Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap och resonera kring biltrafikens potentiella negativa konsekvenser för stadsplaneringen inom flera svenska städer och med Helsingborg som exempel. I denna fallstudie presenteras bilens historia och uppkomst i Sverige och hur planeringen av de svenska städerna och samhället har präglats av biltrafiken. Hållbarhet kopplas starkt till trafik och städers utveckling och därför belyses även begreppet i uppsatsen. Metoderna för arbetet har baserats på vetenskapliga böcker och artiklar samt intervjuer med tjänstepersoner från kommunen som är insatta i ämnet. Resultatet från detta arbete har varit bland annat svar på frågeställningar där jag i undersökningen har åstadkommit svar för hur situationen i Helsingborg förefaller.Helsingborg är en svensk stad belägen i söder av nationen i region Skåne vid Öresund mittemot Danmark. Staden har en viktigt geografisk placering då den påverkar utvecklingsmöjligheterna för omkringliggande område, kommuner och regioner. Staden bemöter problem med luftföroreningar som överstiger gränsen för normal förorening och dessutom svårigheter med biltrafiken som drabbar invånarna med bullernivåer, olyckor, otrygghet, trängsel som är motbjudande och konkurrerar samt ständigt hotar andra färdmedels förutsättningar. Ett verktyg som Helsingborgs kommun har i förfogande för att minska biltrafikens resor är bland annat parkering, tillgänglighet av andra färdmedel och nya förtätade hållbara stadsförnyelseprojekt som exempelvis H+. / The purpose of this study is to further develop knowledge of this topic and discuss the potential negative effects of car traffic on urban planning in multitude of Swedish cities, with Helsingborg as an example. In the study, the car's historical importance and origin in Sweden is presented and how the planning of the Swedish cities and society has been characterized by car traffic. Sustainability is vigorously associated with the development of traffic and cities and therefore the term is also highlighted in the essay. The methods for this work have been based on scientific books and articles as well as interviews conducted with officials from the municipality who are acquainted with the matter at hand. The results of this work have been primarily answers to question formulations inquired in the outset of the attained examination. The answers were cited after analysis in relation to the situation in Helsingborg.Helsingborg is a Swedish city located in the south of the nation in the region of Skåne by the Öresund, opposite of Denmark. The city has an important geographical location as it affects the development opportunities of the surrounding area, municipalities and regions. The city faces complications regarding air pollution with numbers exceeding the limit of normal pollution. Other issues generated as repercussions of car traffic that affects residents substantially are excessively high noise levels, accidents, insecurity, congestion which is repulsive and consistently competing as well as constantly threatening the conditions of other means of conveyance. One tool that the Municipality of Helsingborg has at their disposal in order to reduce car travel is predominantly parking, availability accessibility of other means of transport and also new densified sustainable urban renewal projects such as H+.

Under 1960 och 1970-talet öppnade flera Domusvaruhus runt om i Sveriges stadskärnor. Med bilen kunde både nära- och långväga besökareresa till varuhuset. I takt med att externa köpcenter och e-handel har tillkommit har antalet besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna (tidigare Domusvaruhus) minskat. Numera är det vanligt förekommande att handelsverksamheter tvingas stänga på grund av konkurrensen från externa köpcenter och e-handel. Detta resulterar i tomma lokaler i centrumnära galleriabyggnader som för med sig ett mindre utbud att erbjuda besökare. Färre besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna resulterar i färre besökare till platsen runt om galleriabyggnaden men också hela stadskärnan.Syftet med detta examensarbete är att bidra med ökad kunskap om hur befintliga centrumnära gallerior kan omformuleras som idé och i singestaltning. Detta för att möta dagens utmaningar hur galleriabyggnaderna återigen kan bidra till centrumutveckling samt hållbara och attraktiva stadsmiljöer. Målet är att finna en ny utformning och funktion för Odenhuset i Trollhättan. Resultatet ska även kunna tillämpas på andra befintliga gallerior i liknande centrala stadsmiljöer. Studien utfördes genom metoden Research by Design som innehåller detre faserna: förstudie, designprocess och designanalys. Genom Research by Design är det möjligt att skapa ett gestaltningsförslag för den nya utformningen där förslaget bygger på en vetenskaplig förstudie. Den första fasen förstudie, inkluderar platsbesök och litteraturstudier. De gallerior som besöktes i studien är antingen i framkant av att kombinera verksamheter i byggnaden (Mixed Use) eller är i en liknande situation som Odenhuset med allt färre aktiva verksamheter. Slutsatsen av arbetet är att det är grundläggande att acceptera handelns utveckling för att finna en ny funktion för centrumnära galleriabyggnader. Handeln