Traditions that shape our identity and beliefs are constantly undergoing transformation through our interactions with new cultures. At the same time, these interactions enhance our awareness of where we come from, and where we truly belong. In this thesis I investigate the history of jewellery in India through a contemporary perspective and interpretation. My project narrates my transformative journey from the rich tapestry of Indian traditions towards the contemporary western culture. The subject of Indian jewellery is vast and complex, the enquiry is just the beginning of the journey. Therefore, my goal is to discover linkages between the age-old traditions and the fast-changing world of today. I create a dialogue between traditional, ritualistic Indian jewellery and an irreverent choice of materials and methods that have been conceived from my experiences in the West. Through this dialog, I explore the push and pull between traditional ethos and modern sensibilities, and the transformation it engenders.

Det digitala krigsspelet Squad är mötesplats för flera olika föreställningar som rör manlighet och gemenskap. Föreställningar om maskulinitet kopplad till soldaten, spelaren och krig påverkar handlingsutrymmet för de som exkluderas av hegemoniska maskuliniteter som reproduceras utifrån den tänkta demografin: män. Gamer-identiteten har historiskt betraktats som en manlig arena och har således skapat en stereotyp som ihärdigt håller sig kvar. Soldaten inom spel och populärkulturen har primärt berättats ur mannens perspektiv och vidare bidragit till stereotypen av ett manligt ideal och ett maskulint förhållningssätt. Olika krigsspel väljer att använda sig av olika schabloner kring hur maskuliniteten kommer till uttryck. Squad värderar samarbete, grupptillhörighet och ledarskap högt vilket lämnar lite utrymme åt hypermaskuliniserade actionhjältar som återfinns i bland annat Call of Duty. De som hamnar i kläm och exkluderas är främst kvinnor, vilket har lett till att de som historiskt sett gjorts osynliga i termer av representation och strukturella limitationer ofta väljer att förbli dolda för att undvika bli den som sticker ut från normen. Squad och tillhörande gemenskaper speglar ett samhällspolitiskt klimat där konservativa och progressiva värderingarna står mot varandra. Dessa har lämnat ett starkt avtryck och påverkar synen på tillhörande genus- och speldiskurser.

The swedish state have as of late seemingly distanced themselves from the cultural politics regarding painting- and sculpture artists. Since the implementation of “samverkansmodellen”, a plan to regionalise the culture politics and the distribution of economic resources to the different countys of Sweden, the state has increasingly been hesitant to make any decisions regarding the painting- and sculpture artists. While the interest in art and culture has increased in Sweden the last couple of years, the welfare and social safety of artists has been on a decline.At the same time Sweden’s art worlds revolves around the big city regions of Stockholm county, Västra Götaland and Skåne. In the shadow of these counties I have met with artists from the northern part of Sweden known as “Norrland”, specifically in the county of Västernorrland. Through interviews I study how they both relate to being a working artist in the cultural periphery, and how they relate to the politics and economics that comes with the occupation, and what benefits and negatives they see in the locality of the region of Västernorrland. Keywords: Art worlds, culture politics, centre-periphery, place, working environment.

When performing music in front of a live audience place factors in greatly, both for musicians and audiences. It is often something most people don’t think of, but it’s essential for having a memorable and safe experience, according to your expectations as either musician or audience member. But what happens when there is a disconnection between place and musician/audience? In 2014 the city of Umeå was announced as that years European capital of culture. To get that title the municipality of Umeå had used the cities great number of active musicians to be rewarded with the title of capital of culture. However, these local musicians did not get to take part in this celebration and were unrepresented in the year long program. Also, in combination with the lack of representation, a couple of beloved  local venues used for live music where either moved away from central Umeå or closed down. This led to a period of musicians either having a hard time to play live shows, or playing liveshows on stages where they could perform their music as intended. The lack of an obvious scene for live music also led to difficulties of attracting audiences because of having shows in places around town where people never had experienced live music before.   Keywords: Local music, music scenes, place, representation, culture politics.

Originally presented as the author's thesis (doctoral - Berlin) under the title: Deutscher Orientalismus im frühen 19. Jahrhundert. Die Regeln der Imagination.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Häxjakten på Miley Cyrus: en tesdrivande uppsats vars syfte är att bevisa den samhälleliga tendensen att provoceras av avvikelser från hur kön och genus normalt görs i populärkulturen. Materialet består av Miley Cyrus hitsingel We Can't Stop, samt dess musikvideo. Uppsatsen har en retorisk metodik, med utgångspunkt i Fanny Ambjörnssons definition av queer, samt de teorier som Judith Butler, med flera, tidigare lanserat.

