Introduktion: En katastrof är omöjlig att förutse, däremot kan varje sjukvårdsinrättning samt varje individ genom övningar och planering förbereda sig till bästa förmåga. Socialstyrelsens definition av en katastrofsituation är den som tillämpats i denna studie. Argument kan ges för att katastrofer i Sverige eller Norden är något osannolikt. Den senaste katastrofsituationen skedde dock 2011 i Norge, en katastrofsituation som ställde enorma krav på sjukvården. Socialstyrelsen ställer krav på att samtliga landstingen ska ha en katastrofmedicinsk beredskap oavsett sannolikheten för en katastrof. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av att vara förberedd inför en katastrofsituation. Metod: Studien utformades efter en empirisk kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på totalt deltog 16 sjuksköterskestudenter som läste termin 6. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Studien ingick i ett forskningsprojekt där ytterligare tre studier ingick. Resultat: Resultatet av sjuksköterskestudenters upplevelse för katastrof vissas genom två huvudkategorier; En känsla av ovisshet med följande underkategorier: Känslan av att det inte kommer att hända, En känsla av att vara otillräcklig, Att vara ansvarig och Att inte ha kontroll på situationen. Den andra huvudkategorin var; Att känna trygghet i sin kunskap med följande underkategorier: En önskan att utvecklas och Att inte lita på sin egen kunskap. Slutsats: Slutsatsen i studien visar att sjuksköterskestudenter inte upplever sig förberedda inför att medverka i en katastrofsituation. Denna upplevelse grundar sig i en känsla av ovisshet och att känna trygghet i sin kunskap. Finns en önskan hos deltagarna att simuleringstillfällen likt HLR även skulle genomföras utifrån olika situationer för att få en insikt i hur de skulle reagerar när tillgängliga resurser är otillräckliga till det aktuella vårdbehovet.

Abstrakt Bakgrund Studier har visat att studenter vid en medicinsk utbildning hade mer kunskap om rökningens effekter jämfört med studenter vid en icke-medicinsk utbildning. Lägre kunskap har visat sig öka risken för att vara rökare. Rökande sjuksköterskestudenter motiverade inte sina patienter till minskad cigarettkonsumtion i samma utsträckning som icke-rökande sjuksköterskestudenter. Syfte Att undersöka skillnader mellan sjuksköterskestudenter och ekonomistudenter gällande cigarettkonsumtion. Arbetets syfte var även att undersöka huruvida en medicinsk utbildning respektive närståendes rökvanor hade betydelse för studenternas cigarettkonsumtion. Vidare undersöktes rökares och icke-rökares åsikter angående vårdens rätt att påverka patienters rökvanor. Metod Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till totalt 123 studenter, 48 sjuksköterskestudenter och 75 ekonomistudenter. Enkätutdelningen skedde under två föreläsningar, en vid respektive utbildning.  Resultat Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan de två studentgrupperna gällande om och hur ofta studenterna rökte. Däremot kunde en signifikant skillnad ses mellan studentgrupperna då sjuksköterskestudenterna i större utsträckning hade slutat röka (p=.013). Även närståendes rökvanor hade en signifikant påverkan på studenternas rökvanor, då fler rökande vänner minskade risken för att vara rökare (r= -.339, p=.000). Majoriteten av studenterna var positiva till att vården skulle motivera rökande patienter till minskad cigarettkonsumtion men inget signifikant samband mellan utbildning och åsikt kunde påvisas. Slutsats Det begränsade antalet rökare i studien försvårade möjligheten att se signifikanta samband och skillnader mellan de två grupperna. Det är därmed av betydande vikt att genomföra framtida studier där orsakerna till rökstopp hos sjuksköterskestudenter fastslås. Resultaten av dessa studier kan eventuellt användas i formandet av sjuksköterskeutbildningen för att minimera antalet rökande sjuksköterskorna.