har kontinuerligt förändrats utifrån människans behov. Då externa köpcenter samt e-handel uppfyller människans nya behov bättre än vad centrumnära galleriabyggnader gör har denna konkurrens uppstått. Resultatet av gestaltningsförslaget i detta arbete är därför flexibelt och anpassningsbart för centrumnära galleriabyggnader så att de återigen kan uppfylla människans nya och framtida behov. Gestaltningsförslaget och den nya funktionen av den centrumnära galleriabyggnaden bör lämpligen inkludera olika typer av verksamheter. Fler verksamheter samlade på samma plats skapar ett större utbud och därmed skapas bättre förutsättningar för att locka till sig besökare. Att kombinera verksamheter ger goda förutsättningar till att skapa mångfald och rörelse i och utanför byggnaden. Den nya utformningen inkluderar verksamheter som ger förutsättningar till att få människors vardag att fungera bättre. / During 1960 and 1970, several Domus department stores opened in the city centres of Sweden. By car, both local and long distance visitors could visit the Domus department store. As the external shopping centres and electronic commerce appeared, the number of visitors to the city malls (previously Domus department stores) has decreased. Nowadays, it is common for trade business to be forced to close the business because of the competition from external shopping centres and electronic commerce. This results in the fact that empty rooms nowadays are commonly found in city mall buildings. With the empty spaces, the city mall buildings have a limited range of goods and services. Less visitors to the city mall buildings result in less visitors to the place next to the city mall building, but also less visitors to the entire city centre.The purpose of this master thesis is to contribute with increased knowledge of how the existing city mall buildings can be redesigned as an idea and in its design. This because it is necessary to meet today’s challenges how the city mall buildings can contribute to a better sustainable and an attractive urban environment. The aim of this master thesis is to find a new design and function for Odenhuset in Trollhättan. The result should also be able to apply for similar existing city malls in central urban environments.The study was conducted by using the method called Research by Design. The method contains the three phases: pre-studies, design process and design analysis. Through Research by Design, it is possible to create a design proposal for the new function of the building where the proposal is based on scientific pre-studies. The first phase pre-studies includes site visits and literature studies. The city mall buildings that were visited for thestudy are either in the leading edge of Mixed Use or does the visited city mall building has many empty premises in the building.The conclusion of this master thesis is to find a new function for a centreclose city mall building, it is essential to accept the trade development. How trade has developed and changed is based on what human needs has looked like. Since external shopping malls and electronic commerce meetpeople nowadays needs better than the city malls does, the competition for customers has arisen. The result of the design proposal is therefore flexible and adaptable in order to make the city mall buildings once againbe able to meet new and future human needs. The design proposal and the new function of the city mall building should conveniently include different activities available for everyone. To combine different activities creates a wider range for the place. A wider range makes better conditions for the building to get more visitors and movement around the place.The design proposal gives space in the city mall building for activities thatmakes people’s everyday lives work better.

Det här examensarbetet har fokuserat på betydelsen av gröna miljöer för stressade människor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna är positiva för människors hälsa och kan fungera stressreducerande. Det finns även indikationer på att gröna miljöer sänker vår stressnivå mer än bebyggda miljöer. Studierna visar också att utformningen och innehållet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön är.    När man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tänka på såväl besökarens stressnivå, ytans form, storlek som innehåll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer. Här finns också rekommendationer om val av växtbäddar och växter i en varm stadsmiljö.   Inom ramen för arbetet har jag gestaltat en grön miljö mitt i Stockholm, vid centralstationen. Den gröna miljön har fler stressreducerande funktioner. Här finns t ex möjlighet att slå sig ned i ombonad, varierad grönska och få sinnesstimulering från naturen istället från den omgivande ”stadspulsen”, vilket enligt litteraturen kan ge en avstressande effekt för den målgrupp jag har valt. Det kan dock vara svårt att uppleva att man helt kommer bort från vardagen, att känna rymd och riktig ro. Det behövs t ex större insatser för att sänka ljudnivån från omgivande trafik. För den som är mer påverkad av stress är möjligtvis den befintliga vilda naturen en bit bort från centrum den miljö som ger mest stressreducering.

