Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala Universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

Den här studien har försökt att förstå hur naturturism- aktörer och deras besökare i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Stor del av tidigare forskning har fokuserat på hurvida jägare, bönder och skogsägare har ställt sig till vargfrågan och turismens perspektiv har uteblivit. Ett intresse uppkom därmed att undersöka sambandet mellan Norra Värmlands naturturism- aktörer och deras attityd till vargen. För att få en helhetsförståelse på naturturism- aktörernas attityder i Norra Värmland har intervjuer skett med ett representativt urval av naturturism- aktörer. Värmland är ett av de län med högst vargtäthet i Sverige och i December år 2009 beslutades det om licensierad jakt på 9 stycken vargar i länet, något som var en hög siffra i jämförelse med andra län (Kastegård 2010). Under åren 2014 och 2015 kunde det konstateras att 415 vargar befann sig på svensk mark där Värmlands region hade en hög täthet (Naturvårdsverket 2015). Genom studien fanns en förhoppning att kunna bidra till ytterligare en dimension i vargfrågan genom att se hur hög täthet av varg i ett län kan påverka naturturism- aktörer, vilket anses har uppnåtts. Det går att konstatera att aktörerna i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Majoriteten av aktörerna finner inte vargen som något problem för deras verksamhet utan anser snarare att den bidrar till något positivt för deras besökare.

Increased interest in nature tourism may be what saves small and dying villages, like Borgsjö in the county of Västerbotten in northern Sweden, from disappearing. The nearly untouched nature in these areas is in many cases an unused resource, since true wildlife experiences are sought by many travelers. The purpose with this report is to investigate if Borgsjö has the potential and abilities to become a destination for nature tourists, and how this should be done to avoid negative effects on nature, wildlife and culture. To find the answers of these questions I have sought information in reports relevant for the subject and organizations that handles hunting, wildlife- and nature care. I have also interviewed local villagers for their opinion and knowledge. A lot of the information about the nature and wildlife comes from my own experience and knowledge, since I have spent a lot of time in the area during several years. Several studies in the area regarding the status of wildlife populations, the production of fish in the waters and the recreational bearing capacity of the land have to be made before any organized tourism can take place. Borgsjö has a big potential for nature tourism, and the villagers agree. Most of the villagers are rather old and the project requires an entrepreneur experienced in nature tourism, a new way of thinking and possibilities to invest. Nature tourism, Borgsjö, ecotourism

Vi har i vår uppsats valt att undersöka ekoturism och dess ekonomiska möjligheter i ett mindre landskap med ett stort utbud av naturturism. Syftet med studien var att ta reda på hur mindre företag i landskapet Dalsland kan gynnas ekonomiskt genom dess natur. Vidare ville vi undersöka besökares villighet att betala för sig och huruvida naturen ska gå att tjäna pengar på eller om det är något som bör vara gratis för alla. Eftersom Dalsland i nuläget tar en avgift för turister att övernatta i naturen som riktar sig åt kanotturism, ville vi ta reda på vilka möjligheter som finns för andra aktiviteter inom naturturism som bland annat cykelturism och vandringsturism. I den teoretiska bakgrunden har begrepp som ekoturism, naturturism och besökares villighet att betala för sig i naturen förklarats. Studien har genomförts kvalitativt med personliga intervjuer, med bland annat personer som driver egna ekoturismföretag, där resultatet sammanställts efter olika teman. Detta har sedan analyserats ihop med teorin för att komma fram till de slutsatser som redovisas i det sista kapitlet. I studien har även sekundärdata använts då vi fått tillgång till en enkätundersökning som gjorts i området vi valt att skriva om. Resultatet av studien visar att naturturismens principer i Dalsland är densamma som ekoturism. Om Dalsland skulle marknadsföra sin naturturism mer som ekoturism samt öka medvetenheten kring besökarnas påverkan på naturen, skulle naturturism och ekoturism i Dalsland kunna utvecklas och bli bättre.

