Studien undersöker arbetsgivares perspektiv på kunskaper och färdigheter som en nyutexaminerad student med en utbildning inom personal och arbetsliv förväntas lära och utveckla under sin studietid. En semistrukturerad intervju har tillämpats för insamling av empiri från fem informanter. Intervjuerna har sedan tran­skriberats och analyserats utifrån en tematisk analysmetod och ligger till grund för resultatets och diskussionens rubriker. Resultatet visar att arbetsgivare anser att de kunskaper som ny­utexaminerade studenter, inom utbildningen personal och arbetsliv, lär sig är vitala för att hantera ett arbete inom HR. Däremot uppges studenter under sin studietid inte utveckla till­räckliga färdigheter. Bristen av färdigheter får konsekvenser på arbets­marknaden då det råder ett stort utbud och konkurrens kring arbeten för individer med en utbildning inom personal och arbetsliv. Resultatet sätts i relation till studiens teorier samt per­spektiv på anställningsbarhet varpå följande slutligen konstateras. Studenternas kunskapsbas tillsammans med ett driv, engagemang samt viljan till att lära utgör förutsättningar för utveckling av färdigheter i arbetslivets kontext.

Bakgrund: Effektiv kommunikation inom teamet är avgörande för effektiv och säker vård. Sjuksköterskan ska skapa dialog inom teamet genom respekt, vara lyhörd och empatisk. Akutenheter är en kontext med hög stress vilket inverkar på kommunikationen. Kommunikation är en av de svåraste utmaningarna för nyutexaminerade allmänsjuksköterskor vilket inverkar på patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenhet av kommunikation inom teamet i akutsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta semi-strukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Kommunikationens utveckling, Betydelsen av ett öppet arbetsklimat, Kommunikationens viktiga komponenter och När kommunikationen brister. Genom att växa in i rollen som sjuksköterska beskrev de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna att kommunikationen inom teamet i akutsjukvård utvecklades. Ett öppet arbetsklimat bidrog ytterligare till denna utveckling. Kommunikationen inom teamet i akutsjukvård bestod av flera viktiga komponenter enligt de nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter. Bristande kommunikation inom teamet i akutsjukvård var något de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna erfarit. Stress var bland annat en faktor som ledde till bristfällig kommunikation. Slutsatser: De nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter av kommunikation inom teamet i akutsjukvård är många. Erfarenheterna kan vara anledningen till varför det är en svår utmaning. För att möjliggöra för och förbättra patientsäkerheten och arbetsklimatet är alla dessa erfarenheter viktiga att beakta.

Bakgrund och problemformulering: Sjuksköterskan har ett brett kompetensområde med stort ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver en god introduktion, där möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet finns. Stöd och feedback från kollegor är viktigt, då stress och utbrändhet är vanligt och påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans välbefinnande. När en sjuksköterska upplever ohälsa och utsatthet på grund av stress, kan kvalitén på vården påverkas.Syfte: Syftet är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation.Metod: En litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Evans (2003) modell för innehållsanalys har varit utgångspunkten under analysarbetet.Resultat: Tre huvudteman och nio subteman identifierades under analysarbetet. Huvudtemana var; Organisatoriska faktorer som påverkar upplevelsen av arbetssituationen, Behov av stöd för att uppleva yrkesutveckling och Från verklighetschock till upplevd tillfredställelse. Önskan efter en grupptillhörighet är stor och tid är en bristvara, vilket resulterar i mindre patientkontakt och mindre reflektion. Stöd har en betydande roll, vilket ses i de båda subteman; Behov av kunskapsutveckling och Behov av handledning. Upplevelsen av osäkerhet och stress är stor. Trots att en del nyutexaminerade sjuksköterskor upplever verklighetschock och utbrändhet, finns det de som upplever en tillfredställande arbetssituation.Diskussion: Vid nyanställning behöver nyutexaminerade sjuksköterskor en introduktion av en kompetent handledare, där tid för reflektion finns. Då den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever stress upplever hon även ett livslidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Denna uppsats har till syfte att presentera och analysera författarnas arbetsprocess och resultat gällande skrivandet av en handbok rörande ämnet underhållsteknik. Dess syfte är även att förklara metodval, presentera källor och diskutera handbokens uppbyggnad och pedagogiska utformning. Under skrivperioden har en kvalitativ metod följts och tonvikten för skapandet av handboken har legat på faktainhämtning och källkritik.Själva handboken riktar sig främst till studenter vid de nautiska programmen, samt nyutexaminerade styrmän.Resultatet presenteras som en bilaga vidhäftad denna uppsats.

