Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Med denna uppsats är tanken att undersöka vad en åldrande befolkning kan få för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs län. Jag har tittat på olika perspektiv som kan tänkas påverka varför befolkningssammansättningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt är hälsa, sjukvård, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare så gjorde jag en jämförelse mellan de två olika länen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tänkas komma att finnas. Anledningen till att jag valde Kalmar och Kronobers län är för att det är två län som skiljer sig geografiskt. Kalmar län ligger vid havet och har en stor turisttillströmning under sommaren, där Kalmar är huvudorten. Kronobergs län ligger i inlandet och dess största stad är Växjö. Växjö är den större staden jämfört med Kalmar. Slutligen så diskuterar jag om det är möjligt att använda sig av arbetsområdet den åldrande befolkningen i skolan. Alltså om det går att tala om den demografiska utvecklingen som sker i olika regioner, länder och världsdelar.

No description available.

REFERAT Studiens syfte är att påvisa utvecklingstrenderna i befolkningens utveckling och sammansättning under perioden 2000-2014. Syftet är också att diskutera denna utveckling utifrån teorier och trender i ett större perspektiv.Studien är kvantitativ och bygger på datamaterial från SCB. Studien är en deskription för hur befolkningsutvecklingen och sammansättningen av ålder och könsbalans ser ut för kommunerna i länet.Resultatet visar att de flesta kommuner har en negativ utveckling och att nästan all befolkningstillväxt sker i Umeå. För samtliga kommuner minskar andelen yngre och andelen äldre blir fler. Åldersstrukturen, könsbalansen och försörjningskvoten skiljer sig kraftigt mellan kommuner. Utvecklingen medför att klyftorna mellan kommunerna blir större under tidsperiodenNyckelord: Västerbotten, befolkning, migration, utveckling, könsbalans, försörjningskvot / ABSTRACT The purpose of this thesis is to examine the development trends regarding the development and composition of the population during 2000-2014. The purpose is also to discuss this development related to theories and trends in a bigger perspective.The study is quantitative and uses data from SCB. The study is a description of the population development and composition of age and gender for the municipalities in the county.The results shows that most municipalities has a negative development during the time frame and that almost all population growth is in Umeå. Every municipality has a decreased share of young people and an increased share of old people. The age and gender composition as well as the dependency ratio differ a lot between the municipalities. The development cause the differences between municipalities to increases during the time. Key words: Västerbotten, population, migration, development,gender balance, dependency ratio / Regional utveckling i Västerbotten

Diss. Linköping : Univ., 2003.

<p>Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).</p><p>Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.</p><p>Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan. En positiv makroekonomisk utveckling såsom hög sysselsättning och hög avkastning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sätt som en negativ utveckling kan förvärra dem. Teoretiskt sett går det att förebygga en ogynnsam demografisk utveckling, både direkt och indirekt, men i praktiken är det inte säkert att det direkta sättet fungerar, varför det svenska pensionssystemet faktiskt förlitar sig på indirekta metoder som den automatiska balanseringsmekanismen och delningstalen. Det är för övrigt oklart huruvida pensionssystemet är politiskt stabilt, men dess finansiella stabilitet garanterar att pensionerna kommer att kunna betalas ut.</p> / <p>The reform of the Swedish pension system in 1999 aimed to, among other things, decrease the demographic risk an ageing population has on the system. The new pension system is partly pay-as-you-go and partly funded.</p><p>As an ageing population has proven disadvantageous to pension systems, this thesis treats in a macroeconomic context how these changes affect the Swedish pensions. The work is mainly based on studies of literature and statistics, and on interviews.</p><p>The conclusions show that demographic changes resulting in an ageing population has a negative financial impact on the Swedish pension system. The effects of a higher fertility, mortality or immigration are in practice small, and thus cannot alone counter the financial impact of the ageing. A combination of, for example, high fertility and immigration, would affect the dependency burden even more positively. A positive macroeconomic development, with high employment and return on the financial market, has a positive influence on the pension system – just as a negative macroeconomic development negatively influences the system. Theoretically, it is possible to prevent a disadvantageous demographic development directly and indirectly. However, it is not certain in practice that the direct method can be successful, why the Swedish pension system relies on indirect methods such as the automatic balance mechanism and the life expectancy denominator. It is not clear whether the pension system is politically stable, but financially its stability is guaranteed.</p>

