No description available.

Bakgrund: Den svenska skolan står inför utmaningar gällande försämrade resultat i grundläggande kunskapsområden samt ofullständiga betyg. Samtidigt redovisas brister gällande elevhälsa och särskilt stöd. Det finns en möjlighet att komplettera svensk skolverksamhet med arbetsterapeutens kunskaper i form av beteendevetenskap, pedagogik och medicin, samtidigt som arbetsterapeuten ser vardagen ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva elevers uppfattning om arbetsterapi i skolan. Metod: Data samlades in med hjälp av en enkät som utformades av författarna för examensarbetets syfte. Enkäterna besvarades av elever som erhållit arbetsterapeutiska interventioner i skolverksamhet. Resultat: Resultatet redovisar att flera olika erhållna interventioner angavs och de erhållna interventionerna var till nytta för eleverna på ett flertal olika sätt. Nästan alla elever angav också att de i större utsträckning kunde slutföra sina studier med hjälp av aktuell arbetsterapeut. Vidare redovisas en övergripande bild av hur medvetna elever och lärare är om arbetsterapeutens roll på deras skola. Eleverna uppfattar att de har en hög medvetenhet, medan hälften av eleverna uppfattar att deras lärare är medvetna. Slutsats: De deltagande eleverna beskriver att de erhållna arbetsterapeutiska interventionerna har varit till nytta på flera olika vis. Till följd av denna beskrivning förstärks författarnas bild av att arbetsterapeuten bör ha en betydande roll inom svensk skolverksamhet.

<p>Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande.</p><p>Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut.</p><p>Hur lärare ser på elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen. Vi har valt att lägga tyngd vid det informella elevinflytandet. Vårt resultat pekar på att elevinflytandet i undervisningen inte finns i den utsträckning som styrdokumenten förespråkar. Det är dock en önskan från de flesta lärare att elevinflytandet ska öka.</p>

No description available.

Studien har sin utgångspunkt i mellanchefers uppfattning av medarbetarnas delaktighet i en organisation med samverkansavtal. I en kommun i södra Sverige genomfördes en sammanslagning av två mindre förvaltningar till en enda stor förvaltning. Därmed skrevs också nya lokala kollektivavtal mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivaren. Bakgrunden till samverkansavtalet är att ge medarbetarna rätt till ökat inflytande över sin arbetssituation. Detta förusätter att organisationen har en fungerande intern kommunikation, där information förmedlas effektivt genom hela organisationskedjan. En kvalitativ forskningsstrategi, som gick ut på att genomföra lågt standardiserade intervjuer med sex mellanchefer i organisationen, utmynnade i undersökningens empiriska material. Resultatet problematiserades därefter utifrån Latours översättningsmodell och Senges modell för lärande organisationer. En slutsats för studien är att de chefer som ser samverkansavtalet som en möjlighet att utveckla organisationen och som arbetar aktivt med samverkansfrågor, utifrån avtalets syfte och riktlinjer, har större möjlighet att motivera sina anställda till att bli mer delaktiga.

Syftet med denna studie är att utforska hur fritidspersonal arbetar med elevinflytande på fritidshem samt hur begreppen elevinflytande och delaktighet uppfattas av pedagogerna. I studien har jag också utforskat elevernas syn på elevinflytande och delaktighet. Framför allt har jag lagt fokus på vad tre pedagoger anser och även hur eleverna själva upplever sitt eget inflytande på fritids. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie med fenomenografiska ansatser, där jag tolkar respondenternas uppfattningar om fenomen, i det här fallet begreppen elevinflytande och delaktighet. Resultatet visar att pedagogerna upplever att det finns både hinder och möjligheter förknippade med att arbeta med elevinflytande. Det som respondenterna upplever som hinder är personalbrist och stora barngrupper samt okunskap hos personalen. Pedagogerna anser att det finns stora fördelar med elevinflytande i syfte att fostra en demokratisk medborgare, så länge det finns ett fungerande arbetslag med stort engagemang och en vilja att göra sitt arbete bra. Alla elever upplever att de är delaktiga och kan påverka i verksamheten genom olika förslag och synpunkter, men ingen av eleverna vet med säkerhet vad begreppen elevinflytande innebär.