Bakgrund: Det är ett stort steg att gå från sjuksköterskestudent till att börja arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning är förberedda inför men inte alltid känner sig redo för. Sjuksköterskeyrket är både stimulerande och stressigt. Det är viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som sjuksköterska. Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja arbeta. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Efter att intervjuerna analyserats framkom sex kategorier; sjuksköterskeutbildningen ger en grund, introduktion på arbetsplatsen, blandade känslor under den första tiden, ansvaret upplevs både positivt och negativt, faktorer på arbetsplatsen och faktorer utanför arbetet.  Slutsatser: Utbildningen ger en grund men förbereder inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt. Mer medicinska kurser och mer praktik skulle förbereda dem bättre. Introduktionerna skiljer sig åt och alla får inte det stöd de behöver. Tydliga riktlinjer skulle göra det möjligt för alla nyutexaminerade sjuksköterskor att få en bra introduktion. Samtidigt måste nyutexaminerade sjuksköterskor acceptera att det inte går att kunna allt i början.

Redan under 70-talet, rapporterades det om upplevelser som chock, ångest och förvirring då den nyutexaminerade sjuksköterskan började sitt första arbete och att dessa negativa upplevelser bidrog till att arbetet som sjuksköterska avslutades. Internationell forskning har studerat nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid inom yrket och hur deras negativa upplevelser kan lindras. I dag råder det brist på sjuksköterskor, invånarantalet ökar och befolkningen blir äldre. Allt detta sammantaget gör att behovet av vård och av sjuksköterskor ökar. Därför är det viktigt att försöka behålla nyutexaminerade sjuksköterskor kvar i yrket. Syftet med föreliggande studie är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av första tiden i yrket. Studien är en litteraturstudie baserad på analys av resultatet av 10 kvalitativa artiklar från Europa. Resultatet redovisas genom två huvudteman, 1-Transition till sjuksköterskerollen, 2-Växa in i sjuksköterskerollen. Resultatet påvisar svårigheter under transitionen och kunskapsutvecklingen som de nyutexaminerade sjuksköterskorna genomgick på vägen till yrkesverksamma sjuksköterskor. För att underlätta denna transition och kompetensutveckling behövs introduktion och stöd. Det är orimligt att nyutexaminerade sjuksköterskor självständigt förväntas utföra komplicerade omvårdnadsåtgärder. Nyutexaminerade sjuksköterskor bör ges möjligheten att utvecklas successivt i sin profession från novis till expert, vilket även säkerställer patientsäkerheten inom vården.

Syftet med studien var att kvantitativt undersöka om det fanns en skillnad mellan nyutexaminerade sjuksköterskor som deltagit i ett introduktionsprogram jämfört med de som ej gjort det avseende krav, kontroll och socialt stöd. De nyutexaminerade sjuksköterskorna kom från två olika sjukhus där ena gruppen gått ett introduktionsprogram och det andra inte, vidare undersöktes även en grupp sjuksköterskor som arbetat i fem år eller fler från respektive sjukhus. Studien använde sig av enkäten Demand Control Swedish Questionnaire (DCSQ) och besvarades av totalt 104 sjuksköterskor. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna nyutexaminerade sjuksköterskor i deras upplevda psykosociala arbetsmiljö. Den enda signifikanta skillnaden fanns mellan erfarenhetsgrupperna, där de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde högre krav än de sjuksköterskor som arbetat i fem år eller fler. Av resultatet förs sedan en diskussion om en introduktion för de nyutexaminerade sjuksköterskorna bör bestå av ett program eller vara individuellt anpassad. / The purpose of the study was to investigate using a quantative method whether there was a difference between newly graduated nurses who were required to complete an introductory program compared to those that were not regarding demand, control and social support. The newly graduated nurses came from two different hospitals where one group had an introductory program in place and the other one did not, a group of nurses who worked for five years or more from each hospital were also investigated. The study used the questionnaire Demand Control Swedish Questionnaire (DCSQ) and was answered by a total of 104 nurses. The result showed no significant difference between the groups of newly graduated nurses in their perceived psychosocial work environment. The only significant difference was between the experience groups, where the newly graduated nurses experienced higher demands than the nurses who worked for five years or more. The result was then analysed about whether an introduction for the newly graduated nurses should consist of a program or be individually adapted.

