Johansson, E. Omvårdnadshandledning – tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011.Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle. Trots detta obligatorium vid högskolan så är omvårdnadshandledningen i grupp till synes svårfunnen ute i den kliniska verkligheten. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskestuderandes upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Denna litteraturstudie har inspirerats av ett systematiskt tillvägagångsätt och sex utav Goodmans sju steg, som översatts av Willman et al (2006), har använts. Resultatet bygger på sju vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ art. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet över sjuksköterskestuderandes upplevelser kring att ha omvårdnadshandledning i grupp var signifikant positiv. Dock återfanns ett mindre antal negativa upplevelser ibland studenterna som uttrycktes i form av att känna sig utelämnad, att inte passa in i gruppen och att ha en dålig handledare. De negativa upplevelserna bland studenterna gick att härleda till att dem kände rädsla av att delta i omvårdnadshandledning. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att det behövs göras ett förtydligande av vilka positiva effekter implementering av omvårdnadshandledning i grupp för med sig och att målet med handledningen är att hjälpa studenten att bygga en bro mellan teori och praktik.Nyckelord: Omvårdnadshandledning i grupp, sjuksköterskestuderande, litteraturstudie, upplevelser, stöd, utveckling, negativa upplevelser. / Johansson, E. Clinical supervision – time for reflection. A literature review of nursing students´ experiences of nursing supervision in a group. Degree project 15 credit points, Nursing Program. Malmö University: Health and Society, Departement of Nursing, 2011.Clinical nursing supervision in group is and has been an obligatory part of the nursing education since 1993 at Malmoe University, Health and Society. Despite this obligatory rule at the university, clinical nursing supervision in group is hard to find out in the clinical practice. The aim of this literature review is then to highlight the nursing student’s experiences of having clinical nursing supervision in a group. This literature review has been inspired by a systematic approach and six out of Goodman's seven steps, translated by Willman et al (2006), has been used. The result is based upon 7 scientific articles of both qualitative and quantitative character. The articles were found in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result of the nursing students’ experiences of clinical group supervision was significantly positive. However, there was discovered a minor part of negative experiences among the students expressed in words of feeling left out, not fitting in to the group and having a bad nurse supervisor. The negative experiences among the students derive from fear of participating in clinical nursing supervision in group. The conclusion of this literature review is that there needs to be done a clarification of what positive effects implementation of clinical nursing supervision in group brings and that the aim of clinical nursing supervision is to help the student to build a bridge between theory and practice. Keywords: Clinical nursing supervision in group, nursing students, literature review, support, development, negative experiences.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete innebär att dagligen möta patienter i olika situationer, ofta  komplicerade  vilket  innebär  många  tankar  och  känsloupplevelser.    För  att  fortsätta utvecklas  som  sjuksköterska  samt  bearbeta  upplevelser  behövs  tid  till  handledning  och reflektion.  Det  finns  flera  olika  handledningsmodeller.  Syfte:  Syftet  med  studien  är  att utifrån  tidigare  forskning  beskriva  sjuksköterskors  upplevelser  av  kollegial  handledning.  Metod:  Litteraturbaserad  studie  med  kvalitativ  inriktning.  Resultat:  Det  framkom  fyra viktiga     huvudkategorier     med     åtta     underkategorier.     Huvudkategorierna     var, handledningsgruppen,  stöd,  reflektion  och  profession.  De  följande  underkategorierna, trygghet  och  motivation,  välbefinnande  och  kollegialt  stöd,  bearbetning  av  känslor, tillfredställelse och bekräftelse, stärkt yrkesidentitet, personlig utveckling samt kvalitet och engagemang.    Diskussion:  Sjuksköterskor  anser  att  handledning  är  viktigt.  Ges  de  inte möjlighet   till   reflektion,   riskerar   känslor   och   upplevelser   att   bli   ett   hinder   i omvårdnadsarbetet.  Det  är  dock  viktigt  att  handledning  utförs  på  rätt  sätt,  för  att  ge sjuksköterskorna  rätt  motivation  att  medverka  i  handledning.  Sjuksköterskorna  når  både personlig   och   professionell   växt   genom   att   utbyta   erfarenheter   mellan   kollegor. Konklusion: Sjuksköterskor har behov av  handledning, både i form av reflektion för att undvika att känslor och tankar blir ett hinder samt i sin professionella växt. Detta leder till ökad omvårdnadskvalitet.

