The aim was to find out the experiences of mentoring and its introduction in social services. The object was achieved by interviewing experienced social worker who had a few years of work experience in social services. Our study was an attempt to understand how mentoring can be seen during the induction period for newly qualified social workers in social services. To get an understanding of the interviewees' perceptions of mentoring, we tooke help of a Human Resources perspective. In the study, we used a qualitative research with data collection based on semi-structured interviews. The sample consisted of a convenience sample of five experienced social workers in department’s financial assistance and child and youth care. According to the study result it is important to have a mentoring and a comprehensive introduction, since it benefits the entire organization. All respondents in the study felt that a mentoring provides security and a check for recent graduates. Based on the results we have seen that even if an organization has an elaborate mentoring program/introduction program it’s not guaranteed to be completed. / Syftet med studien var att undersöka erfarna socialsekreterares uppfattningar kring mentorskap samt den introduktion nyutexaminerade får inom socialtjänsten. Syftet uppnådes genom intervjuer med erfarna socialsekreterare som har arbetslivserfarenheter inom socialtjänsten. Studien kan ses som ett försök till att förstå hur mentorskap kan uppfattas under introduktionsperioden för nyutexaminerade socionomer inom socialtjänsten. För att få en förståelse för intervjupersonernas uppfattningar kring mentorskap har ett Human Resource (HR) perspektiv använts. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av ett fem erfarna socialsekreterare inom avdelningarna ekonomiskt bistånd och barn- och ungdomsvården. Resultat påvisade vikten av att tillämpa ett mentorskap och en innehållsrik introduktion. Detta var något som gynnade hela organisationen. Mentorskapet upplevdes bidra till trygghet och kontroll för de nyutexaminerade. Utifrån resultatet har vi kunnat konstatera att även om en organisation har ett utarbetat mentorskapsprogram/introduktionsprogram är det inte garanterat att det fullföljs.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. I studien deltog åtta stycken sjuksköterskor som tagit examen januari alternativt juni 2014, anställda på fyra olika somatiska avdelningar belägna i Mellansverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet visade att den arbetsrelaterade stressen orsakades av kombinationen mellan de nyutexaminerade sjuksköterskornas inre krav och känslor samt omgivningens yttre påverkan. Hur sjuksköterskorna hanterade den arbetsrelaterade stressen var individuellt och varierande beroende på situation. Att finna stöd hos och ta hjälp av kollegorna, att sänka de egna kraven samt att utveckla ett arbetssätt som passar den enskilda individen visade sig vara effektiva strategier för stresshanteringen. Slutsats: Slutsatsen var att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde flera typer av stress under det första året i yrket. Möjligheten att utvecklas, lära sig att vara snäll mot sig själv samt att kollegorna fanns tillgängliga för att ge hjälp och stöd var förutsättningar som krävdes för att stressen skulle kunna hanteras. / Background: The nursing profession involves a high workload and can thus lead to a perceived work related stress. Newly graduated nurses are particularly susceptible to this type of stress because of their lack of experience in their professional capacity. To develop strategies for managing stress is therefore important for the nurse’s wellbeing. Aim: The aim of the present study was to describe how recently graduated nurses experience and cope with work related stress during the first year in the profession. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. In this study eight nurses participated who graduated in January, alternatively, in June 2014, and were employed at four different somatic wards situated in central Sweden. Data were collected using semistructured interviews and were analyzed with manifest qualitative content analysis. Main Findings: The results showed that work related stress was caused by a combination of the recently graduated nurse’s internal demands, feelings and ambient external influences. How nurses handled work related stress was individual and varied depending on the situation. To find the support and enlist the help of colleagues, to reduce their own requirements and to develop an approach that suits the individual was found to be effective strategies for stress management. Conclusion: The conclusion was that the recently graduated nurses experienced several types of stress during the first year in the profession. The ability to evolve, learn to be kind to yourself and that the colleagues were available to provide assistance and support were prerequisites for managing the stress.

