No description available.

This is a normative study of integration in Sweden. The focus lies on the segregation found in the larger metropolitan areas and the politics surrounding the different ways in which to tackle problems new and old. This paper centers on the recent discussions around immigration and integration in Sweden and Europe as a whole. This paper looks at the increasing segregation in Swedish suburbs and aims to explore the reasons for this. The paper will look at economic, societal and cultural reasons for this segregation. In addition it will also explore the politics of integration on a local and national level. The local level studies four city areas that features the highest percentage of inhabitants with a foreign background in Västerås. The main focus of this paper is the housing situation that more or less “cause” segregation.

Studien syftar till att identifiera bilreducerande styrmedel som har implementerats i den nyskapade stadsdelen Rosendal i Uppsala kommun. Vidare syftar arbetet till att analysera olika faktorer som bidrar till att identifierade styrmedel potentiellt kan implementeras i traditionella stadsdelar.   Kommunens och de privata aktörernas perspektiv utforskas genom en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod. För identifierandet av de olika styrmedlen som använts i Rosendal intervjuas fyra respondenter som varit med vid skapandet av stadsdelen. Avslutningsvis analyseras traditionella stadsdelar genom en gruppintervju där tre respondenter anställda på Uppsala kommun ingår.  Studiens resultat åskådliggör administrativa, ekonomiska samt informativa styrmedel som har föranlett till bilreducerande åtgärder. Cykelhus på markplan, gratis medlemskap i bil- och cykelpool, smala gator med delat utrymme samt valarkitektoniska åtgärder genom placering av parkeringshus i stadsdelens perifera områden som innebär att individer måste transportera sig längre för att ha åtkomst till bil är exempel på några vidtagna åtgärder. Studiens resultat indikerar även att bilreducerande åtgärder är komplexa i traditionella stadsdelar eftersom kommunen inte har rådighet över kvartersmark där de inte är huvudman vilket är vanligt i dessa stadsdelar. Resultatet påvisar även kommunala ingrepp i traditionella stadsdelar gällande bilreducernade i form av förtätning, reglering av parkeringspriser, omvandling av det fysiska rummet samt användandet av indirekta styrmedel som vägleder privata aktörer i en bilreducerande riktning.

Titel: Stadsdelen som varumärke - Invånares uppfattningar om Gävles stadsdelar   Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Martina Engebretzen Jonsson & Josefin Lundström   Handledare: Jonas Kågström   Datum: 2013 - Augusti Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera hur varumärket för en stadsdel uppfattas i en medelstor stad och om undersökningar som tidigare gjorts på länder och städer kan appliceras och tas ned till stadsdelsnivå. Metod: I den här studien kommer en kvantitativ metod med en deduktiv ansats att användas. Vidare kommer det positivistiska synsättet att ligga till grund för utformandet av studien. En enkät har utformats, utifrån en modifiering av City Brands Index, anpassad för stadsdelar. Resultatet på enkäten har sedan sammanställts och analyserat i statistikprogrammet Minitab samt Excel där ett nytt index tagits fram. Resultat och slutsats: Vi kan se att det föreligger uppfattningar som gör stadsdelarna till ett varumärke. Det finns tydliga indikationer på vad som utgör en populär stadsdel och till en önskvärd plats att bo på. Ryktet har stor påverkan för såväl den positiva som negativa uppfattningen om stadsdelar som varumärken. Detta är något som både allmännyttan, fastighetsmäkleri, privata fastighetsbolag samt kommunens stadsplanering kan ha intresse av vid utvecklande av områden. Förslag till fortsatt forskning:Studien kan göras om efter ett par år för att se förändringen av uppfattningen kring stadsdelarna, och sedan jämföra med hur lång tid som krävs för stadsdelar gentemot den tid det tar för länder och huvudstäder att ändra sin brand image internationellt. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den forskning som finns inom områdena för place branding och city branding. Detta då det testas om tidigare forskning kring länder och/eller städer som varumärken även går att applicera på dimensionen stadsdelsnivå, samt att fokus läggs på invånarnas perspektiv.