Det framkommer i tidigare forskning att en tredjedel av alla arbetsrelaterade sjukdomar i Sverige inom vårdsektorn under året 2004 hade att göra med organisatoriska eller sociala faktorer såsom arbetsbelastning. Statistiken toppades av sjuksköterskor som kände av diffusa arbetskrav men som också drabbats av som traumatiska upplevelser som inbegriper hot och som skapade rädsla. Miljön för sjuksköterskor kan vara stressig och moraliskt påfrestande och kan leda till utmattningssyndrom såväl som sjukskrivning. Omvårdnadshandledning är ett forum till för omvårdnadspersonal, däribland sjuksköterskor inom vård av äldre, och dess syfte är avhjälpa effekterna av stress. Oavsett inriktning i yrkeslivet som sjuksköterska kan omvårdnadshandledning vara ett verktyg för stresshantering med vinster för patienten såväl som arbetsmiljön men också sjuksköterskan själv.

Bakgrund: Handledning är ett forum där möjlighet ges till reflektion. Reflektion kan handla om att bearbeta situationer som upplevts svåra, att planera inför framtiden samt att sätta ord på tyst kunskap. Studier visar att handledning i grupp kan bidra till bland annat reducerad oro, ökad arbetstillfredsställelse samt ökad kunskap och självinsikt. Omvårdnadshandledning är en modell där sjuksköterskor i grupp handleds av en annan sjuksköterska.Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka förekomst och omfattning av samt eventuella hinder till omvårdnadshandledning i klinisk verksamhet. Dessutom var syftet att undersöka förekomst av eventuella andra forum för sjuksköterskor att reflektera kring sin yrkesverksamhet.Metod: Standardiserade telefonintervjuer genomfördes med enhetschefer som var knutna till sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola via samverkansprojektet kliniska lärarpar. I studien ingår 37 av 53 enhetschefer som svarade för 39 avdelningar och mottagningar. Materialet analyserades med deskriptiv statistik samt manifest innehållsanalys.Resultat: Sex av 39 avdelningar och mottagningar erbjöd omvårdnadshandled-ning, främst till nyutexaminerade sjuksköterskor som en del av mentorsprogram-met inom det kliniska basåret. Hindrande faktorer kunde delas in i två teman: organisation och inget intresse. Utöver omvårdnadshandledning fanns flertalet andra forum där sjuksköterskor hade möjlighet att reflektera kring sin yrkesverksamhet. Handledning där handledaren hade en annan profession än sjuksköterska, tvärprofessionella reflektionsträffar, individuellt stöd för nyutexaminerade sjuksköterskor, reflektion vid en specifik händelse, daglig reflektion samt forum där huvudfokus inte var reflektion men där det fanns möjlighet att reflektera. Konklusion: Omvårdnadshandledning, enligt studiens definition, förekom på 15,4 procent av de undersökta avdelningarna och mottagningarna. Handledning där handledaren hade en annan profession än sjuksköterska förekom i lika stor utsträckning (15,4 procent) som omvårdnadshandledning. Utöver detta fanns flera andra forum där möjlighet till reflektion gavs. / Background: Clinical supervision offers an opportunity for job reflection. Reflection can be a way to process difficult situations, plan for the future and visualize tacit knowledge. Studies show that clinical supervision can contribute to reduce worries and to increase job satisfaction, knowledge and self-awareness. Nursing supervision is a model, in which a nurse supervises a group of other nurses.Aim: The aim of this study was to examine the prevalence and the scope of and possible barriers to nursing supervision in clinical occupation. Furthermore, the aim was to examine the prevalence of possible other fora for nurses to reflect upon their work.Method: Standardized telephone interviews were carried out with nurse managers affiliated with Malmö University’s nurse programme through the partnership programme ‘clinical teachers’. The study includes 37 of 53 nurse managers who answered on behalf of 39 wards and outpatient clinics. The data was analyzed using descriptive statistics and a manifest content analysis.Result: Six out of 39 wards and outpatient clinics offered nursing supervision. Furthermore, supervision was generally offered to all newly graduated nurses as part of the mentor programme during the first year of clinical employment. The known reported barriers to supervision could be divided into two themes: organization and no interest. Alternatives to nursing supervision were clinical supervision with a non-nurse supervisor, multidisciplinary reflection meetings, individual support to newly graduated nurses, nurse meetings, debriefing, daily reflection and forum where the main focus was something else but where the nurses got a possibility to reflect.Conclusion: Nursing supervision appeared in 15.4 percent of the examined wards and outpatient clinics. Clinical supervision, in which the supervisor had another education than nurse, appeared to the same extension (15.4 percent) as nursing supervision. Several other fora with possibility for reflection also existed.