SAMMANFATTNING Bakgrund Utövandet av sjuksköterskeyrket skall grundas i den kunskap, förståelse, värderingsförmåga och det förhållningssätt som behövs för att kunna utföra god och patientsäker omvårdnad. Den skyddade yrkestiteln Sjuksköterska kräver en legitimation som står för behörighet. År 2000 kom Socialstyrelsen med en föreskrift (SOSFS, 2000:9) där ett undantag från legitimation ges. Då det idag råder stor brist på sjuksköterskor, främst under sommaren, används föreskriften för sjuksköterskestudenter som efter termin kan anställas som dispenssjuksköterskor. Syfte Att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vikariera som dispenssjuksköterska. Metod Som metod valdes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor och induktiv ansats. Studien byggde på sex intervjuer med studenter som under sommaren 2014 vikarierat som dispenssjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Samtliga informanter uppgav att de hade tidigare vårderfarenhet och ansåg att det skulle bli roligt med ett utökat ansvar. Resultatet visade att informanterna fått en otydlig introduktion och varierande arbetsuppgifter. Alla kallades under anställningen Sjuksköterska men det framkom tydliga reflektioner gällande den skyddade yrkestiteln. Erfarenheten ansågs fungerat som en övergång mellan utbildning och yrke då informanterna med stort stöd kunnat utvecklas i yrkesrollen. Resultatet indikerar dock att föreskriftens (SOSFS, 2000:9) krav inte uppfyllts i vissa hänseenden. Slutsats Att vikariera som dispenssjuksköterska gav informanterna en tryggare övergång mellan utbildning och yrke. Dock medförde föreskriftens (SOSFS, 2000:9) otydlighet brister i patientsäkerheten och ett förtydligande måste därför göras. Ett förslag på arbetstitel för dispenssjuksköterskan behöver också arbetas fram då den skyddade yrkestiteln Sjuksköterska idag används felaktigt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Ett av de största hindren för att främja och uppnå psykisk hälsa är stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av människor som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och har därför en central roll i att tidigt uppmärksamma, fånga upp och informera patienter med symptom på psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityd och inställning till patienter, psykisk ohälsa, arbetet och sig själv som vårdare är av stor vikt för en god kvalitet av omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex på ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Syftet var även att undersöka om det fanns skillnad i attityder mellan de studenter som hade egen erfarenhet och de som inte hade det. Metod: Studien hade en kvantitativ design där ett studiespecifikt formulär lämnats ut till studenter som studerar termin ett och termin sex vid ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Resultat: I studiens resultat framkom det att attityder till psykisk ohälsa skilde sig i vissa avseenden mellan studenter i termin ett och termin sex. De studenter som studerade i termin sex hade i högre grad en mer positiv och öppen attityd. Det visade sig också att studenter som hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa hade en mer positiv attityd jämfört med de som ej hade det. Slutsats: Studien visar att besitta kunskap och egen erfarenhet av psykisk ohälsa som sjuksköterskestudent har ett samband med en mer öppen och positiv attityd till psykisk ohälsa. Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjuksköterskestudenter, attityder. / Background: Mental illness is a growing public health problem. The biggest obstacles, facing the promotion and achievement of mental health, are stigma, negative attitudes and discrimination against people suffering from mental illness. The nurse has an important role, especially in the early stages, in the prevention and interception of mental illness, and also instructing patients with symptoms (of mental illness). The nurse's attitude and approach to patients, mental health, work and themselves as carers is essential for a good quality of care. Aim: The aim of this study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness and people with mental illness, and whether there was any difference in attitudes between students in semester one and semester six in a nursing program in Sweden. Another aim was to investigate if there were was any differences between students with experience of mental illness and disease and those without. Method: The study had a quantitative design where a study-specific questionnaire was given to students studying during semester one and semester six of a nursing program in central Sweden. Results: The results of the study showed that attitudes to mental illness differed in some respects between students in semester one and semester six. The students studying in semester six had more positive and open attitudes. It was also found that students who had personal experience of mental illness had a more positive attitude compared to those who had not been in a similar situation. Conclusion: The study shows that nursing students’ knowledge and experience of mental illness is associated with a more open and positive attitude towards mental illness. Keyword: Mental illness, Nursing students, Attitudes.