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer.  År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Det har som syfte att utreda hur hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar kan användas i Sverige. Certifiering av stadsdelar hanterar ett bredare perspektiv och kompletterar miljöcertifieringen av byggnader. Istället för att enbart fokusera på miljömässiga förhållanden behandlas även sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Examensarbetet syftar till att ur ett helhetsperspektiv bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. Genom att besvara de tre frågeställningarna, • Vad innebär hållbar utveckling ur ett stadsplaneringsperspektiv? • Hur kan ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar tillämpas i arbetet för hållbara städer? • Hur kan en stadsdel utformas för att vara hållbar? är målet att visa förslag till hur en stadsdel kan utformas och planeras, utifrån ett hållbarhetscertifieringssystem, för att bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. De metoder som använts i arbetet är litteraturstudie, dokumentanalys, fallstudie, intervjuer och skissarbete. Fallstudien är gjord i samarbete med Skövde kommun. Utgångspunkt för fallstudien har varit Arenaområdet i Skövde. Resultatet av arbetet visar på att en hållbar utveckling, ur ett stadsplaneringsperspektiv, innebär att arbeta tvärsektoriellt med hållbarhetsfrågor för en stad. Hållbarhetsdimensionerna måste behandlas likvärdigt och ges lika utrymme vid planering av städer och stadsdelar för att de ska bli hållbara. Egenskaper hos en hållbar stad har ofta sitt ursprung i ett lokalt sammanhang. Hänsyn behöver därför tas till den geografiska platsen och dess förutsättningar.  Rapporten visar även att om hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar ska tillämpas i arbetet för hållbara städer måste det göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart. Hållbarhetscertifieringssystemet fungerar vidare som riktlinjer vid utformning av stadsdelar. Grundprinciper vid utformning av hållbara stadsdelar är att de ska vara flexibla i tiden samt innehålla blandade mötesplatser och funktioner. / The concept of sustainable development has in recent decades been a topical subject. Sustainable development includes ecological, economic, social and cultural dimensions. Materials and buildings have for long been able to get environmentally certified. Today certification systems are developed that allows entire urban districts to get a sustainability certification. This could be a step towards sustainable cities.  In year 2010 the development project HCS - Sustainability Certification of urban districts was started. It aims to investigate how sustainability certification for urban districts can be used in Sweden. Certification of districts handles a broader perspective and complements the environmental certification of buildings. Instead of focusing solely on the environmental conditions the social, economic and cultural conditions are also managed. The thesis aims at a holistic approach to contribute to a more sustainable urban planning. By answering the three questions, • What does sustainable development from an urban planning perspective entail? • How can a sustainability certification system for urban districts be applied in the work towards sustainable cities? • How can an urban district be designed to be sustainable? the goal is to show proposals for how an urban district can be designed and planned, from a sustainability certification system, to contribute to a more sustainable urban planning. The methods used in this thesis are literature study, document analysis, a case study, interviews and illustration work. The case study is conducted in collaboration with the Municipality of Skövde. The basis for the case study has been the Arenaområdet in Skövde. The results of this thesis show that sustainable development from an urban planning perspective, involves working cross-sectionally with questions concerning sustainability of a city. Sustainability dimensions must be treated equally and given equal space in the planning of cities and urban districts. Characteristics of a sustainable city often have its origins in a local context. Consideration needs to be given to the geographical location and its prerequisites. The thesis also shows that to be applied in the work for sustainable cities the sustainability certification for urban districts must make a difference, be useful, reliable, and adaptable. Sustainability certification systems also work as guidelines for the design of urban districts. Basic principles in the design of sustainable urban districts are that they should be flexible in time and contain assorted places to meet and have mixed functions.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad. Dock finns inget svenskt system men Breeam Communities är anpassat till svenska förhållanden. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av metoder som stöder en hållbar stadsutveckling. Genom att först kartlägga vilka klassificeringssystem som finns kunde dessa jämföras med varandra för att se vilka kriterier som återkommer. Paralleller kunde dras för vilka som var av större betydelse då majoriteten använt sig av just dessa kriterier. Ett skissarbete gjordes för att ta reda på vilka kriterier som bör ingå i ett svenskt system och de återkommande kriterierna från de undersökta klassificeringssystemen var också till stor hjälp. De system som har undersökts är Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities och Leed for Neighborhood Development. I systemen mäts hållbarheten oftast i faktorer/kriterier ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Klassificeringssystemen har olika krav eller mål på vad som behöver uppnås inom vardera faktor. Systemen är dock mycket olika uppbyggda vilket komplicerade jämförelseprocessen. De kriterier som återkommer i system är koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, vattenförorening, livsmedel, djur och natur, översvämningar, avfallshantering, materialval, exploaterad mark, fysisk aktivitet, tillgänglighet, hälsa och välmående, kultur och kulturarv, transporter, grönområden, samhällsengagemang, ljusföroreningar, lokal ekonomi och sysselsättning. Eftersom Sverige har ett eget klimat och egna normer kan