Den kliniska utbildningen är en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer på lärosätena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krävs vad det gäller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien består av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrån syftet med litteraturstudien. Dessa teman är; reflektion sammanlänkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion främjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen. Resultatet visar att reflektionsgrupper och reflekterande anteckningar ger studenterna större förståelse för patientens perspektiv, ökar deras personliga utveckling samt deras förmåga till kritiskt tänkande. Slutsatsen är att reflektion ger studenterna djupare kunskaper och ökad personlig utveckling samt underlättar socialiseringen till yrkesrollen. Det ses då som viktigt att handledarna får tid och kunskap att genomföra reflektion tillsammans med studenten.

År 1993 gjordes omvårdnad och vårdvetenskap till sjuksköterskans huvudämne vilket bidrog till att det blev ett självständigt yrke med ett helhetstänkt kring patienten. Till skillnad från innan då sjuksköterskans roll var mer läkarassistent än omvårdnadsexpert. Vårdvetenskap och omvårdnad är nu huvudämnen på sjuksköterskeutbildningen i Sverige, trots detta finns ingen enhetlig definition på vad ämnena innebär. Detta leder till att lärosätena har olika upplägg på utbildningen och sjuksköterskor har inte samma kunskapsgrund att stå på. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters syn på vårdvetenskapen i utbildningen. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Med hjälp av två fokusgruppintervjuer. I studien deltog fem kvinnor och en man. Resultat: Studiens resultat visar att vårdvetenskapen anses vara abstrakt och svår att förstå för studenterna i början av utbildningen. Med hjälp av praktik och praktiska övningar blir den mer hanterbar. Studenterna anser att vårdvetenskapen har tagit för stor del av utbildningen i jämförelse med andra ämnen. Detta leder till att de känner sig osäkra inför deras kommande yrkesroll. Slutsats: Det framkommer att vårdvetenskapen inte känns verklighetsanknuten och genom att intrigera utbildningens alla ämnen med varandra kan det leda att den blir mer konkret och motiverad för studenterna.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska färdighetsträningen på Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats där två fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 år. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier. Studenternas upplevelser speglade ett behov av att lärandemiljön, lärarna och undervisningen bör ha en verklighetsanknytning. Studenterna upplevde den fysiska miljön som autentiskt vilket var viktigt för dem. De framhöll även att läromaterialet bör vara verklighetstroget, vara av god kvalitet och finnas i tillräckligt antal. Studenterna uttryckte behov av trygghet och framhöll vikten av en god relation med läraren. De uttryckte även behov av samstämmiga lärare och poängterade behov att metoder och rutiner som lärs ut skulle vara enhetliga och baseras på aktuell evidens. För att läraren skulle uppfattas trovärdig framhöll de att vederbörande bör ha en verklighetsanknytning. De underströk vikten av att övningarna skulle upplevas verkliga och vara relevanta för det kommande yrket. Studenterna önskade interprofessionellt lärande då de trodde det kunde öka känslan av sammanhang och verklighet. Konklusion: Studenternas upplevelser av den kliniska färdighetsträningen på KC gav uttryck för en verklighetsförankrad lärandemiljö. Studenterna uttryckte behov av att övningarna skulle var evidensbaserade och upplevas verkliga då det ökade deras förmåga att tillägna sig kunskaper i den kliniska färdighetsträningen. / Aim: The purpose of this study was to examine how nursing students experience the clinical skills training in the Clinical Training Center. Method: It was conducted as an empirical study with a qualitative approach in which two focus group interviews with five nursing students in each group were carried out. The participants were between 22 and 30 years old. The material was analyzed using content analysis. Result: The analysis revealed in one theme, three categories and ten subcategories. The students' experiences reflected a need for the learning environment, the teachers and education to have a sense of reality. The students experienced the physical environment as authentic which was important to them. They also stressed that learning materials should be realistic, be of good quality and available in sufficient numbers. The students expressed the need for security and stressed the importance of a good relationship with the teacher. They also expressed a need for consistency of teachers and emphasized the need for practice and routines that are taught to be uniform and based on current evidence. They emphasized that the teacher should have a connection to hospital practice in order to be perceived as credible. They also emphasized the importance of that the exercises should seem realistic and relevant to their future profession. The students desired inter-professional learning since they believed it could increase the sense of context and reality. Conclusion: Students' perceptions of the clinical skills training at the KC evinced a reality-based learning environment. Students expressed the need that the exercises would be evidence-based and experienced real as it increased their ability to acquire knowledge during the clinical skills training.