<p>Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer på tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades två huvudteman – relationer och kunskap. Det största temat är relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhållande till närstående, sig själv och övrig vårdpersonal. Temat kunskap innehåller två underteman och beskriver sjuksköterskans kunskapsutveckling och behov av kunskap.</p><p>Slutsatserna från studien är att nyexaminerade sjuksköterskor anser att möta närstående i sorg är en av deras svåraste uppgifter på grund svårigheterna i att tillgodose närståendes individuella behov. Det visade sig även att sjuksköterskorna ansåg att sjuksköterskeutbildningen inte förberett dem tillräckligt för detta. Att lära sig att möta närstående är något som sker i praktiken. Sjuksköterskorna ansåg att det viktigaste i mötet med närstående är att vara närvarande och visa att de är tillängliga snarare än att säga eller göra rätt saker.</p><p>Vidare forskning inom området skulle kunna fokusera på skillnader mellan erfarna och nyexaminerades erfarenheter. En vidare forskning skulle också kunna inbegripa patientens perspektiv.</p> / <p>The aim of this study was to shed light on different aspects of newly graduated nurses’ experiences from interacting with relatives to patients who were dead or dying. The study has a qualitative approach and data was collected from six tape recorded interviews conducted at three medicine wards in a medium sized hospital in the middle of Sweden. The data was analyzed by a manifest content method and two main themes – relationships and knowledge, were derived from it. The largest main theme is relationships, which also contains three sub themes describing the nurse’s relationship to relatives, self and other members of staff. The main theme knowledge contains two sub themes which describes the nurse’s need for and development in knowledge. The study concludes that interacting with grieving relatives is one of the most complicated tasks for the newly graduated nurse. The difficulties were grounded in satisfying the complex needs of the relatives. The nurses stated that the nursing education program didn’t sufficiently prepare them for this, it was something they learnt from real life experience.</p><p>The findings of this study could be beneficial for the nurse education program as well as hospitals to increase their awareness of the difficulties newly graduated nurses experiences when interacting with grieving relatives.</p><p>Further research could involve describing differences between experienced and newly graduated nurses and including the patient’s perspective.</p>

Arbetsmiljöverket har i slutet av 2018 släppt en rapport utifrån en granskning de gjort över Sveriges socialtjänster, i granskningen framkom att det finns diverse brister i arbetsmiljön vad gäller bland annat introduktion och arbetsbelastning. Detta skapade vårt intresse för att undersöka hur det ser ut i dagsläget inom Luleå kommuns socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka nyutexaminerade socionomers erfarenheter av introduktion vid nyanställning som socialsekreterare i Luleå kommun samt hur förberedda de känt sig efter avslutad introduktion till arbetsplatsen och från socionomutbildningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att det fanns behov av vägledning hos samtliga respondenter. Det nämns bland annat önskemål om mer strukturerad introduktion, mer tid för kollegiehandledning samt att få mer tid för att komma in i arbetsrollen utan egen arbetsbelastning. Vad gäller socionomutbildningen visade resultatet bland annat på att intervjupersonerna ansåg att den är så pass bred att det inte går att lära sig ett specifikt yrke. Den delen måste fås genom introduktion på arbetsplatsen. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns en del förbättringsområden vad gäller introduktionen. I det stora hela är vägledning det mest centrala för att ha ett fungerande arbetsliv.

Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna. Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.

Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den människa som har en obotlig och dödligsjukdom. Vården kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge den sjukamänniskan och dennes anhöriga en ökad livskvalitet. Sjuksköterskan ansvarar för attpatientens basala och specifika omvårdnadsbehov tillgodoses.Då patienter i behov av palliativ vård påträffas inom i stort sett alla vårdinstanser,kommer sjuksköterskan i större eller mindre utsträckning i kontakt med dessa patienter.Att möta människor som lever med döden som följeslagare är en stor uppgift för densom vårdar. Vården som ges till patienten och dennes anhöriga är direkt avgörande förhuruvida de ges möjlighet till ett värdigt avslut och slutligen en god död. Det krävsdärmed en trygghet och ett stort mod hos sjuksköterskan att ta sig an de känslor somväcks hos patienten och de anhöriga såväl som hos sjuksköterskan själv.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att somnyutexaminerade möta palliativ vård. Valet av metod grundar sig på en kvalitativforskningsansats med tillämpande av fokusgrupper. Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys med induktiv ansats ligger till grund för studiens analys.Den kvalitativa innehållsanalysen har resulterat i fyra huvudkategorier med ettgemensamt tema. Huvudkategorierna ger en bild av deltagarnas upplevelser av vad deanser saknades dem samt vad de anser vara betydelsefullt, då de som nyutexaminerademöter den palliativa vården. Huvudkategorierna benämns Önskan om utökad kunskap ipalliativ vård, Betydelsefullt med handledning, Betydelsefullt med kollegialt stöd samtÖnskan om tydliga individuella medicinska direktiv. Temat svarar på vadhuvudkategorierna i slutändan mynnar ut i, nämligen att deltagarna var oförberedda ochupplevde sig otrygga i mötet med den palliativa vården. Att vara oförberedd kopplas tillatt efter avlagd sjuksköterskeexamen inte ha tillräckliga kunskaper om vad som ärsignifikant för den palliativa vården. Upplevelsen av otrygghet är de ”ringar på vattnet”som uppstår till följd av deltagarnas bristande kunskaper. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Problem:</p><p>Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.</p><p>Metod:</p><p>En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.</p><p>Slutsats:</p><p>Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom.</p> / <p>Problem:</p><p>The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists.</p><p>Method:</p><p>The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists.</p><p>Conclusion:</p><p>The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ”Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt” innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer. Dessa yttre faktorer påverkade upplevelsen av introduktionen och den enskilda sjuksköterskan hade själv svårt att påverka dessa. Andra temat ”Individfaktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt” med kategorierna sammanhållning mellan de nyutbildade, att klara sig själv som ny samt känsla av att kunna påverka. För att tillfredsställa nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskors behov av god introduktion måste hänsyn tas till både yttre faktorer och individfaktorer.</p> / <p>The purpose of the study was to investigate how newly graduated intensive care nurses experienced their introduction at the intensive care unit. The data were collected by semi-structured interviews with ten new graduates further analysed using a qualitative content analysis method. The main result is presented in two themes. The first theme “External factors influencing the experience of introduction both negatively and positively”, included the categories: response, checklist/introduction program, supervision, mentorship, psychosocial environment and organisational factors. These external factors had an impact on the experience of the introduction, and the nurse herself/himself had difficult to influence those factors. The second theme “Individual factors influencing the experience of introduction both negatively and positively”, included the categories: social bonding among the graduates, to cope by herself/himself as a new graduate and sense of opportunity to influence. To be able to satisfy the needs of good quality introduction for newly graduate intensive care nurses, both external and individual factors must be considered.</p><p> </p>

<p><strong>AIM</strong>: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. <strong>METHOD</strong>: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis. <strong>RESULT</strong>: A majority considered the orientation of premises received as adequate and of significance for the adaption to their profession. A competent, dedicated, calm and pedagogical preceptor resulted in increased motivation, sense of security and learning as well as self-confidence. A stressed, unavailable, unconcerned or passive preceptor had the result that the introduction was unsatisfactory and that stress could intervene with the own way of working. Access to a mentor was considered to have a rather large significance for professional development. A majority considered that they were sufficiently or reasonably prepared for their profession after completion of their introduction. Good atmosphere, supportive co-workers, independency and clear ward-routines were considered as positive elements for professional development. Element as stress, lack of time and structure and were listed as negative. The participants requested clearer ward-routines, increased continuity and longer introduction.  <strong>CONCLUSION</strong>: Several elements and qualities in the preceptor was shown to be of positive or negative significance. Suggestions for improvement of preceptorship and introduction at Akademiska sjukhuset, is to make use of and to integrate with the work of the wards. Further  research in Sweden is necessary.</p>

No description available.