The purpose of this study is to examine the causes and consequences of teenage family formation of women inBangladesh. For that purpose the 2007 Bangladesh Demographic and Health Survey (BDHS) data are used. Multinomial logistic regression analysis shows that background factors such as type of place of residence, religion and ever attendance of schooling are important for distinguishing women who marry at ‘early’ or ‘very early’ ages from those who marry at more mature ages. Administrative region and woman’s birth cohort matter as well. In socioeconomic terms, due to teenage family formation the majority of girls receive little or no education, more often get involved in low-paid work and often turn out to lack exposure to mass media. In demographic terms, because of teenage family formation girls become exposed to greater spousal age differences, experience longer duration from marriage to first birth and achieve higher completed fertility.

In the 1960s and the early 1970s a lively discussion took place in Sweden about the role of the metropolitan areas in the urbanization process. The debate disclosed our limited knowledge of the spatial anatomy of urban Sweden; it became obvious that a better understanding of the pattern of population change in both metropolitan and in non-metropolitan areas was needed. This dissertation aims at a wider basic knowledge of the changes in the urban population distribution of contemporary Sweden. The inquiry is confined to the period 1960-1970. Because of the unequivocal urban place definition in use since 1960, conditions have never been more suitable for unbiased population comparisons of individual places between censuses. Since the prime interest lies in changes in residential pattern, the emphasis is on the study of agglomerations as places of residence rather than places of work. Both inter-regional changes and the relative location of urban places are discussed. A large section provides a background and a conceptual framework for the detailed analysis of the urban pattern in the sixties. This part of the book involves an appraisal of the extent to which various interpretations of the urban concept are reflected in the current Swedish urban statistics. It also involves a discussion of the operationalization of the concept and the development of urban place statistics in Sweden. Finally, it involves an outline of earlier urban development. This dissertation challenges the notion of a concentration of population to the metropolitan regions (which strongly influenced regional planning and policy in the 1960s) and discerns the beginning of a population dipersal towards smaller urban places. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Med denna uppsats är tanken att undersöka vad en åldrande befolkning kan få för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs län. Jag har tittat på olika perspektiv som kan tänkas påverka varför befolkningssammansättningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt är hälsa, sjukvård, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare så gjorde jag en jämförelse mellan de två olika länen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tänkas komma att finnas. Anledningen till att jag valde Kalmar och Kronobers län är för att det är två län som skiljer sig geografiskt. Kalmar län ligger vid havet och har en stor turisttillströmning under sommaren, där Kalmar är huvudorten. Kronobergs län ligger i inlandet och dess största stad är Växjö. Växjö är den större staden jämfört med Kalmar. Slutligen så diskuterar jag om det är möjligt att använda sig av arbetsområdet den åldrande befolkningen i skolan. Alltså om det går att tala om den demografiska utvecklingen som sker i olika regioner, länder och världsdelar.

Syftet med studien är att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillväxten i Latinamerikanska storstäders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger därför på rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hälft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser. Orsakerna som identifieras och analyseras är; Internationella makroekonomiska strukturers påverkan på landsbygdsbefolkningen i Latinamerika. Forskningen visar att strukturanpassningsprogrammen utarmat bönder i Latinamerika, varpå de tvingats flytta in till städerna, där de hamnat i slummen. Flykten från våld och förtryck på den Latinamerikanska landsbygden. Forskningen visar att inslag av våld och förtryck av Latinamerikanska bönder under 1900-talets andra hälft lett till kraftig inflyttning till storstäderna. Drömmen om ett liv i storstaden. Forskningen visar att modernisering av Latinamerikanska städer och ekonomisk tillväxt har lockat många människor från landsbygden, som inte lyckats sysselsättas och därför fastnat i slummen. Avskärmning och utrensning. Forskningen visar att segregationen i flera Latinamerikanska storstäder upprätthålls av lokala politiker för att upprätthålla en vacker fasad och därmed stadens anseende. Konsekvenserna som identifieras och analyseras är följande; Slumgeologiska konsekvenser. Forskningen visar att risken för exempelvis jordskred ökar när informella bosättningar hamnar på geologiska riskområden och att kåkstäder är extra känsliga för naturkatastrofer. Hygieniska konsekvenser. Forskningen visar att slumområden i Latinamerika ofta finns vid öppna avlopp och dräneringar och att detta får förödande konsekvenser för sluminvånarnas personliga hygien och hälsa. Industriers påverkan på närliggande områden. Forskningen visar att slumområden i Latinamerika ofta växer fram kring industrier som genererar giftiga utsläpp, som i sin tur påverkar hälsan hos nära boende. Vattenbrist. Forskningen visar att det generellt sett råder svår vattenbrist i Latinamerikanska städers socioekonomiska periferi och att detta kan få förödande konsekvenser för invånarnas hälsa. Trångboddhet och överbefolkning. Forskningen visar att detta är vanligt i den socioekonomiska periferin i Latinamerikanska storstäder och att detta ger upphov till bl.a. rapid bakteriespridning. Ett ökat bilanvändande i slumområden och ökad trafikolycksrisk. Forskningen visar att många Latinamerikanska storstäders infrastruktur inte är anpassad till den kraftiga befolkningstillväxten i den socioekonomiska periferin, vilket leder till många trafikolyckor.

This is a normative study of integration in Sweden. The focus lies on the segregation found in the larger metropolitan areas and the politics surrounding the different ways in which to tackle problems new and old. This paper centers on the recent discussions around immigration and integration in Sweden and Europe as a whole. This paper looks at the increasing segregation in Swedish suburbs and aims to explore the reasons for this. The paper will look at economic, societal and cultural reasons for this segregation. In addition it will also explore the politics of integration on a local and national level. The local level studies four city areas that features the highest percentage of inhabitants with a foreign background in Västerås. The main focus of this paper is the housing situation that more or less “cause” segregation.

<p>The purpose of this study is to examine what effect social background may have on the timing of becoming a parent in Sweden. By applying event-history techniques to data from the Swedish level of living survey (LNU) we try to separate the direct from the indirect effect of social background on timing of first childbearing. Few previous studies have focused on characteristics of social background and analysis of intergenerational effects on the age of becoming a parent. In this study, we show that the risk of becoming a parent is different for those who are mobile than for the socially non-mobile. The effect of social background on the propensity of becoming a parent is not just indirect via persons own educational careers. When we control for own educational level much of the impact of social background on the propensity of becoming a parent remains. We clearly show the existence of a significant direct effect of social background on the propensity to become a parent.</p>

<p>Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.</p>

No description available.

No description available.