Handledning av sjuksköterskestudenter är en viktig uppgift för leg. sjuksköterskordå studenterna är de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta självständigtoch känna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorersom kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter underverksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematiskansats där Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar liggertill grund för denna studies resultat. Resultatet visade att betydelsefulla faktorerför handledning av sjuksköterskestudenter var handledarens förberedelse och roll,tid för handledning, studentens självförtroende och självständighet, attityder hoshandledaren samt möjlighet till reflektion och återkoppling. / Preceptoring student nurses is an important task for registered nurses because thestudents are their future colleagues, and has to be able to work independently andfeel secure in their future professional role. The aim of this study was to shed lighton the factors that are important in preceptoring student nurses in clinical education.The method is a study of literature based on the model of Goodman. Theresult of this study is based on a sample that consists of 10 scientific articles. Theresult consists of opinions from both registered nurses an student nurses. Fivethemes that are important in preceptoring student nurses in clinical education havebeen identified. These themes were: the role and preparation of the preceptor,time, self-confidence and independence, attitudes, and reflection and feedback.

<p>Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %. Det fanns en skillnad i vissa sjuksköterskestuderandes svar mellan mättillfälle ett och två i vissa kunskapsfrågor, andelen som svarat med korrekt svarsalternativ på frågorna var däremot näst intill oförändrat. De flesta hade kännedom om när mannen och kvinnan var mest fertila vid båda mätningarna men överskattade längden på mannen och kvinnans fertila ålder.</p> / <p>Nurses´ working with heathcare comes in contact with future parents, and would, if they had the knowledge, be able to provide information on factors affecting fertility. The aim of this study was to examine what nursing students knew about men and women’s fertility before education in the subjekt, and if that knowledge developed during education. In order to examine this, a class of nursing student at a college in central Sweden responded on two separate occasions to a questionnaire about fertility. There were 49 students with an average age of 30.5 years answered the questionnaire both before and after the course, there one part was gynecology. The main result showed that the amount of respondents who said they had acquired the knowledge of fertility from the nursing education increased to 30 % from 4%. There was a difference in some nursing student's responses between occasion one and two in some of the knowledge questions. The proportion of respondents with correct answers, however, was almost unchanged. Most of the students were aware of when men and women are the most fertile on both occasions but overestimated the length of both sexes fertility age.<strong></strong></p>

Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %. Det fanns en skillnad i vissa sjuksköterskestuderandes svar mellan mättillfälle ett och två i vissa kunskapsfrågor, andelen som svarat med korrekt svarsalternativ på frågorna var däremot näst intill oförändrat. De flesta hade kännedom om när mannen och kvinnan var mest fertila vid båda mätningarna men överskattade längden på mannen och kvinnans fertila ålder. / Nurses´ working with heathcare comes in contact with future parents, and would, if they had the knowledge, be able to provide information on factors affecting fertility. The aim of this study was to examine what nursing students knew about men and women’s fertility before education in the subjekt, and if that knowledge developed during education. In order to examine this, a class of nursing student at a college in central Sweden responded on two separate occasions to a questionnaire about fertility. There were 49 students with an average age of 30.5 years answered the questionnaire both before and after the course, there one part was gynecology. The main result showed that the amount of respondents who said they had acquired the knowledge of fertility from the nursing education increased to 30 % from 4%. There was a difference in some nursing student's responses between occasion one and two in some of the knowledge questions. The proportion of respondents with correct answers, however, was almost unchanged. Most of the students were aware of when men and women are the most fertile on both occasions but overestimated the length of both sexes fertility age.

