Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse som läsandet har för ett antal fångar inom svensk kriminalvård. Rent konkret har svar på följande frågeställningar sökts:   1. Underlättar läsandet för intagna att klara av sin strafftid i såväl häkte som anstalt? 2. Hur påverkas fångars välmående av läsandet? 3. Har läsningen en rehabiliterande effekt, påverkar alltså läsningen intagna att tänka eller agera på ett mer prosocialt sätt?   Biblioterapi har utgjort den teoretiska grunden. Denna terapiform handlar om att läsning av böcker, som är utvalda på individuell basis, ska användas för behandling av den enskilda. Generellt kan sägas att biblioterapin skiljer på att nå förståelse genom egna insikter av det lästa materialet (läsandets biblioterapi) och att få hjälp genom att diskutera texten med andra (interaktiv och poetisk biblioterapi).   Intervjuer har skett med åtta intagna om deras läsvanor, såväl i frihet som i häkte och/eller fängelse. Resultaten visar att läsandet är något som underlättar för intagna att klara av sin strafftid i häkte och anstalt. Det mest påtagliga är som tidsfördriv och ett sätt att hålla samvetets demoner på avstånd. Även fångarnas välmående påverkas av läsandet, bland annat genom att sömnbesvär lindras och att självkänslan ökar (en förbättrad självkänsla leder till en större tro på sin egen förmåga att klara av olika situationer, exempelvis att vara pappa). Då det gäller läsningens rehabiliterande effekt, är svaret inte lika otvetydigt. Biblioterapin som terapiform kan förvisso anses ha en positiv inverkan, till exempel genom en ökad självkänsla som har visat sig sänka återfallsrisken. Osäkerheten ligger här i att man inte vet vilka faktorer som exakt har spelat en roll för att en viss person blivit mindre benägen att fortsätta en brottslig bana. I likhet med vad som framkommit i tidigare forskning så har det även i denna studie visat sig att det inte går att endast hänvisa till läsandet som enskild omständighet då det gäller exempelvis en attitydförändring hos en intagen.

The purpose of this thesis is to modify the image of pre-industrial towns as towns of minor importance, i.e. passive and with low population and agrarian economical structure. The questions linked to the theoretical problem of this study are derived from these arguments. The towns studied here are Skänninge and Vadstena, situated in the inner region of southern Sweden in the province of Östergötland, two towns that have been considered marginal, at least from the 17th century onward. The first main question of the study concerns the urban demography and addresses the quantity and the structure of the urban population. By using different sorts of sources, such as tax registers, council records and municipality registers and letters from individuals to the authorities, it has been possible to produce some results that stand in sharp contrast to prior research. The modified population figures in Vadstena and in Skänninge alter the traditional image of these towns, both in respect to their size and social composition. The greatest contrast to prior research concerns the craftsmen, which raises the interesting question of how important small towns were for the development of pre-industrial technology. In the mid-17th century there were numerous national institutions based in Vadstena and its role as an administrative and military centre is thus clearly illustrated. A great number of people were linked to these institutions and accordingly they accounted for an important part of the population. Skänninge lacked such national institutions, and this accounted for a very important difference between these towns. Also the second main issue of the study of the 'social interface' has lead to a number of important conclusions. The 'social interfaces' which are registered in this study had a wide geographical range but it is also proven that the contacts were related to nearly all socio-economical categories in Sweden at that time. Tradition requires the historians to study the problem from the central power's viewpoint. If one chooses a local perspective instead and takes an introspective look at the towns, one will find that they were less static than argued by prior research. Rather, they were distinguished by a dynamic character which appears to be an exiting field of research. / <p>Bilagorna är endast tillgängliga i den elektroniska versionen.</p>

Den här studien använder en bred förståelse av begreppet medeltider för att visa hur värden och handlingsnormer skapas och omförhandlas i samtida historiebruk. Den bidrar till analysen och diskussionen kring minnespolitikens centrala spänningsförhållanden där representativa demokratiska och nationella mål ställs mot direkt demokratiska och mångkulturella tankemönster. I två fallstudier som följer medeltidsbruket i Östergötland synliggörs hur spänningen påverkar och hanteras i praktiken. Den ena fallstudien följer tätt på en konflikt mellan bevarande av människoskelett från en medeltida avrättningsplats i Vadstena och näringslivsutveckling i form av en fabriksutbyggnad. Den andra utgår från orten Skänninge och tecknar en bredare bild av hur det medeltida förflutna och dess materiella spår i landskapet används i regional och lokal utvecklingspolitik. De empiriska studierna följer aktörer i olika situationer och hur dessa binds upp kring varierande problemformuleringar. Fokus ligger på hur dessa processer går till, vilka resurser som utnyttjas men också på retorik och handling. Analysen resulterar i tre övergripande mobiliseringsprocesser vilka kopplas till begrepp som bevarande, upplevelse och lokal politik. Genom dessa synliggörs hur bruket av medeltider följer parallella värdesystem och logiker vilket när de interagerar skapar konfliktfyllda situationer. Avhandlingen visar hur de traditionella institutionernas strukturer utgör en barriär vilken motverkar en samverkan mellan de många aktörsgrupperna, det breda bruket av det förflutna som den nationella politiska retoriken efterfrågar. / This study apply to a broad understanding of the term Middle-Ages as an analytical concept to show how values and norms of actions are established and negotiated through contemporary uses of history. It contributes to the analysis and discussion of central tensions in memory policy between, on one hand, the representative democratic system, and on the other hand, a direct democracy based on the idea of everyone's ability and right to participate in the use of the history. In two case studies, that maps the use of the Middle-Ages in the county of Östergötland, this study shows how this tension effects and is handled by Stakeholders in every day praxis. One case focus on a conflict between, on one hand, ancient remains of human skeletons from a medieval gallows hill, and on the other hand, private business development due to the construction of a new factory in the town of Vadstena. The other case analyses a broader use of the Middle-Ages as resources in regional and local development policies in the town of Skänninge. The study analysis varied situations where Stakeholders are mobilized around different problems. It focus on how these processes are carried out and which recourses that are used, both rhetorical and through actions. The study shows how values of the past is created, produced and negotiated in contemporary processes of mobilization which are related to terms such as Preservation, Experience and Local policies. It also shows how traditional institutional structures creates barriers that prevent fruitful cooperation between the Stakeholders, and the broader use of the past that the national policies are asking for.