Bakgrund: Sömn är en viktig del av ett väl fungerande, välmående liv och en förutsättning för god hälsa. Främja god sömn ökar chansen att upprätthålla god hälsa av patienterna, och ger dem energi att återhämta sig snabbare och därmed minska tid på sjukhuset. Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på om sjuksköterskestudenter i sin sista termin har upplevt förekomsten av sömnproblem hos patienter under sin kliniska utbildning (VFU), vidtogs några åtgärder och i så fall vilka. Metod: Deltagarna var sjuksköterskestudenter i termin sex vid Uppsala universitet. Studenterna svarade på ett frågeformulär med frågor om deras erfarenheter av patienternas sömnproblem, med en enkätundersökning metod. Resultat: Totalt fanns det 94 deltagare och 92 av dem (97,9%) hade upplevt patienter med sömnlöshet under sin praktik och endast en student upplevde att patienter med sömnlöshet inte var ett problem för patienten. Resultaten av studien visar att nästan alla sjuksköterskestudenter har erfarenhet av patienter med sömnproblem. Dessutom visade resultaten att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn. Slutsats: Resultaten visade att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn, därför är det viktigt att införa detta i utbildningen. Dessutom är det viktigt att redan utbildad personal håller sig informerad om evidensbaserad forskning och erbjuds undervisning om hur de kan optimera sömnkvaliteten för patienter och motverka sömnstörningar.

Syftet med denna studie var att, utifrån patient-, sjuksköterskestudent- och handledarperspektiv beskriva upplevelser av vård och handledning under sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagd utbildning enligt en bestämd handledningsmodell. Sex patienter vid en medicinsk klinik på ett länslasarett, två sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning samt tre handledare som handledde enligt en bestämd handledningsmodell intervjuades. Studien utgick från en kvalitativ metod med innehållsanalys. I patientintervjuerna identifierades två teman och fyra kategorier. I temat ”trygghet och en upplevelse av delaktighet” beskrev patienterna att sjuksköterskestudenten såg patientens omvårdnadsbehov samt att patienten upplevde en delaktighet i sjuksköterskestudentens utbildning. Samtliga patienter kunde se sin egen betydelse i att studenterna gavs möjlighet till erfarenheter inför sin kommande yrkesroll. Studenterna upplevdes som kunniga och observanta. Patienterna kände också en trygghet i att handledaren fanns i bakgrunden men beskrev i temat ”otrygghet” en känsla av otrygghet i vissa tänkta situationer. I studentintervjuerna identifierades tre teman och sju kategorier. I temat ”förankrat i organisationen” upplevde studenterna att de gavs tid till handledning och kunde, tillsammans med sin handledare, planera och förbereda omvårdnadsåtgärder innan mötet med patienten skedde. Studenterna framhöll vikten av reflektion som ett verktyg i handledningen. I handledarintervjuerna identifierades tre teman och elva kategorier. Handledarna upplevde inom temat ”trygghet och självständighet för studenten” möjligheten att ge studenten tid. Möjligheten till detta utgjordes av de frikopplade dagar som ingår som en del i denna handledningsmodell då handledaren kunde ägna sig åt studenten utan medverkan i ordinarie sjuksköterskearbete på avdelningen. Inom temat ”stimulerande och utmanande handledarroll” beskriver handledarna bland annat balansen mellan kontroll och ansvar. Handledarna poängterade också vikten av stöd i organisationen för handledning inom temat ”stöd i organisationen”.

No description available.