HIV och AIDS förknippas fortfarande, mer än 20 år efter de första fallen, med fördomar och skam. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka attityder till HIV-positiva patienter som fanns bland västerländska sjuksköterskestudenter, samt hur dessa attityder påverkade sjuksköterskestudenternas omvårdnad av dessa patienter. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att positiva åsikter övervägde, även om negativa också förekom. I många fall berodde sjuksköterskestudenternas attityder på hur patienten hade ådragit sig smittan. Resultatet visade även att det fortfarande fanns alarmerande brister i kunskapen om HIV/AIDS. Sammanfattningsvis påvisade föreliggande studie ett behov av utbildning/information om HIV/AIDS på sjuksköterskeutbildningarna i västvärlden. / HIV and AIDS are still, more than two decades after the first diagnosed cases, associated with prejudice and shame. The purpose of this literature review was to investigate what kind of attitudes existed among Western nursing students, and to what extent these influenced the care of HIV-positive patients. Ten scientific articles were analysed and the result showed that positive attitudes dominated, even though there also existed negative ones. In many cases the nursing students%u2019 attitudes depended on how the patient had contracted the virus. The result also showed that there still is an alarming lack of knowledge about HIV/AIDS. In summary, this stud y stresses the need for further education and information about HIV/AIDS in western nursing educations.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan känna sig sårbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan påverkas både positivt och negativt av bemötandet från både handledare och övrig personalgrupp. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande från handledare och övrig personalgrupp och hur detta påverkar förmågan att utföra omvårdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen. Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande från handledare; Bemötande från övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktäriserades av vänlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dåligt bemötande kunde bestå av försummelse, att känna sig i vägen och dålig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmåga att utföra omvårdnad. Slutsats: Studien påvisar att det är viktigt för studenter hur de blir bemötta på sin VFU, och vilken roll de får på arbetsplatsen. Den visar även att det är betydelsefullt att samtliga ur personalgruppen visar studenten ett bra bemötande. En undersköterskeroll kan vara utvecklande för sjuksköterskestudenter i termin två. Det förekommer dock negativa aspekter i bemötande från handledare och personalgrupp, vilket tyder på att studentens roll på VFU bör förtydligas. / Background: Nursing students may feel vulnerable in the beginning of a clinical practice placement. The relationship and interaction with their preceptors and other staff members can have a positive as well as a negative effect on the nursing student. Aim: To investigate nursing students’ experiences of the relationship and interaction with their preceptors and other staff members and the influence these factors have on their ability to perform nursing care, and also how the students experienced the student role. Method: Qualitative design with five semi-structured interviews. Result: The result was divided into three main categories: Relationship and interaction from preceptors; Relationship and interaction from other staff members and Student role. A good relationship and interaction was characterised by kindness, involvement in tasks and a sensation of safety. A bad relationship and interaction would consist of neglect, the sensation of being in the way and a bad structure. The students had a variety of roles that emerged during their clinical practice which all had positive aspects on their ability to perform nursing care. Conclusion: The study presented how important the relationship and interaction with the preceptors and other staff members are for nursing students during their clinical practice placement. As important is the role the student acquires. The study presents the importance of a good relationship with all staff members. A health care assistant role can be of value for nursing students during their first clinical practice placement. Certain negative aspects emerged indicating that clarifying information about the student role during clinical practice placement is needed.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträning etablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter för studerande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till en förbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser via skattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet av Kompetenscentrum. Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design. Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningar om lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olika dimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandet genomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011. Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten. Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efter inrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de av de 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är mer verklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till att arbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att det är en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen. Däremot påvisades ingen signifikant skillnad i studenternas upplevelse av den kliniska lärarens roll. Slutsats: Det är uppenbart att lärandemiljö har betydelse för sjuksköterskestudentens integration av såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket medför att färdigheterna förbättras och ger en bra grund för arbetet som sjuksköterska. Strategier bör vidtas för att vidmakthålla och utveckla lärandemiljön på KC samt fokusera ytterligare på integrering av teori och praktik. / Background: In recent years, an increasing number of clinical training centers for skill training is available to allow for a safe and secure learning environment with simulation opportunities for students and staff. Clinical skill training is an important part of nursing at University College of Dalarna (HDa) where learning environment at the center of excellence (KC) can contribute to an improvement in this part of the training. Aim: The aim of this study was to investigate the nursing students ' experiences through the estimation of learning environment of clinical skill training before and after the establishment of center of excellence. Method: The study was conducted as a survey with quasiexperimental design. The questionnaire was based on Saarikoski and Leino-Kilpis gauges CLES where questions were modified with the help of Delphi method based on the three different dimensions: educational environment, relationship and the teacher's role. The measurement before the establishment was carried out during autumn 2010 and the measurement after establishment occurred in autumn of 2011. A total of 266 students were included in the study, of which 198 (74%) responded to the questionnaire. Result: Nursing students estimated the experience of learning environment more favorable after the establishment of center of excellence where the results show a significantly higher estimate in 8 of the 16 questions. Nursing students´ believe that the training environment is more realistic, they are more satisfied with skill training and that inspires them to work as a nurse. The relationship between them and the teacher is based on respect and that opens up to a more positive atmosphere during skill training. On the other hand, no significant difference in the student’s experience of the clinical teacher's role was noticed. Conclusion: It is clear that the learning environment is important for nurse student's integration of theoretical as well as practical knowledge and skills improvement and provides a good basis for work as a nurse. Strategies should be taken to maintain and develop the learning environment at KC and focus more on the integration of theory and practice.

