Vi har uppmärksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av särskilt stöd i undervisningen på yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebär att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsättningar. Det finns många individuella skillnader hos elever med inlärningssvårigheter, en del av inlärningssvårigheterna kan bero på olika diagnoser hos eleverna. Ett bra område att titta på det här närmare är på nya yrkesintroduktionen där det inte finns specifika kursmål eller studieplaner.

Syftet med studien är att beskriva elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande, delaktighet och lärande i sin utbildning på gymnasiets yrkesintroduktion, men också bilda en uppfattning om vilka elever som går denna inriktning. Studien består av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tretton elever från olika skolor och yrkesinriktningar. Studien bygger på fyra frågeställningar: ·         Hur upplever yrkesintroduktionseleven sitt inflytande på utbildningen? ·         Hur beskriver eleven sin delaktighet i utformandet av de individuella studieplanerna? ·         Hur beskriver eleven sitt eget lärande kopplat till valt yrkesområde? Mål/visioner? ·         Hur ser elevens förutsättningar ut på yrkesintroduktion? Resultatet visar att de elever som går på yrkesintroduktionen har olika funktionella svårigheter och en svår skoltid bakom sig. Det mest påfallande i studien var att elva elever av tretton inte visste innebörden av inflytande och delaktighet. Ingen av eleverna hade suttit ner med pedagoger och planerat sin utbildning efter deras behov utan det var styrt efter organisation. Endast en elev av tretton visste vad den individuella studieplanen var för något och hade varit delaktig i den. Elva elever hade inte en aning om den individuella studieplanen och vilka kurser de läste eller hur de låg till i de olika ämnena. Elevens mål med utbildningen var olika men övervägande var att de ville ut och börja arbeta. Studien visar också att eleverna skulle vilja ha inflytande i undervisningen i olika moment och beslut som omfattar deras APL/praktik.

Denna studie har som syfte att öka kunskapen om elevers känsla av sammanhang på Introduktionsprogrammets yrkesintroduktion utifrån begreppen förståelse, mål och inflytande. Frågeställningarna är huruvida eleverna vet vilket program de går och vad detta innebär, samt hur skolans sätt att organisera sitt yrkesintroduktionsprogram påverkar elevernas känsla av sammanhang och om de upplever sig ha inflytande över sin utbildning. Som teoretisk bakgrund har Antonovskys KASAM använts liksom Sandberg och Targamas organisationsteori, vilken utgår ifrån att en människa alltid handlar utifrån sin förståelse och delvis bygger på fenomenologin och tanken om att vi alla lever i subjektiva livsvärldar. Den metod som använts har varit kvalitativa intervjuer, vilka då det gäller eleverna haft som fokus att tydliggöra deras upplevelser av sitt program, medan det i intervjuerna med personalen mer handlat om att få fram fakta kring upplägg och organisation. Resultatet visar att de flesta av de intervjuade eleverna har en relativt god förståelse för sitt program. Här finns dock en koppling mellan hur styrt och tydligt organiserat programmet är och elevernas förståelse av detta. Om personalen upplever sig ha kontroll över programmets uppbyggnad och förmår kommunicera detta till eleverna så upplever också de förståelse och kontroll. Då det gäller inflytandet är eleverna mer tveksamma, samtidigt som de flesta av dem ger uttryck för att ha fått vara delaktiga i planeringen av sina studier. Ett resultat som framkom utan att ha studerats var hur viktiga lärarna var för eleverna. De flesta av dem nämnde lärarna som väldigt betydelsefulla för sina möjligheter att klara  studierna, vilket tydliggjorde slutsatsen att organisationens betydelse är underordnad kontakten och kommunikationen med lärarna. En god relation med stöttande och kommunicerande lärare verkar alltså vara den viktigaste komponenten i skapandet av KASAM. Genom relationen skapas oftast förståelsen.  Genom denna föds också ofta mål för framtiden och i samtalet läggs grunden för inflytande. I arbetet som specialpedagog är det nödvändigt att arbeta med alla nivåer inom organisationen, varför det finns ett behov av att inte bara undersöka individens upplevelse utan också koppla denna till grupp och organisation.  Att ha en förståelse för hur ens utbildning är upplagd och vad den ska syfta till är en viktig grund för inlärningsprocessen. Den elev som har en stark känsla av sammanhang kommer antagligen också att prestera bättre.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den. Analysen av observationerna och intervjuerna är inspirerad av den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutik.

Allt fler elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet vilket har ökat söktrycket på de fem introduktionsprogrammen. Ett utav dessa är yrkesintroduktion som presenteras som ett alternativ för de elever som har ett specifikt yrke i sikte och vill in på motsvarande yrkesprogram eller direkt ut i arbete. Dock visar forskning att det finns en diskrepans mellan hur yrkesintroduktion presenteras och vad eleverna i verkligheten får. Med detta som bakgrund är syftet med denna studie att beskriva och analysera elevers upplevelser av introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. För att få en helhetsförståelse för elevernas upplevelse presenteras och analyseras anledningar till varför programmet valdes, vilka förväntningar eleverna hade på programmet och hur dessa införlivades samt vad ungdomarna har för utsikter efter programmet. Då elevernas upplevelser är centrala, alltså mjuk data, har en kvalitativ metod använts där intervju-personerna bestod av två män och nio kvinnor från fyra olika yrkesintroduktionsinriktningar. Intervjumaterialet har analyserats genom innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, habitus, fält, aktörer, kapital, brytpunkt, rutin samt self-efficacy. Studiens resultat visar att obehörighet gjort att ungdomarna valt yrkesintroduktion som ett sätt att nå behörighet till motsvarande yrkesprogram. Avsaknaden av grundskolebetygen upplevdes i sin tur orsakats av bristande kommunikation med lärare, bortprioritering av studier, diagnoser som påverkat prestationen samt mobbning. Den information som ungdomarna fick gällande yrkesintroduktion vid valet motsvarade inte verkligheten de mötte på programmet. Trots detta ansåg sig ungdomarna haft en bra och utvecklande tid på utbildningen då den genom att ge dem möjlighet att nå godkänt i kärnämnena från grundskolan, i kombination med praktiskt lärande, bidragit till att de känner sig trygga i sitt val av inriktning och har en tro på att gå vidare till nationellt program.