Trots att omvårdnadshandledningens goda effekter på vården har dokumenterats och trots att sjuksköterskestuderade har lärt sig metoden på Malmö högskola sedan 1993 upplevde författarna under sin verksamhetsförlagda praktik att metoden inte etablerats ute på avdelningarna. Syftet med studien var att kartlägga huruvida omvårdnadshandledning bedrivs på kirurgiska kliniker på ett sjukhus i södra Sverige, samt i de fall det inte görs, undersöka vilken orsaken till detta är utifrån verksamma sjuksköterskors uppfattning. Studien är kvalitativ och metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor som var verksamma på kirurgiska kliniker. Som analysmetod användes en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Vid analysen framkom följande kategorier: Brist på tid och ekonomiska resurser, bristande behov, aspekter relaterade till kultur och tradition, brister i organisation och funktion, negativ inställning sedan studietiden på Malmö högskola, har haft omvårdnadshandledning på avdelningen som inte fungerade, att vara nyutexaminerad sjuksköterska, okunskap om omvårdnadshandledning samt konflikträdsla. Resultatet tyder på att intresset för omvårdnadshandledning är ringa i verksamheten, vilket kan vara en orsak till att det inte har etablerats. / Although the positive effects of clinical supervision within healthcare has been documented and although the nurse students have been educated in the method at Malmö University since 1993, the authors experienced during their clinical practice that the method had not been established in the wards. The aim of the study was to map out whether clinical supervision is carried out on surgical clinics at a hospital in the southern part of Sweden and in the event that this is not the case, to investigate what the reason for this is on the basis of professional nurses’ opinion. The study is qualitative and the method for data collection was semi structured interviews with 10 nurses who where working on surgical clinics. As an analysis method a modified version of Burnard’s (1991) content analysis was used. During the analysis the following categories emerged: Lack of time and economical resources; lack of needs; aspects related to culture and tradition; shortcomings in organisation and function; negative attitude towards its practice since the time of study at Malmö University; have had dysfunctional clinical supervision at the ward; being a recently graduated nurse; ignorance about clinical supervision; and fear of conflict. The result indicates that the interest in clinical supervision is insignificant within healthcare which can be a reason why it has not been established.

Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna. Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.

I denna litteratursammanställning presenteras de inre resurser sjuksköterskor utvecklar genom att delta i omvårdnadshandledning. Ett omvårdnadshandledningstillfälle innebär att sjuksköterskor träffas i grupper med en handledare för att reflektera och samtala enligt en viss struktur om omvårdnad. Omvårdnadshandledningens syften beskrivs av flera författare och det gemensamma draget är tron på att den kan stärka kvaliteten i omvårdnaden. Metoden är en litteratursammanställning i vilken Polit och Becks (2006) beskrivning av litteratursammanställningens tillvägagångssätt använts. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt SweMed+. De kvalitetsgranskade studierna utgörs av fem studier med kvantitativ forskningsansats, tre med kvalitativ forskningsansats samt två litteratursammanställningar. Studierna är för få för att dra några generella slutsatser men ger en antydan om att sjuksköterskors inre resurser utvecklas av att delta i omvårdnadshandledning. Nio inre resurser definierade enligt Carnevali (1996) användes för att analysera studiernas resultat. Genom att tillämpa Carnevalis modell för omvårdnadsdiagnostik i ett annat sammanhang kan de inre resurserna användas som ett instrument för att tolka omvårdnadshandledningens betydelse för sjuksköterskor. Studiernas resultat tycks tyda på att sjuksköterskor utvecklar inre resurser definierade av Carnevali (1996) genom att delta i omvårdnadshandledning. Graden av utveckling av de olika resurserna varierar. Kunskap, sinnesstämning och styrka förekom flest gånger i artiklarnas resultat, medan motivation, uthållighet och mod var mest sällsynta. Resultaten i studierna kunde återkopplas till litteraturen om omvårdnadshandledning, med undantag för resurserna kopplade till uthållighet, motivation och styrka. Det förefaller vara möjligt att använda Carnevalis (1996) resonemang om inre resurser som analysinstrument, vilket kan ge nya idéer kring förståelsen för betydelsen av omvårdnadshandledning. / This literature review presents the inner resources nurses develop through participation in clinical supervision for nurses. A session of clinical supervision means that nurses meet in groups with a supervisor to reflect and talk about nursing, following a specific structure. The purposes of clinical supervision are described by several authors and the common feature is the belief that it can strengthen the quality of nursing care. The method is a literature review in which Polit and Beck’s (2006) description of the literature review approach was used. Literature search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and SweMed+. The quality controlled studies consist of five studies with quantitative research approach, three with qualitative research approach and two literature reviews. The studies are too few to draw any