Ekberg, A & Lidfors, J Manlig omvårdnadshandledningsgrupp. En kvalitativ studie om faktorer som påverkar upplevelserna, förväntningarna samt yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Omvårdnadshandledning har utvecklats och definieras som ett stödjande forum där möjlighet ges att reflektera över upplevelser, tankar och känslor i olika omvårdnadssituationer. Vid sjuksköterskeutbildningen introduceras omvårdnadshandledning för att studenterna ska ges möjlighet att utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhållningssätt samt att kombinera teori och praktik. Det finns vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola, omvårdnadshandledningsgrupper med endast manliga deltagare, här benämnda som homogena grupper. Syftet med studien var att kartlägga de faktorer som påverkade manliga studenternas upplevelser av och förväntningar på deltagandet i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp samt hur de upplevt att deltagandet har påverkat deras yrkesidentitet. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex män som deltagit i en homogen grupp. Innehållsanalys användes för bearbetning och analys av resultatet, som indelades i olika kategorier under respektive frågeställning. Under faktorer som påverkar upplevelsen av deltagandet framkom fem olika kategorier; Strukturens, stämningens, diskussionsämnets, personlighetens och gruppsammansättningens betydelse. Förväntningarna bland deltagarna har varit såväl höga som låga och deltagandet i gruppen har i ringa grad påverkat deras yrkesidentitet. De resultat som erhållits tyder på att många faktorer varit avgörande för hur gruppen fungerat. Det framkom att bortsett från könstillhörighet, var det deltagarnas personligheter som hade störst betydelse för hur gruppen fungerade.Nyckelord: Förväntningar, homogen grupp, omvårdnadshandledning, sjuksköterskestuderande, upplevelser, yrkesidentitet. / Ekberg, A & Lidfors, J. Clinical supervision group with men only. A qualitative study about the factors which influence experiences, expectations and professional identity during participation in a clinical supervision group with men only. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society: Department of Nursing, 2006.Clinical supervision has developed within nursing and is defined as a supportive forum where the opportunity is given to reflect upon experiences, thoughts and feelings in different caring situations. During nursing education clinical supervision is introduced in order to give the students an opportunity to develop an ethically correct behaviour in their profession and to combine theory and practice. At Health and Society, Malmö University, there are clinical supervision groups with only male participants, in this study denominated homogeneous groups. The aim of the study was to map out the male students’ experiences and expectations of participating in a homogeneous clinical supervision group and how they experienced that their participation affected their professional identity. The study is qualitative and semi structured interviews were carried out with six men who had participated in a homogeneous group. Content analysis was used to analyse the findings. The following categories emerged; the significance of structure, atmosphere, topic of discussion, personality and the composition of the group. The expectations among the participants have been high as well as low and the participation has had small effect on their professional identity. The received results indicate that plenty of factors have been conclusive for how the group has functioned. It emerged that, apart from gender, the participants’ personalities were of great importance for the functioning of the group. Key words: Clinical supervision, expectations, experiences, homogeneous group nursing students, professional identity.