<p>Friluftsliv och naturturism har de senaste åren vuxit både i volym och breddats när det gäller aktivitetsutbud. En tydlig trend som är på framfart är den ökade populariteten vad gäller de nya spännings- och äventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget Fjällfest som denna uppsats fokuserar på ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer är det av yttersta vikt att känna till besökarnas förväntningar för att på bästa sätt kunna tillfredställa sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förväntningar och faktiska upplevelse på evenemang samt undersöka om ålder och kön är påverkande faktorer på förväntningar och upplevelser. Undersökningen bygger på en enkätundersökning riktad till besökare av evenemanget Fjällfest på Storulvåns fjällstation. Resultatet visar att det finns skillnader mellan förväntningarna och upplevelserna hos besökarna på Fjällfest. Skillnaderna är framförallt negativa men förhållandevis små och generellt är besökaren nöjd med vad de upplevde på evenemanget. Studien visar att Fjällfest är mer anpassat för den yngre äventyrslystna friluftsutövaren.</p>

Friluftsliv och naturturism har de senaste åren vuxit både i volym och breddats när det gäller aktivitetsutbud. En tydlig trend som är på framfart är den ökade populariteten vad gäller de nya spännings- och äventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget Fjällfest som denna uppsats fokuserar på ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer är det av yttersta vikt att känna till besökarnas förväntningar för att på bästa sätt kunna tillfredställa sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förväntningar och faktiska upplevelse på evenemang samt undersöka om ålder och kön är påverkande faktorer på förväntningar och upplevelser. Undersökningen bygger på en enkätundersökning riktad till besökare av evenemanget Fjällfest på Storulvåns fjällstation. Resultatet visar att det finns skillnader mellan förväntningarna och upplevelserna hos besökarna på Fjällfest. Skillnaderna är framförallt negativa men förhållandevis små och generellt är besökaren nöjd med vad de upplevde på evenemanget. Studien visar att Fjällfest är mer anpassat för den yngre äventyrslystna friluftsutövaren.

Bakgrund: Sedan 2004 finns en studentledd Hälsomottagning (HM) vid Linnéuniversitetet i Kalmar där sjuksköterskestudenter under en femveckorsperiod i utbildningen, praktiserar sina kunskaper i hälsofrämjande vård. Alla över 18 år är välkomna och årligen tar HM emot ca 1200 besökare. Hälsobesöket innefattar enklare provtagning, konditionstest på cykelergometer och samtal med hälsostödjande syfte. Besöket sker på besökarens eget initiativ och är kostnadsfritt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika anledningar till att besökarna kommer och återkommer till Linnéuniversitetets Hälsomottagning samt vilken betydelse besöket har för besökaren. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med frågeformulär innehållande öppna frågor. Totalt inkluderades data från 76 besökare mellan 18 och 86 år. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att anledningarna till besöken var att kontrollera sin hälsa och kunna jämföra den över tid. Besökarna blev stärkta i hälsoprocessen, de kände sig viktiga och såg besöket som en lättillgänglig hälsokontroll. Besökens betydelse beskrevs som att besökarna blev mer medvetna om sin hälsa, de blev stärkta i handlingskraften och de blev bekräftade av studenterna.  Slutsats: Enligt föreliggande studie så kommer besökarna för att de är intresserade av att kontrollera och att ha kontroll över sin hälsa. Studenternas professionella bemötande i kombination med gott om tid för besöket bidrar till besökarnas känsla av delaktighet, både i sin egen hälsoprocess och i studenternas lärande. Hälsobesöken sågs som en lättillgänglig hälsokontroll och ett komplement till det som erbjuds i primärvården.

