Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar. De upplevde en generell nervositet vilken främst kunde härledas till att de som nya styrmän behöver tid för att växa in i sin yrkesroll och känna sig trygga i den.

Denna studie behandlar lärande av yrkesidentitet, vilket betraktas som något som både skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Syftet är att, ur den nyutexaminerade sjuksköterskans perspektiv, undersöka lärande av yrkesidentitet. Det teoretiska ramverket utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande, där allt mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala sammanhang. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio nyutexaminerade sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån fyra teman som var centrala för de intervjuades utsagor, således En god sjuksköterska, Att formas i samspel med andra, Mellanposition samt Varje patient är en ny erfarenhet. Resultatet visar att det är i interaktion med omgivningen som sjuksköterskans lärande av yrkesidentitet sker. Det sker delvis under utbildningen, medan den praktiska erfarenheten och samspelet med andra individer på arbetsplatsen är det som främst formar och upprätthåller yrkesidentiteten. När olika yrkesidentiteter ställs i kontrast mot varandra synliggörs yrkesidentitetens föreställningar. I vår studie har vi således tolkat det som att identitetsbildning är en process av identifikation och differentiering, vilken sker i ständiga förhandlingar och rekonstruktioner i olika sociala sammanhang. Studiens slutsatser kan användas för att förstå yrkesidentiteters betydelse för såväl aktörers lärande som yrkens utveckling.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.  I analysen granskades resultaten flera gånger och meningsenheter markerades. Likheter och skillnader urskildes och resulterade i teman som visas som huvud- och underrubriker. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde det kaotiskt men utvecklande att vara ny inom professionen. Sjuksköterskeutbildningen upplevdes bristfällig och bidrog till känslan av otillräcklighet. Bra inskolning och stödjande arbetsmiljö ökade självförtroendet och bidrog till att de kände sig tryggare i sjuksköterskerollen. Obesvarade förväntningar, krävande arbetssituationer och låg professionell utveckling bidrog till tankar att lämna yrket. Diskussion: Det är viktigt att arbetsgivare ger nyutexaminerade sjuksköterskor en stödjande start i yrket vilket bidrar till önskan att inta en självständig roll. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser påverkar välmående och den professionella utvecklingen, det är därför viktigt att arbetsgivaren möter deras behov.

No description available.

Efter att ha tagit examen från det fyraåriga sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola söker vissa studenter anställning som befälhavare på ett fartyg under 70 brt trafikerandes inre fart. Utbildningen är utformad till att i första hand ge studenterna de förutsättningar som krävs för en anställning som styrman ombord på ett större fartyg. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade studenterna upplevde sin kompetens inför arbetet som befälhavare och ifall deras avsaknad av tidigare erfarenhet från fartygstypen gav upphov till några risker. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex utvalda befälhavare som före anställningen saknade tidigare erfarenhet av fartygstypen. Resultatet visade att befälhavarna kände en nervositet inför delar av arbetet, främst kopplad till fartygsmanövreringen och avsaknaden av någon ombord att fråga om hjälp. De ansåg sig under arbetets inledande skede sakna den erfarenhet som krävdes för att under alla omständigheter kunna garantera fartygets säkra framförande.

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad. En yrkeslegitimation tilldelas efter godkänd och genomförd utbildning på högskola eller universitet som bevis på att sjuksköterskeyrket är en profession. Som nyutexaminerade sjuksköterska saknas erfarenheter för att klara av ett självständigt arbete. Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever det första året i arbetslivet samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: Föreliggande litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar som alla är empiriska. Artiklarna hämtades från sökdatabasen Cinahl. Artiklarnas innehåll granskades av båda författarna för att urskilja likheter och olikheter i artiklarnas resultat samt undersökningsgrupp. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman, Upplevelser av förberedelserna, Upplevelser av stöd på arbetsplatsen, Upplevelser av rutiner och att organisera arbetet, utmaningar i kommunikation med patienter och anhöriga. Den metodologiska aspekten av undersökningsgruppen presenterades under en egen rubrik. Slutsats: Många delar är med och påverkar hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever det förta yrkesverksamma året, självförtroendet, stöd, introduktion samt den kliniska utbildningen.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen i Sverige är idag hög samtidigt som många tenderar att lämna yrket. Yrket innefattar stort patient- och säkerhetsansvar och förmåga att ständigt kvalitetssäkra och utveckla arbetet krävs. Tidigare forskning visar att övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam är en stressig och känslosam tid där det tar upp till ett år att känna sig trygg och säker i yrkesrollen. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av första tiden i yrket som nyutexaminerad sjuksköterska vid Linnéuniversitet. Metod: Kvalitativ analys med fokus på det manifesta innehållet användes. Totalt valdes 14 förbättrings- och kvalitetssäkringsarbeten ut, baserade på sammanlagt 20 intervjuer av nyutexaminerade sjuksköterskor. Förbättrings- och kvalitetssäkringsarbetena analyserades enligt Evans (2002). Resultat: Fyra teman framkom i analysen och redovisades med hjälp av elva underteman. Psykosociala påfrestningar påvisar känslor av otrygghet och osäkerhet. Arbetsplatsens miljö belyste betydelsen av ett öppet klimat och förstående medarbetare. Introduktion på arbetsplatsen visade att en välutformad introduktion underlättade den första tiden. Utbildningens utformning innefattade en god grund men upplevdes även bristfällig. Slutsatser: Den första tiden som yrkesverksam sjuksköterska upplevs stressig och utmanande. Arbetsplatsens klimat och medarbetarnas bemötande är av vikt för att trygghet ska upplevas. Sjuksköterskeutbildningen upplevs bristfällig vad gäller att förbereda studenterna inför yrket.  Mer forskning och åtgärder behövs för att underlätta för nyutexaminerade sjuksköterskor.

