<p>It has now passed a few months since the events in Soth East Asia during Christmas 2004. The purpose of our essay is to analyze factors that may influence the Government’s managment of catastrophes.</p><p>In connection with the Tsunami disaster in South east Asia, the Swedish contingency system was the center of attraction. The criticism against the Government have not eluded many people. Not to mention the fact that the Government didn’t act rapidly and appropriately. The theoretical starting-point of this essay is therefore to present an ideal picture, in other words, to present a picture of how the Government should have acted according to a rational model of explanation. Then the analysis cross over to a closer study of different perspectives as explanations of why the Government did not act according to this ideal picture. These explanations originate from institutional perspectives. Also, Sweden has a pronounced system of public administration, which is characterised by dualism, at which this become a part of our operationalisation.</p><p>Then the empirical material and our analysis result in several conclusions. To sum up, we can establish that the Swedish managment of catastrophes is good, but some problems with co-ordination surfaced in connection with the Tsunami catastrophe. Also, there was a lack of clear-cut control and distinct dispersion of responsibility.</p>

Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Resultatet baserades på personliga skildringar av katastrofen från självbiografier, berättelser på Sveriges Televisions flodvågskatastrof hemsida samt tidningsartiklar som innehållsanalyserades. Resultatet visar att överlevande upplevde både lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen. Lidandet var fysisk, psykiskt och existentiellt. Bristande stöd och resurser bidrog till ökat lidande. De överlevande försökte distansera sig från lidandet på olika sätt. Tröst upplevdes genom gemenskap och närhet, stöd, att få berätta och uttrycka sitt lidande samt genom omsorg om andra. Familj, vänner och andra drabbade spelade en stor roll för upplevelsen av stöd och tröst.

<p>Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Resultatet baserades på personliga skildringar av katastrofen från självbiografier, berättelser på Sveriges Televisions flodvågskatastrof hemsida samt tidningsartiklar som innehållsanalyserades. Resultatet visar att överlevande upplevde både lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen. Lidandet var fysisk, psykiskt och existentiellt. Bristande stöd och resurser bidrog till ökat lidande. De överlevande försökte distansera sig från lidandet på olika sätt. Tröst upplevdes genom gemenskap och närhet, stöd, att få berätta och uttrycka sitt lidande samt genom omsorg om andra. Familj, vänner och andra drabbade spelade en stor roll för upplevelsen av stöd och tröst.</p>

Denna uppsats undersöker processer av kulturarvisering och minnesskapande i tillblivelseprocessen av en nationell minnesvård beställd av staten. Med utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori undersöks om tillblivelseprocessen av Gravitational Ripples – minnesvården efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 – och dess placering i nationalstadsparken är del i ett försök att tillskriva tsunamikatastrofen som nationellt kulturarv. Kulturarvsprocesser undersöks med utgångspunkt från Laurajane Smiths definition av kulturarv som diskurs och hennes begrepp ”authorized heritage discourse” (AHD). Diskursanalyser utfördes på regerings- och myndighetsdokument från Socialdepartementet, Statens fastighetsverk och Statens konstråd. Undersökningen synliggör det narrativ om flodvågskatastrofen som privilegieras i diskursen. Kulturarvsprocesser kring minnet efter tsunamikatastrofen blir synliga då minnesvårdens diskurs delar tecken från AHD och den relativa lokalisering som kommer med placeringen i nationalstadsparken, Kungliga Djurgården. I studien av Gravitational Ripples tillblivelseprocess synliggörs ett försök att organisera minnet av flodvågskatastrofen som nationellt trauma och kulturarv. Men också hur diskursen om flodvågskatastrofen fixerad kring tecken om natur och nation utesluter andra betydelser och minnen av tsunamin 2004.

SVT arbetar inom public service-sfären och försöker efterfölja ett sändningstillstånd där objektivitet förespråkas. Under en längre period hade SVT monopol på TV-sändningar, men 1987 hävdes monopolet och konkurrerande nyhetsmedier gjorde entré på marknaden. Tidigare forskning visar att uppkomsten av konkurrerande nyhetsmedier på marknaden har förändrat sättet att producera nyhetsinslag. Nyhetsmediernas nyhetsinslag har gått mot en mer kommersiell utformning där syftet är att locka till sig tittare. SVT har följt denna trend trots att deras sändningstillstånd förespråkar neutralitet gentemot andra maktsfärer i samhället. Vad som inte framgått av tidigare forskning är om och hur bildsättningen i nyhetsinslagen förhåller sig till objektivitet kontra kommersialism efter avskaffandet av TV-monopolet. Då SVT behållit sitt sändningstillstånd kan det antas att de fortfarande anser sig vara objektiva i sitt bildberättande, men frågan är då om deras syn på objektivt bildberättande har förändrats? För att svara på detta genomfördes en kvalitativ bildanalys av åtta nyhetsinslag med temat katastrofrapportering. Fyra inslag som rapporterar om Tjernobylkatastrofen 1986 ställs mot fyra inslag om flodvågskatastrofen i Asien 2004. Den första katastrofen ägde rum före TVmonopolets avskaffande, och den andra efter. Bildberättandet i rapporteringen av katastroferna jämfördes sedan, för att fastslå om den senare katastrofen gestaltats mer kommersiellt än den tidigare. Uppsatsen diskuterar om och hur synen på objektivitet har förändrats hos SVT, och att objektivitet kan komma att fortsätta förändras mot ett mer kommersiellt håll. Studiens slutsats visar att bildberättandet i nyhetsinslagen över Tjernobylolyckan förhöll sig mer till objektivitet, medan nyhetsinslagen över flodvågskatastrofen i Asien lutade mot ett mer kommersiellt bildberättande. Mellan 1980-talets senare hälft och 2000-talets början hade klippbildernas roll förändrats. Den visuella information som tillsammans med reporterrösten till en början utgjorde vad som kan liknas vid bildsatt radio, hade under den senare perioden övergått i en katastroffilm, som underhöll publiken på ett sätt som liknar de kommersiella nyhetsinslagens utformning.

It has now passed a few months since the events in Soth East Asia during Christmas 2004. The purpose of our essay is to analyze factors that may influence the Government’s managment of catastrophes. In connection with the Tsunami disaster in South east Asia, the Swedish contingency system was the center of attraction. The criticism against the Government have not eluded many people. Not to mention the fact that the Government didn’t act rapidly and appropriately. The theoretical starting-point of this essay is therefore to present an ideal picture, in other words, to present a picture of how the Government should have acted according to a rational model of explanation. Then the analysis cross over to a closer study of different perspectives as explanations of why the Government did not act according to this ideal picture. These explanations originate from institutional perspectives. Also, Sweden has a pronounced system of public administration, which is characterised by dualism, at which this become a part of our operationalisation. Then the empirical material and our analysis result in several conclusions. To sum up, we can establish that the Swedish managment of catastrophes is good, but some problems with co-ordination surfaced in connection with the Tsunami catastrophe. Also, there was a lack of clear-cut control and distinct dispersion of responsibility.