general conclusions, but shows an indication that the nurses' inner resources were developed by participating in nursing supervision. Nine inner resources as defined by Carnevali (1996) were used to analyze the study results. By applying Carnevalis model for nursing diagnosis in a different context, the inner resources were used as an instrument to interpret the significance of clinical supervision for nurses. The results of the quality controlled studies’ seem to indicate that nurses develop inner resources defined by Carnevali (1996), by participating in clinical supervision. The degree of development of the various resources varies. Knowledge, frame of mind and strength were the most frequently mentioned resources in the articles’ results, whereas motivation, perseverance and courage were the most rarely mentioned. The results of the studies were re-connected to the literature on clinical supervision, with the exception of the resources linked to perseverance, motivation and strength. The use of inner resources of Carnevali (1996) as an analytical tool, can perhaps provide new ideas for understanding the significance of clinical supervision.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete är det många yrkesutövare som ställs inför svåra utmaningar och höga förväntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbättrad självkänsla. I dagens arbetsmiljö, präglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svåra situationer lätt uppstå. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svåra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg. sjuksköterskor för schemalagd omvårdnadshandledning, på ett mindre sjukhus i södra Sverige. Resultat: Studien visar att övervägande delen av antalet deltagare är positiva till att delta på omvårdnadshandledning. Majoriteten respondenter ansåg att behovet av omvårdnadshandledning fanns på arbetsplatsen och huvudparten av dessa var också överens om att schemalagd tid borde avsättas. / Background: Many professionals are faced with difficult challenges and high expectations in their daily work. To process and reflect on these challenges provide increased skill and also improved self-esteem. In today’s work environment, characterized by lack of time and heavy workload, difficult situations can easily arise. Through structured mentoring, in groups, reflection and processing of ethically difficult situations are made possible. Objective: The aim of this study is to investigate whether there is a need and/or interest in reg. nurses for scheduled clinical supervision. The study was conducted in a small hospital in southern Sweden. Results: The study shows that the vast majority of the participants are interested in participating in clinical supervision. The majority of the respondents felt that there is a need for nursing supervision in their workplace. Most of them also were of the idea that scheduled time should be devoted to supervision.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är in i sin kärna ett emotionellt arbete, vilket skapar behov av stöd. Professionell grupphandledning är en stödmekanism där reflektionen är en central komponent. Reflektion inom ramen för en professionell handledningsgrupp innebär förutom stöd även en möjlighet till ny kunskap för deltagarna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av professionell grupphandledning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes, där materialet bestående av tolv kvalitativa studier analyseras med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman, vardera uppbyggt av två kategorier: Temat grupphandledningens påverkan med kategorierna påverkan på jaget och gruppen samt påverkan på yrket, temat grupphandledningens struktur med kategorierna grupphandledningens innehåll och utförande och gruppens sammansättning samt temat grupphandledningens funktion med kategorierna få stöd och sätta ord på känslor. Både positiva och negativa upplevelser av professionell grupphandledning framkom och dessa diskuteras i relation till Proctors trefunktionsmodell. Konklusion: Resultatet visar att professionell grupphandledning kan, då den är tillräckligt välstrukturerad, vara ett uppskattat stöd för sjuksköterskor. / Background: The nursing profession is into its core an emotional labor, which creates a need for support. Clinical group supervision is a support-mechanism where reflection is a central component. Reflection within the context of a clinical supervision group apart from support also implies an opportunity to new knowledge for its participants. Aim: The aim of the report is to examine nurses' experiences of clinical group supervision. Method: A qualitative literature review was performed, where the material consisting of twelve qualitative studies was analyzed with content analysis. Result: The analysis resulted in three themes, each built up by two categories: The theme implications of the clinical group supervision with the categories implications on the self and the group and implications on work, the theme the structure of clinical group supervision with the categories the content and execution of clinical group supervision and the composition of the group as well as the theme the function of clinical group supervision with the categories get support and put words on emotions. Both positive and negative experiences from clinical group supervision emerged, and these are discussed in relation to Proctor’s three-function model. Conclusion: The result shows that clinical group supervision may, if structured well enough, be an appreciated support for nurses.