Naturturismen runt om i världen har sett en ökning de senaste åren, inte minst till följd avCovid-19 pandemin, en trend som även uppmärksammats på Kebnekaise. Allt fler människorsöker sig till platsen för att uppleva den vackra miljön, vilket leder till ett stigandebesökstryck till den sköra naturen. Den stigande mängden besökare leder till en högre grad avslitage och störningar på djur, natur och människor i området. Syftet med studien är därmedatt undersöka vilka åtgärder som krävs för att hantera problematiken som uppstår av ettökande besökarantal till Kebnekaise. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats medett urval semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades gentemot tidigare forskningoch kunskapsläge tillsammans med ett juridiskt ramverk för att avgöra vilka åtgärder som ärapplicerbara i nuläget, alternativt vad som behövs förändras för att kunna skydda vissamiljövärden. Studien kom fram till att det finns delade meningar bland informanterna kringvad och hur mycket som behöver göras, men att alla är överens om att mjuka styrmedel är detförsta som bör prioriteras innan hårdare lagstiftning, som ett områdesskydd, etableras. Detframgick däremot att för att skydda området från slitage av helikoptertrafik, cykling ochtältning behövs en förändring av allemansrätten eller ett införande av områdesskydd.

<p>Den inkommande turismen till Sverige ökar hela tiden och enligt Naturvårdsverket är naturturismen en av orsakerna till det ökade intresset för Sverige som destination. I dagsläget finns det inte mycket forskning angående utländska turister i den svenska naturen men författarna vill fördjupa sig i ämnet och har därför som syfte med uppsatsen att klargöra vilka som nyttjar den svenska naturen, varför de reser hit samt hur den svenska naturen marknadsförs.</p><p>För att få svar på uppsatsens frågor har författarna valt att använda sig av en expertgrupp där var och en i gruppen har fått svara på ett visst antal intervjufrågor. Resultatet visar hur utländska besökare attraheras av stillheten, lugnet och den lättillgängliga orörda naturen som finns i Sverige. Olika aktiviteter tas upp som attraktionskraft och uppsatsen beskriver även de vanligaste segmenten; WHOPs, DINKs och Active Family. Expertgruppen förklarar hur turistorganisationer i Sverige arbetar med marknadsföring och i slutet av uppsatsen diskuteras ”nature-light” och tidsmässigt korta resor som nya trender inom naturturism. Författarna avslutar med att diskutera möjliga förbättringar inom marknadsföringen genom bland annat ett nytt förslag på hur ”marknadsmixens fyra P:n” kan användas och vad som är viktigt att ha i åtanke vid arbete med utländska besökare i svensk natur.</p>

Den inkommande turismen till Sverige ökar hela tiden och enligt Naturvårdsverket är naturturismen en av orsakerna till det ökade intresset för Sverige som destination. I dagsläget finns det inte mycket forskning angående utländska turister i den svenska naturen men författarna vill fördjupa sig i ämnet och har därför som syfte med uppsatsen att klargöra vilka som nyttjar den svenska naturen, varför de reser hit samt hur den svenska naturen marknadsförs. För att få svar på uppsatsens frågor har författarna valt att använda sig av en expertgrupp där var och en i gruppen har fått svara på ett visst antal intervjufrågor. Resultatet visar hur utländska besökare attraheras av stillheten, lugnet och den lättillgängliga orörda naturen som finns i Sverige. Olika aktiviteter tas upp som attraktionskraft och uppsatsen beskriver även de vanligaste segmenten; WHOPs, DINKs och Active Family. Expertgruppen förklarar hur turistorganisationer i Sverige arbetar med marknadsföring och i slutet av uppsatsen diskuteras ”nature-light” och tidsmässigt korta resor som nya trender inom naturturism. Författarna avslutar med att diskutera möjliga förbättringar inom marknadsföringen genom bland annat ett nytt förslag på hur ”marknadsmixens fyra P:n” kan användas och vad som är viktigt att ha i åtanke vid arbete med utländska besökare i svensk natur.

