Denna uppsats undersöker processer av kulturarvisering och minnesskapande i tillblivelseprocessen av en nationell minnesvård beställd av staten. Med utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori undersöks om tillblivelseprocessen av Gravitational Ripples – minnesvården efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 – och dess placering i nationalstadsparken är del i ett försök att tillskriva tsunamikatastrofen som nationellt kulturarv. Kulturarvsprocesser undersöks med utgångspunkt från Laurajane Smiths definition av kulturarv som diskurs och hennes begrepp ”authorized heritage discourse” (AHD). Diskursanalyser utfördes på regerings- och myndighetsdokument från Socialdepartementet, Statens fastighetsverk och Statens konstråd. Undersökningen synliggör det narrativ om flodvågskatastrofen som privilegieras i diskursen. Kulturarvsprocesser kring minnet efter tsunamikatastrofen blir synliga då minnesvårdens diskurs delar tecken från AHD och den relativa lokalisering som kommer med placeringen i nationalstadsparken, Kungliga Djurgården. I studien av Gravitational Ripples tillblivelseprocess synliggörs ett försök att organisera minnet av flodvågskatastrofen som nationellt trauma och kulturarv. Men också hur diskursen om flodvågskatastrofen fixerad kring tecken om natur och nation utesluter andra betydelser och minnen av tsunamin 2004.

Den här studien använder en bred förståelse av begreppet medeltider för att visa hur värden och handlingsnormer skapas och omförhandlas i samtida historiebruk. Den bidrar till analysen och diskussionen kring minnespolitikens centrala spänningsförhållanden där representativa demokratiska och nationella mål ställs mot direkt demokratiska och mångkulturella tankemönster. I två fallstudier som följer medeltidsbruket i Östergötland synliggörs hur spänningen påverkar och hanteras i praktiken. Den ena fallstudien följer tätt på en konflikt mellan bevarande av människoskelett från en medeltida avrättningsplats i Vadstena och näringslivsutveckling i form av en fabriksutbyggnad. Den andra utgår från orten Skänninge och tecknar en bredare bild av hur det medeltida förflutna och dess materiella spår i landskapet används i regional och lokal utvecklingspolitik. De empiriska studierna följer aktörer i olika situationer och hur dessa binds upp kring varierande problemformuleringar. Fokus ligger på hur dessa processer går till, vilka resurser som utnyttjas men också på retorik och handling. Analysen resulterar i tre övergripande mobiliseringsprocesser vilka kopplas till begrepp som bevarande, upplevelse och lokal politik. Genom dessa synliggörs hur bruket av medeltider följer parallella värdesystem och logiker vilket när de interagerar skapar konfliktfyllda situationer. Avhandlingen visar hur de traditionella institutionernas strukturer utgör en barriär vilken motverkar en samverkan mellan de många aktörsgrupperna, det breda bruket av det förflutna som den nationella politiska retoriken efterfrågar. / This study apply to a broad understanding of the term Middle-Ages as an analytical concept to show how values and norms of actions are established and negotiated through contemporary uses of history. It contributes to the analysis and discussion of central tensions in memory policy between, on one hand, the representative democratic system, and on the other hand, a direct democracy based on the idea of everyone's ability and right to participate in the use of the history. In two case studies, that maps the use of the Middle-Ages in the county of Östergötland, this study shows how this tension effects and is handled by Stakeholders in every day praxis. One case focus on a conflict between, on one hand, ancient remains of human skeletons from a medieval gallows hill, and on the other hand, private business development due to the construction of a new factory in the town of Vadstena. The other case analyses a broader use of the Middle-Ages as resources in regional and local development policies in the town of Skänninge. The study analysis varied situations where Stakeholders are mobilized around different problems. It focus on how these processes are carried out and which recourses that are used, both rhetorical and through actions. The study shows how values of the past is created, produced and negotiated in contemporary processes of mobilization which are related to terms such as Preservation, Experience and Local policies. It also shows how traditional institutional structures creates barriers that prevent fruitful cooperation between the Stakeholders, and the broader use of the past that the national policies are asking for.