personalen att de inte hade möjlighet till inflytande och delaktighet i den mån de önskat. Slutsatsen var att personalens trivsel påverkades av vilken grad av delaktighet, inflytande och ledarskap som rådde på arbetsplatsen.

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården. Metod: En systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes, baserad på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas upplevelser av delaktighet resulterade i tre teman: hinder för delaktighet, delaktighet i beslutfattandet och möjligheter för delaktighet. Patienter upplever ett stort behov av information, för att kunna vara delaktig. Slutsats: Att ha en god relation skapar tillit och trygghet som gynnar samarbetet mellan vårdpersonalen och patienten. Brister i bemötandet hindrar samarbetet och patientens möjlighet att delta i vården. Det är viktigt att vårdpersonalen tar reda på hur mycket patienten orkar och vill vara delaktig i vården för att möjliggöra delaktighet.

Syftet med denna studie är att belysa tillgänglighet ur specialpedagogiskt perspektiv. Detta har vi gjort genom att analysera rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglighet i relation till elevers upplevda självbild. Vi har analyserat vad som sker i mötet mellan det beskrivna och det upplevda och om detta kan ses som tillgänglighet. Genom att via inkät, som är ett e-baserat mellanting av intervju och enkät, har rektorer och förstelärare via e-post fått beskriva sin syn på tillgänglig undervisning. Eleverna har i en enkätstudie fått värdera sin självbild i relation till inlärning, ämne och arbete, men också i relation till kamratrelationer.  Sammanlagt har 6 rektorer och 7 förstelärare deltagit i inkätstudien och 154 elevenkäter har sammanställts. Genom att både ha inspirerats av kvalitativ och kvantitativ ansats har vi upplevt flera spännande ingångar i vårt arbete. Vi har valt att utgå från ett specialpedagogiskt perspektiv, men inspirerats av teori ur den sociokulturella familjen, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Rektorer och förstelärare har beskrivit hur de ser på tillgänglig undervisning. Elever i årskurs 4-6 har i en enkät uppskattat sin självbild. Elevernas resultat har vi bearbetat statistiskt och analyserat. Vi har värderat rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglig undervisning, mot elevens uppskattade självbild, för att i mötespunkten däremellan söka tillgängligheten. Rektorer och förstelärare beskriver huvudsakligen tillgänglighet som en miljö för alla att delta i, som inbjuder till lärande, är lagom utmanande och där lärarens kompetens skapar möjligheterna för tillgänglighet. Vi tycker oss se att elever med bristande tilltro till sin egen läs - och skrivförmåga uppvisar en något mer negativ självbild i relation till skola och inlärning än jämnåriga, men vi ser inte ett lika tydligt samband i relation till kamrater. Mellan tillgänglighet och självbild tycker vi oss ana ett samband, men vi skulle behöva fördjupa vår studie för att uttala oss säkert om det.

No description available.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas? Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna. Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga. Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn.

Syftet med studien är att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur föräldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om föräldrarna har någon möjlighet att påverka inskolningsmetoden. Studien är gjord på två förskolor med olika inskolningsmetoder, föräldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning på två veckor. Studiens utgångspunkt är utifrån en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. Målsättningen har varit att undersöka hur föräldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att få inblick och förståelse i detta användes en enkätundersökning. Frågorna delades personligen ut till de föräldrar som ingick i studien. Frågorna var gjorda som intervjufrågor där varje förälder fick skriva ner sitt egna svar, detta gav mer variation i svaren istället för fasta svarsalternativ. Resultatet av studien visade att det inte var inskolningsmetoden som var avgörande hur man som förälder upplever sin delaktighet eller inte. Föräldrarna såg sin delaktighet mer i att samtala med personalen om sitt barn och att det avsattes gott om tid vid barnets inskolning där föräldrarna fick utrymme att diskutera sitt barn. Studien visade också att föräldrarna ser på delaktighet på olika sätt, men att tid och trygghet var viktiga inslag.

No description available.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag.   I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn. För att få insikt i detta skickade vi ut enkäter till pedagoger inom förskolan.   Pedagogers sätt att se på barns inflytande är skiftande kunde vi utläsa av svaren i enkäten. Visioner om att barnen ska få mer inflytande finns men pedagogerna menar att brist på tid, för stora barngrupper, barns mognad samt för få pedagoger inskränker på barnens inflytande. Är det enbart organisatoriska frågor som spelade roll eller beror det också på vilken demokrati- och barnsyn som pedagogen har som avgör om barnet får inflytande över sin vardag? Resultatet visade att det inte bara finns ett resultat utan uppfattningarna om demokrati- och barnsyn inom förskolan är skiftade och en och samma pedagog kan använda sig av olika demokrati- och barnsyner utefter vilken situation pedagogen befinner sig i.