inte ett utländsktsystem anpassas så lätt till svenska förhållanden. De kriterier som bör ingå i ett svenskt system baseras bland annat på de globala och nationella målen för Sverige samt de som återkom i de analyserade systemen. Förutom de kriterier som återkom i systemen (somliga av kriterierna har andra benämningar) bör systemet också innehålla buller, natur, trafik, blandad bebyggelse, trygghet, underhåll och utbildning. Det är många faktorer inom de tre perspektiven som ska analyseras och tas tillvara för att uppnå ett välorganiserat och bra klassificeringssystem för stadsdelar. Det finns många fördelar med ett klassificeringssystem. Till exempel underlättar det medvetna val, samverkan och kommunikation mellan aktörer, men framför allt ett bättre samhälle att leva i. / The urbanization is increasing while there is a comprehensive climate change in the world. The cities stands for 70 percent of the global carbon emissions and two-thirds of the world's energy use. Half the world's population live in cities. Because of this, it is necessary that cities are sustainable. Therefore, there are various classification systems for neighborhoods that facilitates the creation of a sustainable city. However, there is no Swedish system but Breeam Communities is adapted to Swedish conditions. The objective of the report is to contribute to the development of methods that support sustainable urban development. By first identifying the classification systems, these could be compared with each other to see which criteria’s recurred. Parallels could be drawn as to which was more important, as the majority made use of these criteria. A sketching was made to find out what criteria should be included in the Swedish system and the regular criteria of the investigated classification systems were also very helpful. The systems that have been investigated are Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities and Leed for Neighborhood Development. The systems measure sustainability usually infactors/criteria of social, economic and ecological aspects. Classification systems have different requirements or goals of what needs to be achieved within each factor. The systems are very different designed which complicated the comparison process. The regular criteria in all systems are carbon, water consumption, water pollution, food, wildlife and nature, floods, waste management, developed land, physicalactivity, accessibility, health and welfare, culture and heritage, transport, greenspaces, community involvement, light pollution, local economy and employment. Since Sweden has its own climate and its own standards, a foreign system is not adapted so easily to Swedish conditions. The criteria that should be part of a Swedish system is partly based on the global and national goals for Sweden as wellas those returned in the analyzed systems. In addition to the criteria that reappeared in the systems (some of the criteria has been renamed) it should also contain noise, nature, traffic, mixed development, security, maintenance and education.T There are many factors within the three perspectives to be analyzed and utilized to achieve a well-organized and good classification system of neighborhoods. There are many benefits of a classification system. For example, it facilitates informed choice, collaboration and communication between actors, but most of all a better society to live in.

Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik undersöker och jämför planeringsprocesser vid markanvisning, för att utforska hur kommuner arbetar vid utvecklingen av hållbara stadsdelar. Vidare syftar arbetat till att undersöka hur grönstruktur främjar en hållbar stadsutveckling vid exploatering av kommunal ägd mark. Studien utforskar även arbetet med grönytefaktorn som planeringsverktyg för att uppnå grönare städer. Studien är av fallstudiedesign där fallet är Malmö stad och två utvalda hållbara stadsdelar utgör två analysenheter. Stadsdelarna är Norra Sorgenfri och Sege park i Malmö stad. En litteraturgenomgång har genomförts för att få en större inblick i det aktuella forskningsområdet. Därefter har en fallstudie av Malmö stad och de två fallstudieenheterna utförts. Innehållsanalys har använts som metod för att granska och analysera planer och dokument som rör planeringen av hållbara stadsdelar i Malmö stad. Studiens resultat visar på att en strategisk planering och en bra samverkan av stadens alla planer och dokument underlättar i planeringsprocessen likväl som en tyngdvikt vid dialogform, både vad gäller dialog över olika kommunala enheter, olika aktörer inom samhällsbyggnad samt medborgardialog och byggherredialog. Det framgår även att planera för grönstruktur kan vara utmanande, framför allt i den täta staden, där grönytefaktorn är ett effektivt planeringsverktyg. / This study is a bachelor thesis in construction and urban planning that investigate and compares planning processes in land allocation to explore how municipalities working with development of sustainable urban planning. Furthermore, this study aims to investigate how green infrastructures supports sustainable urban development when explode land owned by municipality. The study also explores the use of the green area index tool as a planning tool to achieve greener sustainable cities. The study is a case study design, the case is the city of Malmö and two case study units consisting of the Norra Sorgenfri and Sege Park districts. To gain a greater insight into the current research area the rapport begins with a literature study. The rapport continues with the case study of Malmö city and the two case study units. A content analysis has been used as a method to review and analyze plans and documents relating to the sustainable urban planning in the city of Malmö. The study's results show that strategic planning and a good collaboration of all the city's plans and documents smooth the planning process as well as the impact of dialogue. Both in terms of dialogue across different municipal units, people working in the field of sustainable urban development as well as citizen dialogue and developer dialogue. It also appears that planning for green infrastructure can be challenging. Especially in dense cities, where the green area index tool can be an effective planning tool.