Bakgrund: Huvudämnet i de skandinaviska sjuksköterskeutbildningarna är omvårdnadsvetenskap kombinerat med teoretisk kunskap och verksamhetsförlagd utbildning. Det är den legitimerade sjuksköterskan som har huvudansvaret över omvårdnaden. Målet med omvårdnaden är att utgå från en humanistisk människosyn genom att främja hälsa och välbefinnande, samt att förebygga ohälsa. Sjuksköterskorna kan uppleva det som en process att gå från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Processen kan ses som både en personlig och professionell resa. Syfte: Syftet var att belysa skandinaviska sjuksköterskors upplevelser av omvårdnadsarbetet under den första tiden som yrkesverksam efter examen. Metod: Litteraturstudien är baserad på 13 stycken vetenskapliga artiklar som var genomförda med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i de tre kategorierna: Utmanande upplevelser, Betydelsefulla upplevelser och Utvecklande upplevelser. Sjuksköterskorna belyste att det upplevde att de var oerfarna, osäkra och oförberedda på att ha ansvar, samt att de hade svårt att hantera tid. Sjuksköterskorna belyste också att det var betydelsefullt att skapa relationer och att de utvecklades när de lärde sig hantera olika patientsituationer. Slutsats: Sjuksköterskorna kan uppleva den första tiden som utmanande. Sjuksköterskorna upplevde att de var oerfarna, osäkra och var oförberedda på att hantera omvårdnadsansvaret. Vidare forskning behövs för att undersöka om sjuksköterskeutbildningen ger sjuksköterskor tillräckligt med kunskap och förberedelse för att kunna bedriva omvårdnadsarbetet och skapa en vårdande relation till patienterna.

No description available.

Bakgrund: cirka 5000 sjuksköterskor examineras varje år i Sverige. En sjuksköterska har många arbetsuppgifter utöver vården runt patienten. Som person skall sjuksköterskan vara respektfull och visa medkänsla. Erfarna sjuksköterskor ansåg att nyutexaminerade sjuksköterskor saknade den kunskap som krävdes för att självständigt utöva yrket. De erfarna sjuksköterskorna kände sig ansvariga över de nyutexaminerade sjuksköterskorna och uttryckte att de bland annat på grund av detta upplevde trötthet och utmattning.Syfte: att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att arbeta som sjuksköterska samt granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.Metod: en litteraturstudie med en beskrivande design. De elva vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien var av kvantitativ, kvalitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram i databasen PubMed.Huvudresultat: nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att en bra handledning främjade kunskapsutvecklingen men att flera faktorer påverkade självförtroendet negativt i yrkesrollen; bland annat bristen på klinisk erfarenhet. Upplevelser av hierarki och mobbning beskrevs samt att situationer som innebar att kommunicera ledde till upplevelser av stress. Att nyutexaminerade sjuksköterskor funderade på att säga upp sig från sitt arbete berodde bland annat på att de kände sig inkompetenta och att de hade svårt att slappna av på fritiden.Slutsats: nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde de första yrkesverksamma åren som psykiskt krävande och utmattande på grund av bland annat bristen på klinisk erfarenhet och upplevelser av mobbning. En bra handledare främjade kunskapsutvecklingen och bidrog till en bättre upplevelse. Ökad förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser är av nytta för både erfarna sjuksköterskor och för verksamheten så de kan förbättra arbetsmiljön för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. / Background: approximately 5000 nurses are examined each year in Sweden. A nurse has many tasks in addition to the care around the patient. As a person, the nurse should be respectful and show compassion. Experienced nurses felt that newly graduated nurses lacked the knowledge required to independently exercise the profession. The experienced nurses felt responsible for the newly graduated nurses, saying that, among other things, they experienced tiredness and fatigue.Aim: to describe newly graduate nurse´s experience of working as a nurse. Furthermore, the aim of this study was to examine the sampling of the included articles.Methods: a literature study with a descriptive design. The eleven scientific articles included in the study were quantitative, qualitative and mixed approaches. The articles were searched in the PubMed database.Main results: newly graduated nurses felt that good guidance promoted the development of knowledge, but that several factors negatively affected self-confidence in the professional role; including the lack of clinical experience. Experiences of hierarchy and bullying were described as well as the communication leading to experiences of stress. The fact that newly graduated nurses thought to quit their work was due, inter alia, to the fact that they felt incompetent and had difficulty feeling free because they thought about work all the time.Conclusion: newly graduated nurses experienced the first professional years as mentally demanding and exhaustive due to the lack of clinical experience and experiences of bullying. A good supervisor fostered the development of knowledge and contributed to a better experience. Increased understanding of the experience of newly graduated nurses is beneficial for both experienced nurses and for the occupations so that they can improve the working environment of newly graduated nurses.