Svensk skola drabbas hårt av lärarbristen och ett av bidragande underliggande problemen är svårigheter kring att behålla nyutexaminerade lärare inom yrket. Forskning visar att den första tiden i yrket är ett känsligt skede och att det är av yttersta vikt att stötta den nyutexaminerade läraren i processen att gå från ny till mer etablerade lärare. Omfattande studier finns kring det glapp mellan teori och praktik som råder mellan lärarutbildning och yrkesliv samt kring socialiseringsprocessen för den nyblivna läraren. Ämnet idrott och hälsa är ett ämne med egna utmaningar, undervisning i och bedömning av motoriska förmågor innebär att läraren i idrott och hälsa har ett uppdrag som särskiljer sig till viss del från andra ämneslärare. För att bidra till att belysa framgångsfaktorer och svårigheter under processen i att utvecklas från nyutexaminerad till etablerad lärare i idrott och hälsa i Sverige gjordes åtta semistrukturerade intervjuer kring upplevelsen av den första tiden inom yrket. Resultatet visade på att såväl framgångsfaktorer och svårigheter kan härledas till olika dimensioner av utveckling. De nyutexaminerade lärarna i idrott och hälsa beskrev en utveckling där det kollegiala stödet och mötet med eleverna lägger grunden till positiv utveckling medan avsaknad av introduktion, egna förväntningar på sig själv, bedömning, hög arbetsbelastning, en komplex lärarroll och andras förväntningar på ämnet utgör svårigheter. Endast en av respondenterna hade under sin första tid haft ett organiserat stöd genom ett introduktionsprogram med mentorskap. Resultatet kategoriserades och analyserades utifrån en utvecklingsmodell av Vonk där den nyblivne lärarens utveckling beskrivs i tre olika dimensioner; personlig utveckling, professionell utveckling och ekologisk utveckling.Nyckelord: beginner

Många elever på yrkesintroduktion når inte kunskapskraven i svenska som andraspråk, åk 9. För att nyansera bedömningen görs en inplacering i nivåmodellen enligt processbarhetsteorin. För att studera nivån undersöks verbfrasens betydelse i 8 elevtexter från introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Resultatet visar att flera elever processar på nivå 4 och 5 inom processbarhetsteorin och det är möjligt att en del elevtexter ses som mer avancerade och därför närmare godkänt. I uppsatsen hävdas att en bedömning enligt processbarhetsteorin kan visa en ’second opinion’ i vilken elever som använder mer avancerade grammatiska strukturer ligger närmare ett godkänt betyg. Om detta räcker för ett godkänt betyg måste dock avgöras från fall till fall. I uppsatsen diskuteras därför bedömning utifrån nyanser och konsekvenser som en användning av processbarhetsteorins modell kan utgöra. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultaten visar att kollegialt stöd, i synnerhet i form av en samtalspartner, har stor betydelse för hur de intervjuade lärarna uppfattar sin yrkesintroduktion. Det framgår också att samtliga lärare möts av en brist på kollegialitet då de först kommer i kontakt med sitt arbetslag och att de på olika sätt förhåller sig till den lärarindividualism som råder. Vidare visar lärarna på en tvetydig inställning till samarbete mellan såväl svensklärarkollegor som karaktärsämneskollegor. Några av de slutsatser som dras är att kollegialt samarbete under den första tiden i yrket kan ha betydelse för om lärare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats och att lärarsamarbete ökar möjligheterna för nya lärare att känna sig stärkta i sin yrkesroll. För svensklärare på yrkesförberedande gymnasieprogram kan samarbete med andra ämneslärare innebära att svenskundervisningen upplevs som mer funktionell.

Bakgrund: Akutmottagningen är en arbetsplats som ställer höga krav på sjuksköterskan som arbetar där då vården som bedrivs är mångfacetterad och snabbt skiftande i intensitet. Detta ställer krav på sjuksköterskans förmåga att sortera intrycken för att hantera situationerna som uppkommer på en akutmottagning. Som nyanställd sjuksköterska på en akutmottagning är detta en stor utmaning vilket ställer höga krav på det introduktionsprogram som erbjuds. Syfte: Syftet var att belysa och beskriva nyanställda sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av introduktionsprogrammet samt hur detta förberedde dem inför arbetsuppgifterna på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design valdes utifrån studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide genomfördes med 11 informanter som var allmänsjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på manifest och latent nivå. Resultat: Resultatet presenterades i temat att vara oförberedd på det oförutsedda i vilket det ingick fyra kategorier som beskrev informanternas upplevelse av introduktionen. Dessa var; yttre påverkansfaktorer, inre upplevelser, hantering av situationen samt förslag till förbättringar. Slutsatser: De nyanställda sjuksköterskorna på akutmottagningen upplevde introduktionen för kort i förhållande till informationsmängden och den informationen som gavs upplevdes bristfällig. Studiens resultat bör kunna ses som ett bidrag vid en förändring av introduktionsprogrammet på akutmottagningen. Vidare forskning behövs inom området för att möjliggöra en bra introduktion för sjuksköterskor samt i slutänden kunna leda till ett bra omhändertagande av patienter.

The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process. The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis. The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character. It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.