Naturturism är en trend som ökar i efterfrågan världen över och det är främst naturupplevelser som eftertraktas. En upplevelse är något som sker under en specifik tid i ett upplevelserum och som är för kunden unik och personlig. Stall Västergården, Hägnens Islandshästar och Glasrikets Älgpark är företag som samtliga är verksamma i upplevelseindustrin. Dem är belägna på landsbygden och marknadsför sig med att erbjuda natur- och djurupplevelser. Att marknadsföra sig på landsbygden är till viss del en utmaning. Word of mouth och platsmarknadsföring är den marknadsföring om är mest effektiv och samtidigt den som är mest nyckfull. Men bra marknadsföring och nöjda kunder skapar ett tillflöde av turister till landsbygden och det gör att landsbygden blir levande och ett starkt platsvarumärke.

Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där. Områdets besökare färdas antingen på kanalen med fritidsbåt eller med ett av de två rederierna som trafikerar den eller så besöker de någon av de upplevelser eller attraktioner som finns intill kanalen. Till grund för denna uppsats ligger en förstudie som gjordes sommaren 20051. Denna förstudie ger en översiktlig beskrivning över Kinda kanal som upplevelseområde samt en kartläggning av näringar som attraherar turister. Författaren till förstudien kom fram till att upplevelser kring Kinda kanal bör identifieras dels för att attrahera och locka flera besökare till området och dels för att få turistnäringen kring kanalen att blomstra genom samarbete de olika aktörerna sinsemellan och via gemensam marknadsföring. Förstudien fick mig att fatta intresse för att skriva om upplevelseturism och hur upplevelseturism kan utvecklas i den valda regionen.

<p>Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där. Områdets besökare färdas antingen på kanalen med fritidsbåt eller med ett av de två rederierna som trafikerar den eller så besöker de någon av de upplevelser eller attraktioner som finns intill kanalen.</p><p>Till grund för denna uppsats ligger en förstudie som gjordes sommaren 20051. Denna förstudie ger en översiktlig beskrivning över Kinda kanal som upplevelseområde samt en kartläggning av näringar som attraherar turister. Författaren till förstudien kom fram till att upplevelser kring Kinda kanal bör identifieras dels för att attrahera och locka flera besökare till området och dels för att få turistnäringen kring kanalen att blomstra genom samarbete de olika aktörerna sinsemellan och via gemensam marknadsföring. Förstudien fick mig att fatta intresse för att skriva om upplevelseturism och hur upplevelseturism kan utvecklas i den valda regionen.</p>

Purpose: The aim of this paper is to investigate whether there are differences between big cities and small cities in adventure tourism. The cities that are studied are Stockholm and Visby. Methodology: The study is based on a qualitative method. We have done interviews and observation. We also used books and internet when collecting information.         Conclusions: The study has shown that differences exist between large and small cities. People seek out the opposite, whether you're from a big city or small town. Those who traveled to Stockholm made ​​the trip to experience and see the big city. Basis of choice has been the large selection, possibilities, events and various attractions. Respondents who chose to visit Visby made ​​their choice primarily because of the beach and the feeling of being overseas that one feels when one is in Visby. They have turned to calm, to relax and get away from their everyday lives. / Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i hur upplevelseturismen ser ut i stora och små städer. Städerna som vi valt att studera är Stockholm och Visby. Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ metod. Vi har använt oss av intervjuer och deltagande observationer. Också internet och böcker har varit primära informationskällor. Slutsats: Studien har visat att skillnader finns mellan stora och små städer. Människan söker sig till det motsatta, vare sig man är från en stor stad eller mindre stad. De som reste till Stockholm gjorde resan för att få uppleva och se storstaden. Grund för valet har varit det stora utbudet, möjligheterna, evenemang och olika attraktioner. Respondenterna som valt att besöka Visby gjorde sitt val främst på grund av stranden och utlandsskänslan som man känner när man är på Gotland. De har sökt sig till lugnet, för att få koppla av och komma bort från sin vardag.

Den här studien använder en bred förståelse av begreppet medeltider för att visa hur värden och handlingsnormer skapas och omförhandlas i samtida historiebruk. Den bidrar till analysen och diskussionen kring minnespolitikens centrala spänningsförhållanden där representativa demokratiska och nationella mål ställs mot direkt demokratiska och mångkulturella tankemönster. I två fallstudier som följer medeltidsbruket i Östergötland synliggörs hur spänningen påverkar och hanteras i praktiken. Den ena fallstudien följer tätt på en konflikt mellan bevarande av människoskelett från en medeltida avrättningsplats i Vadstena och näringslivsutveckling i form av en fabriksutbyggnad. Den andra utgår från orten Skänninge och tecknar en bredare bild av hur det medeltida förflutna och dess materiella spår i landskapet används i regional och lokal utvecklingspolitik. De empiriska studierna följer aktörer i olika situationer och hur dessa binds upp kring varierande problemformuleringar. Fokus ligger på hur dessa processer går till, vilka resurser som utnyttjas men också på retorik och handling. Analysen resulterar i tre övergripande mobiliseringsprocesser vilka kopplas till begrepp som bevarande, upplevelse och lokal politik. Genom dessa synliggörs hur bruket av medeltider följer parallella värdesystem och logiker vilket när de interagerar skapar konfliktfyllda situationer. Avhandlingen visar hur de traditionella institutionernas strukturer utgör en barriär vilken motverkar en samverkan mellan de många aktörsgrupperna, det breda bruket av det förflutna som den nationella politiska retoriken efterfrågar. / This study apply to a broad understanding of the term Middle-Ages as an analytical concept to show how values and norms of actions are established and negotiated through contemporary uses of history. It contributes to the analysis and discussion of central tensions in memory policy between, on one hand, the representative democratic system, and on the other hand, a direct democracy based on the idea of everyone's ability and right to participate in the use of the history. In two case studies, that maps the use of the Middle-Ages in the county of Östergötland, this study shows how this tension effects and is handled by Stakeholders in every day praxis. One case focus on a conflict between, on one hand, ancient remains of human skeletons from a medieval gallows hill, and on the other hand, private business development due to the construction of a new factory in the town of Vadstena. The other case analyses a broader use of the Middle-Ages as resources in regional and local development policies in the town of Skänninge. The study analysis varied situations where Stakeholders are mobilized around different problems. It focus on how these processes are carried out and which recourses that are used, both rhetorical and through actions. The study shows how values of the past is created, produced and negotiated in contemporary processes of mobilization which are related to terms such as Preservation, Experience and Local policies. It also shows how traditional institutional structures creates barriers that prevent fruitful cooperation between the Stakeholders, and the broader use of the past that the national policies are asking for.