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen). Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer. Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan. En positiv makroekonomisk utveckling såsom hög sysselsättning och hög avkastning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sätt som en negativ utveckling kan förvärra dem. Teoretiskt sett går det att förebygga en ogynnsam demografisk utveckling, både direkt och indirekt, men i praktiken är det inte säkert att det direkta sättet fungerar, varför det svenska pensionssystemet faktiskt förlitar sig på indirekta metoder som den automatiska balanseringsmekanismen och delningstalen. Det är för övrigt oklart huruvida pensionssystemet är politiskt stabilt, men dess finansiella stabilitet garanterar att pensionerna kommer att kunna betalas ut. / The reform of the Swedish pension system in 1999 aimed to, among other things, decrease the demographic risk an ageing population has on the system. The new pension system is partly pay-as-you-go and partly funded. As an ageing population has proven disadvantageous to pension systems, this thesis treats in a macroeconomic context how these changes affect the Swedish pensions. The work is mainly based on studies of literature and statistics, and on interviews. The conclusions show that demographic changes resulting in an ageing population has a negative financial impact on the Swedish pension system. The effects of a higher fertility, mortality or immigration are in practice small, and thus cannot alone counter the financial impact of the ageing. A combination of, for example, high fertility and immigration, would affect the dependency burden even more positively. A positive macroeconomic development, with high employment and return on the financial market, has a positive influence on the pension system – just as a negative macroeconomic development negatively influences the system. Theoretically, it is possible to prevent a disadvantageous demographic development directly and indirectly. However, it is not certain in practice that the direct method can be successful, why the Swedish pension system relies on indirect methods such as the automatic balance mechanism and the life expectancy denominator. It is not clear whether the pension system is politically stable, but financially its stability is guaranteed.

The purpose of this thesis is to modify the image of pre-industrial towns as towns of minor importance, i.e. passive and with low population and agrarian economical structure. The questions linked to the theoretical problem of this study are derived from these arguments. The towns studied here are Skänninge and Vadstena, situated in the inner region of southern Sweden in the province of Östergötland, two towns that have been considered marginal, at least from the 17th century onward. The first main question of the study concerns the urban demography and addresses the quantity and the structure of the urban population. By using different sorts of sources, such as tax registers, council records and municipality registers and letters from individuals to the authorities, it has been possible to produce some results that stand in sharp contrast to prior research. The modified population figures in Vadstena and in Skänninge alter the traditional image of these towns, both in respect to their size and social composition. The greatest contrast to prior research concerns the craftsmen, which raises the interesting question of how important small towns were for the development of pre-industrial technology. In the mid-17th century there were numerous national institutions based in Vadstena and its role as an administrative and military centre is thus clearly illustrated. A great number of people were linked to these institutions and accordingly they accounted for an important part of the population. Skänninge lacked such national institutions, and this accounted for a very important difference between these towns. Also the second main issue of the study of the 'social interface' has lead to a number of important conclusions. The 'social interfaces' which are registered in this study had a wide geographical range but it is also proven that the contacts were related to nearly all socio-economical categories in Sweden at that time. Tradition requires the historians to study the problem from the central power's viewpoint. If one chooses a local perspective instead and takes an introspective look at the towns, one will find that they were less static than argued by prior research. Rather, they were distinguished by a dynamic character which appears to be an exiting field of research. / <p>Bilagorna är endast tillgängliga i den elektroniska versionen.</p>

Uppsatsen handlar om den åldrande befolkningen som är ett internationellt fenomen och en viktig samhällsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger på nationell och framför allt kommunal nivå. Syftet är att redogöra för konsekvenserna av en åldrande befolkning och att redogöra för de åtgärder som finns på nationell nivå och framför allt på kommunal nivå genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, Hällefors och Ljusnarsberg). Syftet är även att kartlägga andelen äldre i svenska kommuner. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Det kvantitativa materialet utgörs av offentlig statistik och det kvalitativa materialet utgörs av åtta intervjuer, två intervjuer för varje kommun.

Många mindre landsbygdsamhällen idag krymper och avfolkas. Ofta rör det sig om gamla bruksorter som förlorat sin forna industri. Dessa samhällen ställs inför svåra utmaningar, som att befolkningen åldras, affärsverksamhets kundunderlag minskar och det råder ofta en brist av högutbildad arbetskraft. För att undersöka hur kommuner kan hantera problematiken görs för denna uppsats en fallstudie om en sådan kommun, Ljusnarsbergs kommun. Tidigare forskning om hur samhällen påverkas av avfolkning samt hur om hur avfolkning i Sverige ter sig används för att analysera Ljusnarsberg. För denna fallstudie har intervjuer genomförts med kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen, dessa två valdes genom ett målinriktat urval för att få både ett politikerperspektiv samt ett tjänstemannaperspektiv. Resultaten visar att man inom Ljusnarsbergs kommun inte fäster ett större fokus på befolkningsantalen. De försöker inte, likt många andra kommuner, locka nya invånare genom diverse olika kampanjer och projekt. Istället väljer man att fokusera sina resurser på kommunens kärnverksamhet för att göra den till en så god plats som möjligt att bo på. Detta görs då man menar att sådana projekt och visioner oftast är fruktlösa, de tror inte att enskilda kommuner kan vända den trend som finns genom hela landet. Detta förhållningssätt stöds av den tidigare forskning som gjorts inom ämnet.