The aim of this study is to illustrate and analyze the future visions of museums and what the future visitor of museums will be. This will be done through a discourse analysis supplemented with interviews with persons involved in the museum field. The questions at issue are how the future of museums is discussed, expressed, and described in the future visions of the for this study chosen museum actors. Furthermore this study will look into what role the visitor of museums is going to take in the future of museums. It will also study how museums should conduct themselves to the visitor of future museums. And finally, what do future museums seek to achieve in the future? Museums of today are reaching out towards their visitors and hence the museums have gone from being storage for cultural heritage to become active learning environments for the people. Museums seek to achieve a sustainable future in the social-, environmental-, and economical area. Diversity should also be developed within the activities of the museums, both when it comes to qualifications and to work for development in society as a whole. Knowledge of the Swedish society and its history are likely to play a great role in the future of museums seeing that museums can be looked upon as an institution of knowledge. In this respect the cooperation with universities and colleges are of great importance since it gives an increased credibility for the visitor both when it comes to knowledge and research, as well as democracy and diversity. In this time of change lies also the change in the role of the visitor. The future visitor of museums will no longer play the passive part of the listener and recipient of information. The future visitor will play a more active role in the process and product of the museums. This change is in part a result of the digital technology that today is a great part of people’s lives. Museums develop the individual visitor’s motivation and involvement in the community as a bridge between the past, the present and a future.

Landstinget Dalarna har en webbplats som är tre år gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bättre och anpassas efter de behov och önskemål som besökarna har på webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. Därför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda på vad besökarna har för krav på information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var också att ta reda på vilka målgrupperna är, vilken den "typiske" surfaren är samt att titta på vad konkurrenterna, andra landsting, har på sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förändringsanalys, en målgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att få veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemål samt för att få veta vilka besökarna är gjordes ett webbformulär som lade ut på webbplatsen. Vi gjorde även enkäter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vårt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav på en webbplats. De vill mötas av en snygg och enkel webbplats där de även kan ha möjlighet att utföra vissa ärenden på egen hand. För att möta besökarnas önskemål och behov har vi i vår förändringsanalys kommit fram till åtgärder som behöver göras på webbplatsen. Målgruppsanalysen resulterade i målgrupper indelade utifrån ålder: under 20, 20-34, 35-49, 50-65 och över 65. Den typiske surfaren är en kvinna mellan 35-49 år, högskoleutbildad, anställd inom landstingssektorn, har tillgång till Internet hemma och på jobbet och besöker Internet i princip dagligen. Konkurrentanalysen visade hur olika webbplatserna kan vara och vad som gör att man trivs/inte trivs med att besöka den. Av de tre webbplatserna som vi analyserad så var det ingen som uppfyllde alla de riktlinjer vi tagit med ur 24-timmarswebbens riktlinjer.

Hur arbetar den svenska turistföreningen (STF) med att attrahera utländska turister till Sverige? Hur arbetar Kaptenshamn Hotell &amp; Vandrarhem Halmstad som STF-anslutet vandrarhem med marknadsföring på lokal nivå? Lyckas STF att attrahera utländska gäster med hjälp av sin marknadsföring? Uppsatsen innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Den kvantitativa enkätundersökningen stödjer de kvalitativa intervjuerna med STFs marknadsföringsansvarig och en vandrarhemsägare. STF håller fokus på den svenska marknaden och ser därför inte utländska gäster som en målgrupp inom sin marknadsföring. På lokal nivå har ägaren av vandrarhemmet insett potentialen, men måste bli bättre att nå ut till sina potentiella gäster.

Den här studien har försökt att förstå hur naturturism- aktörer och deras besökare i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Stor del av tidigare forskning har fokuserat på hurvida jägare, bönder och skogsägare har ställt sig till vargfrågan och turismens perspektiv har uteblivit. Ett intresse uppkom därmed att undersöka sambandet mellan Norra Värmlands naturturism- aktörer och deras attityd till vargen. För att få en helhetsförståelse på naturturism- aktörernas attityder i Norra Värmland har intervjuer skett med ett representativt urval av naturturism- aktörer. Värmland är ett av de län med högst vargtäthet i Sverige och i December år 2009 beslutades det om licensierad jakt på 9 stycken vargar i länet, något som var en hög siffra i jämförelse med andra län (Kastegård 2010). Under åren 2014 och 2015 kunde det konstateras att 415 vargar befann sig på svensk mark där Värmlands region hade en hög täthet (Naturvårdsverket 2015). Genom studien fanns en förhoppning att kunna bidra till ytterligare en dimension i vargfrågan genom att se hur hög täthet av varg i ett län kan påverka naturturism- aktörer, vilket anses har uppnåtts. Det går att konstatera att aktörerna i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Majoriteten av aktörerna finner inte vargen som något problem för deras verksamhet utan anser snarare att den bidrar till något positivt för deras besökare.