Syftet med den här studien är undersöka hur Tybble torg och Rosta centrum situation ser ut idag då de tillhör Örebros äldsta stadsdelscentrum. Syftet består även av att undersöka hur sam-hällsförändringar kan påverka stadsdelscentrum och hur utvecklingen sett ut den senaste tiden. Studien kommer att presentera demografiska och geografiska perspektiv på Tybble och Rosta samt intervjuer med företagare i respektive stadsdelscentrum. Studien baseras främst på en jämförelse mellan stadsdelscentrumen och hur utvecklingen sett ut sedan januari 2015. Studien fokuserar på följande frågeställningar:  Vilka skillnader och likheter finns mellan Tybble torg och Rosta centrum ur ett demografiskt och geografiskt perspektiv?  Hur har utvecklingen sett ut för stadsdelscentrumen sedan januari 2015?  Vad och vilka förändringar i samhället kan påverka stadsdelscentrum? Studien presenterar skillnader och likheter mellan Tybble torg och Rosta centrum. Likheter finns dels i demografin, även om tredje största ålderskategorin skiljer stadsdelscentrumen åt. I Tybble består den tredje största befolkningsgruppen av 19–24-åringar, medan Rosta har 50–64-åringar som sin tredje största åldersgrupp. Andra likheter finns i form av ett nästintill likadant utbud som matbutik, blombutik, cykelbutik, restaurang, frisör och kiosk i de båda centrumen. Sedan januari 2015 har Ica Maxi etablerats i Tybblerondellen i södra Tybble. Etableringen har gett stor inverkan på Tybble torg och butikerna upplever en stor förlust av kunder. Kunderna väljer bort handeln på Tybble torg till förmån av Ica Maxi. Utebliven handel i en butik påverkar andra butiker på torgen. I Rosta har ingen etablering av storhandel ägt rum på sistone och därför går det mycket bättre i Rosta. Rosta står dock inför utmaningar ändå då kundtillströmningen inte är så stor, då många väljer att handla lite i centrumet istället för mycket. De förändringar i samhället som kan påverka stadsdelscentrum är exempelvis etableringen av ett storköp, vilket den här studien beskriver. Demografi och expansion av bostadsområden är också faktorer som kan påverka stadsdelscentrum. Förmodligen finns andra förändringar som kan ge påverkan. Dessa förändringar tas inte upp i den här studien.

Denna studie handlar om hur jämställdhet påverkar och implementeras i samhällsplaneringensamt hur kvinnors upplevelse av staden ser ut. Genom att ställa frågor om kvinnliga medborgares tankar och önskemål om stadens utformning samt hur stadens fysiska form påverkar dessa kvinnliga medborgares vardagsliv har en kvalitativ ansats valts. Mina frågeställningar har behandlat på vilket sätt samhällsplaneringen präglas av jämställdhet och på vilket sätt samhällsplaneringen kan bidra till ett jämställt samhälle. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med en politiker, tre samhällsplanerare och tre kvinnliga medborgare. De kvinnliga medborgarna har selektivts valts ut med anledning för deras förkunskap inom området genus och jämställdhet. Samhällsplanerarna och politikern är också utvalda i studien på grund av deras expertis i ämnet och genom att de är verksamma inom samhällsplaneringen. Intervjuerna kompletteras av tidigare forskning där ämnet jämställdhet i samhällsplaneringen, i ett samhälleligt, historiskt perspektiv samt kvinnors upplevelser av staden studeras. Det geografiska urvalet för intervjuerna sträcker sig till Örebro och Kumla kommun. Bakgrunden till studien framställer jämställdhet som ett ämne som oftast implementeras i samhällsplaneringen utan en specifik tolkningsram, en företeelse som innebär att jämställdhet blir ett diffust begrepp. I förlängningen innebär det att olika projekt med jämställdhet som mål tenderar att handla om traditionella trygghetsinsatser för samtliga medborgare istället för specifikt kvinnor. Problematiken betyder också att jämställdhet blir svårt att implementera i planeringen eftersom ingen exakt vet innebörden av jämställdhet. En utmaning för samhällsplaneringen är även att öka kvinnors deltagande vid samråd eftersom majoriteten vid samråd oftast är manliga medborgare. Vissa forskare menar att en samhällsplanering med ett genusperspektiv inte bara kan bidra till att kvinnors erfarenheter tas tillvara på men också bidrar till deras ökade deltagande i samhällsplaneringens planprocesser. Resultatet i studien visar att även om kvinnor upplever staden som tillgänglig och funktionell sett till deras vardagliga rörelse så finns det en inneboende rädsla som är tidsbunden. Den tidsbundna rädslan begränsar dem att röra sig i det offentliga rummet kväll-och nattetid och förstärks när de är ensamma. Hotet om det sexuella våldet var en företeelse som bidrog till att de kvinnliga medborgarna undvek vissa platser och även utvecklade strategier för att undfly att bli utsatt för sexuellt våld. För de kvinnliga medborgarna som deltog i studien ansågs närhet mellan platser och hög närvaro som viktiga delar i en framtida stadsplanering.Segregationen i samhället upplevdes i sin tur som ett problem för att uppnå en sådan stadsplanering. Att undersöka manlighet och dess sociala mekanismer förefaller sig även viktigt i strävan efter ett jämställt samhälle. Resultatet visar också att samhällsplaneringen inkluderar jämställdhet i konsekvensbedömningar och checklistor, vilket ska säkerställa att det inte glöms bort. Dock finns det inga specifika strategier för att inkludera fler kvinnliga medborgare vid samråd eller för att nå ut till specifikt kvinnliga medborgare i planprocessen. En planering för alla medborgare var snarare en strategi som samhällsplaneringen tillämpar där inga grupper identifieras. Jag diskuterar fördelen med att införa ett genusperspektiv inom samhällsplaneringen för att synliggöra rådande normer i samhället och identifiera kvinnor och andra grupper i samhället. För att skapa en samhällsplanering som är verkar för alla kan ett alternativt tillvägagångssätt innebära att delarna i helheten först utforskas.