Bakgrund: Sedan 2004 finns en studentledd Hälsomottagning (HM) vid Linnéuniversitetet i Kalmar där sjuksköterskestudenter under en femveckorsperiod i utbildningen, praktiserar sina kunskaper i hälsofrämjande vård. Alla över 18 år är välkomna och årligen tar HM emot ca 1200 besökare. Hälsobesöket innefattar enklare provtagning, konditionstest på cykelergometer och samtal med hälsostödjande syfte. Besöket sker på besökarens eget initiativ och är kostnadsfritt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika anledningar till att besökarna kommer och återkommer till Linnéuniversitetets Hälsomottagning samt vilken betydelse besöket har för besökaren. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med frågeformulär innehållande öppna frågor. Totalt inkluderades data från 76 besökare mellan 18 och 86 år. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att anledningarna till besöken var att kontrollera sin hälsa och kunna jämföra den över tid. Besökarna blev stärkta i hälsoprocessen, de kände sig viktiga och såg besöket som en lättillgänglig hälsokontroll. Besökens betydelse beskrevs som att besökarna blev mer medvetna om sin hälsa, de blev stärkta i handlingskraften och de blev bekräftade av studenterna.  Slutsats: Enligt föreliggande studie så kommer besökarna för att de är intresserade av att kontrollera och att ha kontroll över sin hälsa. Studenternas professionella bemötande i kombination med gott om tid för besöket bidrar till besökarnas känsla av delaktighet, både i sin egen hälsoprocess och i studenternas lärande. Hälsobesöken sågs som en lättillgänglig hälsokontroll och ett komplement till det som erbjuds i primärvården.

Introduktion: Sjuksköterskor förväntas ha god kunskap för att kunna hantera akuta patientsituationer. Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde inom sin profession och ska hantera både patienter samt anhöriga trots en akut situation. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför akuta patientsituationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes i studien och all data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och totalt deltog 16 stycken sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen av sjuksköterskeutbildningen. Data analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier. Den första; En känsla av otillräcklighet som innefattade två underkategorier; En övermäktig ansvarsroll och Rädslan för att göra fel. Den andra huvudkategorin; En känsla av trygghet innefattade fyra underkategorier; Att utvecklas genom erfarenhet, Att kunna hantera en akut patientsituation, Vikten av att vara ett team och Att stärkas genom reflektion. Deltagarna upplevde sig vara oförberedda inför att hantera akuta patientsituationer men såg också fram emot utmaningen relaterat till att det blir spännande och lärorikt. Resultatet påvisade att sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen behövde mer förberedelse inom akutsjukvård. Slutsats: Studien påvisade att det finns ett ökat behov av förberedelse inom akuta patientsituationer hos sjuksköterskestudenter. Deltagarna beskrev sjuksköterskerollen som övermäktig och behövde en ökad trygghet inom yrket relaterat till att det kunde leda till en högre vårdkvalitet i akuta patientsituationer.

Bakgrund: Under utbildningen till sjuksköterska genomgår sjuksköterskestudenten verksamhetsförlagd utbildning där den bemöts av handledare och övrig vårdpersonal inom någon vårdkontext. Det är dock endast 60 procent av sjuksköterskestudenter som anser att de då fått ett gott bemötande. VFU ska göra det möjligt för studenten att få vara en del av omvårdnadsarbetet och utveckla sina kliniska kunskaper. Sjuksköterskestudenter upplever att deras känsla av sammanhang bland annat påverkar deras självförtroende och lärande, därav tillämpades Antonovskys teori om KASAM som teoretisk referensram.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters erfarenheter av hur de blivit bemötta av vårdpersonal under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Analysförfarandet gjordes i enlighet med Bengtssons tolkning av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorierna som framkom var Erfarenheter av att handledarskapet har betydelse för bemötandet, Erfarenheter av att känna sig utsatt till följd av bemötandet, Erfarenheter av att miljön på vårdenheten har betydelse för bemötandetoch Erfarenheter av att vårdteamet har betydelse för bemötandet.  Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonals bemötande har betydelse för studenten på flera sätt. Det genomsyrar studentens utveckling och trivsel under verksamhetsförlagd utbildning men även efter då det även påverkar professionsidentifieringen samt viljan att fortsätta utbildningen.