Syftet med detta arbete är att undersöka medarbetarnas upplevelser av ett tidigare genomfört förändringsarbete, om de ställer sig positiva eller negativa till förändringen. Genom en intervjustudie kommer en organisations förändringsarbete att studeras för att se vilka faktorer som är avgörande för att just de ska lyckas med omstruktureringen och undvika motstånd. För att besvara syftet ytterligare ställdes följande frågeställningar: Hur upplevde medarbetarna motivation, delaktighet och kommunikation inför/under förändringsarbete?  Hur upplevde medarbetarna förändringsledarskap inför/under förändringsarbete?  Studien grundas på en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod med fyra medarbetare på arbetsförmedlingen. Studien visar att organisationens förändringsarbete har varit lyckat utan varken motstånd eller motgångar och att kommunikation och information är centralt för att uppnå en förändring i positiv anda. För att uppnå en sådan krävs det motiverade medarbetare. Medarbetare som får vara delaktiga i förändringsprocessen blir motiverade till förändringen samt ett bra och professionellt ledarskap som får medarbetarna att acceptera den nya situationen. Dessa fyra faktorer motivation, delaktighet, kommunikation och bra ledarskap är avgörande för att lyckas med förändringen och motverka motstånd.

Syfte: Belysa barns upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande om sin omvårdnad. Metod: En litteraturstudie med åtta kvalitativa studier genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Barn visade tillit till föräldrar och sjukvårdspersonal och uppskattade deras närvaro och lyhördhet. Möjlighet till medbestämmande upplevdes som positivt då det minskade oro och gav tillförsikt. Vissa barn kände ett ansvar att vara delaktiga, trots att de egentligen inte ville. Barn distanserade sig från beslutsfattande genom att frivilligt lämna ifrån sig beslut och uttrycka en önskan om att ha mindre att säga till om. Ledsenhet, ilska, besvikelse, chock och ensamhet upplevdes av barnen när föräldrar och sjukvårdspersonal influerat dem att fatta ett visst beslut, involverat dem endast på ett symboliskt vis eller förhindrat deras försök till delaktighet. Slutsats: Föräldrar och sjukvårdspersonal har stort inflytande över barnets upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande. I studien påvisades barns olika upplevelser av delaktighet och det är viktigt att sjuksköterskan tar reda på barnets egen upplevelse för att sedan göra barnet delaktigt i enlighet med barnets egna preferenser. Genom att förmedla kunskap på en nivå som är rätt för barnet kan delaktighet vid beslutsfattande uppnås.

Syftet med studien är att beskriva elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande, delaktighet och lärande i sin utbildning på gymnasiets yrkesintroduktion, men också bilda en uppfattning om vilka elever som går denna inriktning. Studien består av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tretton elever från olika skolor och yrkesinriktningar. Studien bygger på fyra frågeställningar: ·         Hur upplever yrkesintroduktionseleven sitt inflytande på utbildningen? ·         Hur beskriver eleven sin delaktighet i utformandet av de individuella studieplanerna? ·         Hur beskriver eleven sitt eget lärande kopplat till valt yrkesområde? Mål/visioner? ·         Hur ser elevens förutsättningar ut på yrkesintroduktion? Resultatet visar att de elever som går på yrkesintroduktionen har olika funktionella svårigheter och en svår skoltid bakom sig. Det mest påfallande i studien var att elva elever av tretton inte visste innebörden av inflytande och delaktighet. Ingen av eleverna hade suttit ner med pedagoger och planerat sin utbildning efter deras behov utan det var styrt efter organisation. Endast en elev av tretton visste vad den individuella studieplanen var för något och hade varit delaktig i den. Elva elever hade inte en aning om den individuella studieplanen och vilka kurser de läste eller hur de låg till i de olika ämnena. Elevens mål med utbildningen var olika men övervägande var att de ville ut och börja arbeta. Studien visar också att eleverna skulle vilja ha inflytande i undervisningen i olika moment och beslut som omfattar deras APL/praktik.

Bakgrund: När en person drabbas av en sjukdom så påverkas även hens närstående. Sjuksköterskans uppgift kan därför vara att bedriva en familjefokuserad omvårdnad som inriktar sig på att se patienten och dennes närstående som en helhet. När en person drabbas av sjukdom kan dennes liv förändras. Närståendes delaktighet och förståelse kan därför vara viktiga, för att patienten ska få ett så fungerande vardagsliv som möjligt i sin förändrade livssituation. Syfte: Syftet är att skapa en översikt inom forskning av närståendes delaktighet i omvårdnaden. Metod: Allmän litteraturöversikt, där studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats och analyserats. Likheter och skillnader har sedan jämförts och sammanställts i resultatet. Resultat: Det framkom att alla situationer där närstående görs delaktiga i omvårdnaden är olika. Det finns både positiva och negativa upplevelser och aspekter på närståendes delaktighet. Resultatet redovisas ur patienters, närståendes och sjuksköterskor perspektiv. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar att i samråd med patienten, i de fall det är möjligt, avgöra om och på vilket sätt samt när det anses möjligt och lämpligt att göra närstående delaktiga i omvårdnaden. Genom erfarenhet kan sjuksköterskan lära sig hantera närståendes delaktighet i omvårdnaden med en finkänslighet. Nyckelord: Delaktighet, Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Närstående.