Naturturism är en trend som ökar i efterfrågan världen över och det är främst naturupplevelser som eftertraktas. En upplevelse är något som sker under en specifik tid i ett upplevelserum och som är för kunden unik och personlig. Stall Västergården, Hägnens Islandshästar och Glasrikets Älgpark är företag som samtliga är verksamma i upplevelseindustrin. Dem är belägna på landsbygden och marknadsför sig med att erbjuda natur- och djurupplevelser. Att marknadsföra sig på landsbygden är till viss del en utmaning. Word of mouth och platsmarknadsföring är den marknadsföring om är mest effektiv och samtidigt den som är mest nyckfull. Men bra marknadsföring och nöjda kunder skapar ett tillflöde av turister till landsbygden och det gör att landsbygden blir levande och ett starkt platsvarumärke.

Denna avhandling syftar till att belysa hur friluftsliv och naturturism hanteras i den kommunala fysiska planeringen. Detta diskuteras i relation till myndigheters uttalade policys där vikten av friluftsliv framhålls och allmänhetens attityder till friluftsliv. Syftet är också att föra en diskussion om hur kommunal fysisk planering kan fungera som verktyg för att främja friluftslivets intresse i markanvändningsfrågor. Undersökningen har skett genom enkäter, intervjuer, studier av lagstiftning och myndighetsdokument samt studier av planeringsdokument, främst översiktliga planer, i 11 kommuner som ingår i de tre fallstudieområdena Järvafältet utanför Stockholm, Blekinge skärgård och kustzon och Söderåsen i Skåne. Vid första anblicken kan det framstå som om friluftsliv har ett starkt skydd i den kommunala fysiska planeringen. Det omnämns i Plan- och bygglagen (PBL) som allmänt intresse och i Miljöbalken (MB) som riksintressen och som ett av strandskyddets två syften. Planeringslagstiftningens process- och ramlagskaraktär ger dock flertalet tolkningsbara formuleringar i lagtexten samtidigt som begreppet allmänt intresse är mångtydigt. Både PBL och strandskyddet har också nyligen ändrats så att det i flera frågor ännu inte hunnit etableras någon rättspraxis för tolkning och tillämpning. En av den kommunala fysiska planeringens viktigaste uppgifter är att i markanvändningsfrågor avväga mellan olika allmänna och enskilda intressen. Resultat visar att friluftslivets och naturturismens ställning i kommunal planering varierar mellan kommuner men också mellan planeringsnivåer. En betydande majoritet av kommunerna använder friluftsliv och naturturism i sin marknadsföring. Avvägningsbeslut i markanvändningsfrågor som utfaller till friluftslivets nackdel kan dock ofta motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv därmed bedöms kunna ske någon annanstans än där man vill exploatera. Här kan allemansrätten vara en viktig faktor för denna tolkning. I planeringsdokument förekommer också ofta den rådande planeringsdoktrinen om den täta staden i kombination med hållbarhetsargument. Detta kan ytterligare verka för exploatering av urbana grönytor. Det finns ett behov av fysisk planering som säkerställer mark för friluftsliv. Resultat från den nationella enkätundersökningen Friluftsliv 07 visar att människor värderar rekreationsnatur högt, många till och med så högt att det påverkar deras val av bostadsort. Cirka en sjättedel uppger dock att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Respondenterna anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda tysta områden. Planeringen behöver också visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv eftersom många respondenter uttrycker en oro över negativa konsekvenser av ett förändrat klimat men endast cirka var fjärde kommun uppmärksammar detta i den översiktliga planeringen. Huvudhandledare har varit professor Lars Emmelin, Fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola och biträdande handledare professor Klas Sandell, Geografi och turism, Karlstad Universitet. Doktorsavhandlingen togs fram inom ramen för forskningsprojektet Planering för friluftsliv vid Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Projektet utgjorde ett av sju delprojekt i det nationella och mångdisciplinära forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring som letts av professor Peter Fredman, Mittuniversitetet och som finansierats av Naturvårdsverket.