Svenska medborgare har anslutit sig till terrororganisationen Daish. Många av dessa individer kommer från Göteborg. Syftet med denna forskning är att undersöka hur det kom sig att göte-borgare är överrepresenterade bland svenska Daish-medlemmar. Många av Daish-resenärerna har återvänt till Göteborg. I denna forskning undersöks också Göteborg stads strategi för åter-vändande Daish-medlemmar och hur radikaliseringsprocessen ser ut för individer som ansluter sig till våldsbejakande extremism. I denna uppsats tillämpade vi kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Materialet i uppsatsen grundar sig på intervjuer med två göteborgare som har anslutit sig till Daish och sedan återvänt till Göteborg. Intervjuer har också hållits med tre poliser och två so-cialarbetare som arbetar mot våldsbejakande extremism i Göteborg. Resultaten visar att Göteborg sticker ut i listan bland Sveriges särskilt utsatta om-råden, och att orsaken till att Göteborg är överrepresenterat beror på segregation och utanför-skap. Resultaten visar att vissa stadsdelar i Göteborg har hög arbetslöshet, låg utbildning och dåliga skolresultat. Klyftan mellan utsatta områden och övriga Göteborg växer. Invånarna i dessa områden upplever detta som orättvist, diskriminerande samt att det väcker frustration. Undersökningen visar att klyftan utnyttjas av individer med religiös, klan eller patriarkal makt som ersätter den demokratiska strukturen i de segregerade stadsdelarna. Terrororganisationen Daish är en av aktörerna som har utnyttjat övriga samhällets frånvaro i utsatta stadsdelar. In-formanterna påpekar att Daish-rekryterare överöser religiös propaganda på individer som redan är frustrerade på samhället.

Den ojämlika dödligheten är en studie av främst hjärt–kärldödlighet avseende perioden 1950–2010 i tvillingstäderna Linköping och Norrköping och konsekvenserna av ojämlikhet. Skillnaderna mellan städerna i dödlighet är stora. Under 1970-talet, då jämlikheten stod i focus, minskade dessa. Efterhand som ekonomisk politik och samhällsvärderingar mera anpassades till en global monetaristisk politik ökade också den ojämlika dödligheten mellan städerna. Stora förändringar ägde rum inom respektive stad när det gäller hjärtdödligheten. Miljonprogramområdena i de båda städerna blev relativt sett fattigare och präglades allt mer av flyktinginvandring, samtidigt som städernas centra gentrifierades, inte minst i Linköping. Skillnaderna i dödlighet mellan ytterområdena och centrum ökade under 1990- och 2000-talen. Detta gäller i större utsträckning i Linköping än i Norrköping. Avhandlingen består av tre delar. I licentiatuppsatsen analyseras städernas utveckling från 1950-talet till 2006. Studien gör också ett försök att spåra orsaker till ohälsoskillnader och för tidig död. Artikel 1 handlar om vad som hände med folkhälsan på vägen från ett högindustriellt till ett postindustriellt samhälle. Ett särskilt focus har varit att studera skillnader i hjärtsjuklighet mellan olika stadsdelar i de bägge tvillingstäderna. I artikel 2 analyseras skillnader i hjärt–kärldödlighet på stadsdelsnivå under perioden 1976 till 2010. / Unequal Mortality is primarily a study of coronary heart disease mortality and its consequences during the period 1950–2010 in the twin cities Linköping and Norrköping. The difference in mortality between the two cities was great. During the 1970s, when there was a focus on equality, these differences declined. As economic policies and social values were adapted to a global monetary policy, inequality in mortality between the two cities increased. Large changes took place in the respective cities as far as mortality in coronary heart disease was concerned. In both cities the low cost housing projects became poorer and were increasingly influenced by the influx of refugees, at the same time that the city centres became gentrified, not least in Linköping. The differences in mortality between the out-lying areas and the city centres increased during the 1990s and the first decade of the 21st century. This is true to a greater extent in Linköping than in Norrköping. The dissertation consists of three parts. The licentiate thesis analyses the development of the cities from the 1950s until 2006. The study also attempts to trace the reasons for the differences in health and premature death. Article 1 deals with what happened on the way from a highly industrial to a post-industrial society. It has especially focused on studying the differences in coronary heart disease morbidity among various neighbourhoods in both the twin cities. Article 2 analyses differences in coronary heart disease mortality during the period from 1976 to 2010.