This thesis examines how library employees experience the library as a meeting place. Our questions are: What effect has the concept of a &quot;library as a meeting-place&quot; for library staff?How do they see the library as a meeting place? How do they see their workplace as a venue for meetings? The respondents interviewed work in public libraries. We were inspired by a cultural geographic theory that we re-designed. The following divisions were made in order to give the work a definitive structure:The &quot;mental space&quot;The library as a meeting place on a global and universal level;The &quot;conceived space&quot;Librarians and planners&apos; thinking on the specific library as a meeting place;The &quot;living space&quot;How library staff perceive that the library is used as a meeting place in reality.In our analysis, we use a phenomenographic qualitative interpretive methodology. Phenomenography concerns the differences and variation of a phenomenon. In our case, this is how the library staff experiences the library as a meeting place. The result of our interviews gives us indications that the majority of respondents think the library is a meeting place for visitors (from the local community). It appears the library, as a venue, is used for many kinds of meetings. There are the meetings between visitors – but also meetings within the physical premises or concerning organising the library itself. We found that our respondents see the library as a meeting place from three different angles: from a societal perspective, an individual perspective and a library perspective.

<p>Den inkommande turismen till Sverige ökar hela tiden och enligt Naturvårdsverket är naturturismen en av orsakerna till det ökade intresset för Sverige som destination. I dagsläget finns det inte mycket forskning angående utländska turister i den svenska naturen men författarna vill fördjupa sig i ämnet och har därför som syfte med uppsatsen att klargöra vilka som nyttjar den svenska naturen, varför de reser hit samt hur den svenska naturen marknadsförs.</p><p>För att få svar på uppsatsens frågor har författarna valt att använda sig av en expertgrupp där var och en i gruppen har fått svara på ett visst antal intervjufrågor. Resultatet visar hur utländska besökare attraheras av stillheten, lugnet och den lättillgängliga orörda naturen som finns i Sverige. Olika aktiviteter tas upp som attraktionskraft och uppsatsen beskriver även de vanligaste segmenten; WHOPs, DINKs och Active Family. Expertgruppen förklarar hur turistorganisationer i Sverige arbetar med marknadsföring och i slutet av uppsatsen diskuteras ”nature-light” och tidsmässigt korta resor som nya trender inom naturturism. Författarna avslutar med att diskutera möjliga förbättringar inom marknadsföringen genom bland annat ett nytt förslag på hur ”marknadsmixens fyra P:n” kan användas och vad som är viktigt att ha i åtanke vid arbete med utländska besökare i svensk natur.</p>

Den inkommande turismen till Sverige ökar hela tiden och enligt Naturvårdsverket är naturturismen en av orsakerna till det ökade intresset för Sverige som destination. I dagsläget finns det inte mycket forskning angående utländska turister i den svenska naturen men författarna vill fördjupa sig i ämnet och har därför som syfte med uppsatsen att klargöra vilka som nyttjar den svenska naturen, varför de reser hit samt hur den svenska naturen marknadsförs. För att få svar på uppsatsens frågor har författarna valt att använda sig av en expertgrupp där var och en i gruppen har fått svara på ett visst antal intervjufrågor. Resultatet visar hur utländska besökare attraheras av stillheten, lugnet och den lättillgängliga orörda naturen som finns i Sverige. Olika aktiviteter tas upp som attraktionskraft och uppsatsen beskriver även de vanligaste segmenten; WHOPs, DINKs och Active Family. Expertgruppen förklarar hur turistorganisationer i Sverige arbetar med marknadsföring och i slutet av uppsatsen diskuteras ”nature-light” och tidsmässigt korta resor som nya trender inom naturturism. Författarna avslutar med att diskutera möjliga förbättringar inom marknadsföringen genom bland annat ett nytt förslag på hur ”marknadsmixens fyra P:n” kan användas och vad som är viktigt att ha i åtanke vid arbete med utländska besökare i svensk natur.