Ekberg, A & Lidfors, J Manlig omvårdnadshandledningsgrupp. En kvalitativ studie om faktorer som påverkar upplevelserna, förväntningarna samt yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Omvårdnadshandledning har utvecklats och definieras som ett stödjande forum där möjlighet ges att reflektera över upplevelser, tankar och känslor i olika omvårdnadssituationer. Vid sjuksköterskeutbildningen introduceras omvårdnadshandledning för att studenterna ska ges möjlighet att utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhållningssätt samt att kombinera teori och praktik. Det finns vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola, omvårdnadshandledningsgrupper med endast manliga deltagare, här benämnda som homogena grupper. Syftet med studien var att kartlägga de faktorer som påverkade manliga studenternas upplevelser av och förväntningar på deltagandet i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp samt hur de upplevt att deltagandet har påverkat deras yrkesidentitet. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex män som deltagit i en homogen grupp. Innehållsanalys användes för bearbetning och analys av resultatet, som indelades i olika kategorier under respektive frågeställning. Under faktorer som påverkar upplevelsen av deltagandet framkom fem olika kategorier; Strukturens, stämningens, diskussionsämnets, personlighetens och gruppsammansättningens betydelse. Förväntningarna bland deltagarna har varit såväl höga som låga och deltagandet i gruppen har i ringa grad påverkat deras yrkesidentitet. De resultat som erhållits tyder på att många faktorer varit avgörande för hur gruppen fungerat. Det framkom att bortsett från könstillhörighet, var det deltagarnas personligheter som hade störst betydelse för hur gruppen fungerade.Nyckelord: Förväntningar, homogen grupp, omvårdnadshandledning, sjuksköterskestuderande, upplevelser, yrkesidentitet. / Ekberg, A & Lidfors, J. Clinical supervision group with men only. A qualitative study about the factors which influence experiences, expectations and professional identity during participation in a clinical supervision group with men only. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society: Department of Nursing, 2006.Clinical supervision has developed within nursing and is defined as a supportive forum where the opportunity is given to reflect upon experiences, thoughts and feelings in different caring situations. During nursing education clinical supervision is introduced in order to give the students an opportunity to develop an ethically correct behaviour in their profession and to combine theory and practice. At Health and Society, Malmö University, there are clinical supervision groups with only male participants, in this study denominated homogeneous groups. The aim of the study was to map out the male students’ experiences and expectations of participating in a homogeneous clinical supervision group and how they experienced that their participation affected their professional identity. The study is qualitative and semi structured interviews were carried out with six men who had participated in a homogeneous group. Content analysis was used to analyse the findings. The following categories emerged; the significance of structure, atmosphere, topic of discussion, personality and the composition of the group. The expectations among the participants have been high as well as low and the participation has had small effect on their professional identity. The received results indicate that plenty of factors have been conclusive for how the group has functioned. It emerged that, apart from gender, the participants’ personalities were of great importance for the functioning of the group. Key words: Clinical supervision, expectations, experiences, homogeneous group nursing students, professional identity.