Uppsala County has ambitious environmental aims for the planned residential area inÖstra Sala backe. In this thesis different energy sources have been evaluated todetermine which system that would be most favorable given currently availableinformation about the project. Planned energy usage has been divided into tap waterheating, space heating and power. Three base case scenarios were made with districtheating, small scale bio fuel and heat pump. Solar power and solar heating were thensimulated and the production from the two could individually be deducted from theenergy need in the base cases, constituting 9 different scenarios. Net energy demandwas then multiplied by factors for primary energy use and carbon dioxide equivalents,and life cycle costs were calculated. The results showed that different energy sourceswere favorable regarding different aspects. In terms of carbon emissions the scenariowith combined bio fuel and solar power had the lowest. District heating and solarpower was the most favorable solution regarding primary energy. The bestinvestment was heat pump together with solar power modules. One of the mainconclusions was that solar power improved the results for each of the three basicheat supplier systems. Solar heating was also a good option, just not at the samemagnitude. The calculations made in this project are made with assumptions on someaspects. If the premises, laws or energy properties were to change before the projectis completed, the actual outcome may differ from the results presented in this report. / Uppsala kommun har ambitiösa mål i uppförandet av en hållbar stadsdel i Östra Sala backe. Dekommande 10-15 åren ska totalt fyra etapper genomföras och resultera i 2 000 nya bostäder. Åttabyggherrar har valts ut för att bygga bostäder, förskola och äldreboende i en omfattning om 55 000 m2i Etapp 1. I detta arbete har områdets energisystem modellerats där bedömningsparametrarnakoldioxidekvivalenter, primärenergianvändning och ekonomi har analyserats.Planerad energianvändning har delats upp på behov för tappvarmvatten, uppvärmning och el för entypisk dag i månaderna mars, juni, september och december. Dessa valdes för att begränsaomfattningen av beräkningar och samtidigt få med Uppsalaklimatets säsongsvariationer. För atttillgodose behoven har olika energitekniker analyserats med hänsyn till deras miljöprestanda ochmedförda kostnader.De energikällor som studerades var fjärrvärme, värmepump, biobränsle, solceller, solfångare ochsmåskalig vindkraft. Fjärrvärme, värmepump och biobränsle i pelletsform utgjorde basen till trereferensscenarier för värmeförsörjning. Energiutbyte från solceller och solfångare simulerades iprogramvarorna PVsyst respektive ScenoCalc för att erhålla produktion av el och värme medtimupplösning för de fyra dagarna. Till varje referensscenario lades solceller och solfångare till en åtgången, vilket totalt gav nio olika scenarier som låg till grund för resultatet. Vindförhållandena inomUppsala stadsgränser visade sig vara otillräckliga för att småskalig vindkraft skulle vara aktuellt, varpåden tekniken uteslöts från vidare beräkningar i ett tidigt skede.Värme- och elbehov räknades även de fram på timbasis för de fyra dagarna varpå produktion frånsolenergi kunde användas för att beräkna nettobehov för bostäderna. De olika energislagens kostnaderoch miljöprestandafaktorer multiplicerades med antal kWh och värden kunde fås för totalprimärenergianvändning, koldioxidutsläpp och livscykelkostnad.De flesta byggherrarna har angivit att fjärrvärme är deras förstahandsval som värmesystem. Resultatetindikerar på att detta inte nödvändigtvis är det bästa alternativet inom de tre bedömningskategorierna.Tillsammans med solceller är just fjärrvärme mest fördelaktigt gällande primärenergianvändning.Inom kategorin koldioxidekvivalenter ger biobränsle med solceller lägst utsläpp. Mestkostnadseffektivt visade sig värmepump kombinerat med solceller vara. Energisystem för en hållbarstadsdel bör, enligt resultatet i denna rapport, väljas utifrån vilken eller vilka parameter man anserviktigast. En av slutsatserna är att solceller är lönsamt ur alla perspektiv och rekommenderas oavsettvärmesystem.Beräkningar i detta arbete är delvis beroende av olika antaganden. Ändras förutsättningarna frånbyggherrarnas sida, lagar eller egenskaper hos de olika energislagen kan det verkliga utfallet kommaatt skilja sig från resultatet i denna rapport.