Både den autonoma vänstern och vit-makt-rörelsen använder det offentliga rummet som en arena för propagandaspridning. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur dessa grupper förhåller sig till illegal affischering och hur och varför detta används. En av slutsatserna är att grupperna konkurrerar om det offentliga rummet genom olaglig affischering. Den affischering som sätts upp riskerar att tas ner av motståndarna, där den autonoma vänstern själva anser sig ha allmänheten på sin sida när det gäller att ta ner vit-makt-rörelsens affischer och klistermärken. Tillvägagångsättet när det gäller affischering varierar beroende på vilken typ av affischering som sätts upp. Klistermärken är den enklaste formen av affischering och också den som kan få störst spridning rent proportionellt. Affischer tar längre tid att sätta upp och kräver mer planering. Oftast sker affischering på natten av säkerhetsskäl. En annan slutsats är att rädslan för repressalier är låg, framför allt vad gäller risken att bli tagen av polisen. De ringa straffen som kan utdelas bidrar också till inställningen från aktörernas sida att detta är ett brott av mindre karaktär. Intervjun med aktören inom den autonoma vänstern ger intrycket av att polisen inte har någon kontroll över denna olagliga verksamhet, och inte heller gör några större ansträngningar att försöka ha det heller. Hur polisen själva bemöter detta förblir obesvarat i den här uppsatsen eftersom polisen på lokal nivå inte hade tid att låta sig bli intervjuade. Allmänheten tycks heller inte se olaglig affischering som ett brott att reagera över, vilket illustreras bland annat av Skara kommuns säkerhetsstrateg som vare sig kände till den olagliga affischeringens omfattning eller hade fått in synpunkter från allmänheten om den. När det gäller uppsatsens syfte att redogöra för regelverken så kan dessa vara svårtydliga och variera på lokal nivå, vilket gör att ordningsmakten och aktivisterna åberopa olika argument för sitt handlande. Risken för en eventuell konfrontation med motståndarsidan är både mer trolig och av mer allvarlig karaktär. Olaglig affischering i det offentliga rummet är både en taktik för att locka nya sympatisörer och bilda opinion som ett sätt att visa övertaget gentemot motståndarna. Denna kamp kan leda till våldsamheter, vilket visar på laddningen som finns mellan dessa grupper. Allmänheten tycks hysa en större rädsla för vit-makt-rörelsens närvaro i det offentliga rummet, vilket kan ha med både historik och samhällets värderingar att göra. Internet har bidragit till att möjligheten att sprida organisationernas budskap har ökat, och möjligheten att "äga" egna kanaler för denna propagandaspridning. Sättet att uttrycka sig för dessa grupper har alltså delvis ändrats över tiden, där internet står för den mest påtagliga förändringen. Samtidigt har internet bidragit till att kontrollen över motståndarsidans propaganda minskat. Det går att "äga" gatan genom ihärdigt arbete och ibland fysisk konfrontation, men det går inte att äga internet. Vilka konsekvenser den digitala utvecklingen får både för de båda rörelserna och för bedrivandet av olaglig affischering är något för framtida forskare att skriva om.