<p>Transitionen från student mot kompetent sjuksköterska är en kritisk period. Det är viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller en fullgod transition med möjlighet att öva upp kunskap och tillgodogöra sig erfarenhet. Efter en kort introduktionsperiod förväntar arbetsgivaren att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha förmåga att fungera i professionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transitionen från student mot kompetent sjuksköterska. Resultatet visar att transitionen upplevs som en uttröttande lärandeprocess, men trots svårigheter finns en känsla av prestation och personlig fullbordan över att vara sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ansvaret som påfrestande då ingen längre kontrollerar deras handlingar. De upplever bristfällig kompetens i kliniska färdigheter, organisatoriska procedurer, nya situationer och den nya rollen. Transitionen underlättas av en stödjande omgivning och är avgörande för hur nyutexaminerade möter nya ansvarsområden. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever besvikelse när det inte finns utrymme att utöva holistisk omvårdnad, som de förvärvat kunskap om under studietiden. För att anpassa sig till avdelningens kultur blir de ibland tvungna att släppa egna värderingar. Transitionen är en process och det tar tid att känna trygghet och säkerhet i yrkesrollen. Introduktion bör genomföras tillsammans med utbildade handledare och inte vara tidsbestämd. Fortsatt forskning behövs för att utforma fullgod transition.</p>

Transitionen från student mot kompetent sjuksköterska är en kritisk period. Det är viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller en fullgod transition med möjlighet att öva upp kunskap och tillgodogöra sig erfarenhet. Efter en kort introduktionsperiod förväntar arbetsgivaren att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha förmåga att fungera i professionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transitionen från student mot kompetent sjuksköterska. Resultatet visar att transitionen upplevs som en uttröttande lärandeprocess, men trots svårigheter finns en känsla av prestation och personlig fullbordan över att vara sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ansvaret som påfrestande då ingen längre kontrollerar deras handlingar. De upplever bristfällig kompetens i kliniska färdigheter, organisatoriska procedurer, nya situationer och den nya rollen. Transitionen underlättas av en stödjande omgivning och är avgörande för hur nyutexaminerade möter nya ansvarsområden. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever besvikelse när det inte finns utrymme att utöva holistisk omvårdnad, som de förvärvat kunskap om under studietiden. För att anpassa sig till avdelningens kultur blir de ibland tvungna att släppa egna värderingar. Transitionen är en process och det tar tid att känna trygghet och säkerhet i yrkesrollen. Introduktion bör genomföras tillsammans med utbildade handledare och inte vara tidsbestämd. Fortsatt forskning behövs för att utforma fullgod transition.

Krav och utveckling ökar oavbrutet inom sjuksköterskeyrket, den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver därför tydlig vägledning då erfarenhet och klinisk kompetens saknas. Stress innebär en obalans mellan krav som ställs och förmågan att hantera dessa. Ökade krav på arbetet visar på högre förekomst av stress och stressymptom. Syftet var att beskriva stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tio vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskors första arbetstid var förknippad med stress. Två teman framkom i resultatet, stressfaktorer hos nyutexaminerade sjuksköterskor och konsekvenser av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Fortsatt forskning behövs för att utveckla sjuksköterskeutbildningen så att nyutexaminerade sjuksköterskor är väl förberedda för att kunna hantera stress i yrkesrollen.