I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad. Dock finns inget svenskt system men Breeam Communities är anpassat till svenska förhållanden. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av metoder som stöder en hållbar stadsutveckling. Genom att först kartlägga vilka klassificeringssystem som finns kunde dessa jämföras med varandra för att se vilka kriterier som återkommer. Paralleller kunde dras för vilka som var av större betydelse då majoriteten använt sig av just dessa kriterier. Ett skissarbete gjordes för att ta reda på vilka kriterier som bör ingå i ett svenskt system och de återkommande kriterierna från de undersökta klassificeringssystemen var också till stor hjälp. De system som har undersökts är Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities och Leed for Neighborhood Development. I systemen mäts hållbarheten oftast i faktorer/kriterier ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Klassificeringssystemen har olika krav eller mål på vad som behöver uppnås inom vardera faktor. Systemen är dock mycket olika uppbyggda vilket komplicerade jämförelseprocessen. De kriterier som återkommer i system är koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, vattenförorening, livsmedel, djur och natur, översvämningar, avfallshantering, materialval, exploaterad mark, fysisk aktivitet, tillgänglighet, hälsa och välmående, kultur och kulturarv, transporter, grönområden, samhällsengagemang, ljusföroreningar, lokal ekonomi och sysselsättning. Eftersom Sverige har ett eget klimat och egna normer kan inte ett utländsktsystem anpassas så lätt till svenska förhållanden. De kriterier som bör ingå i ett svenskt system baseras bland annat på de globala och nationella målen för Sverige samt de som återkom i de analyserade systemen. Förutom de kriterier som återkom i systemen (somliga av kriterierna har andra benämningar) bör systemet också innehålla buller, natur, trafik, blandad bebyggelse, trygghet, underhåll och utbildning. Det är många faktorer inom de tre perspektiven som ska analyseras och tas tillvara för att uppnå ett välorganiserat och bra klassificeringssystem för stadsdelar. Det finns många fördelar med ett klassificeringssystem. Till exempel underlättar det medvetna val, samverkan och kommunikation mellan aktörer, men framför allt ett bättre samhälle att leva i. / The urbanization is increasing while there is a comprehensive climate change in the world. The cities stands for 70 percent of the global carbon emissions and two-thirds of the world's energy use. Half the world's population live in cities. Because of this, it is necessary that cities are sustainable. Therefore, there are various classification systems for neighborhoods that facilitates the creation of a sustainable city. However, there is no Swedish system but Breeam Communities is adapted to Swedish conditions. The objective of the report is to contribute to the development of methods that support sustainable urban development. By first identifying the classification systems, these could be compared with each other to see which criteria’s recurred. Parallels could be drawn as to which was more important, as the majority made use of these criteria. A sketching was made to find out what criteria should be included in the Swedish system and the regular criteria of the investigated classification systems were also very helpful. The systems that have been investigated are Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities and Leed for Neighborhood Development. The systems measure sustainability usually infactors/criteria of social, economic and ecological aspects. Classification systems have different requirements or goals of what needs to be achieved within each factor. The systems are very different designed which complicated the comparison process. The regular criteria in all systems are carbon, water consumption, water pollution, food, wildlife and nature, floods, waste management, developed land, physicalactivity, accessibility, health and welfare, culture and heritage, transport, greenspaces, community involvement, light pollution, local economy and employment. Since Sweden has its own climate and its own standards, a foreign system is not adapted so easily to Swedish conditions. The criteria that should be part of a Swedish system is partly based on the global and national goals for Sweden as wellas those returned in the analyzed systems. In addition to the criteria that reappeared in the systems (some of the criteria has been renamed) it should also contain noise, nature, traffic, mixed development, security, maintenance and education.T There are many factors within the three perspectives to be analyzed and utilized to achieve a well-organized and good classification system of neighborhoods. There are many benefits of a classification system. For example, it facilitates informed choice, collaboration and communication between actors, but most of all a better society to live in.

Att en plats har förmågan att attrahera är viktigt av många anledningar, men vad anses vara attraktivt på en plats? Hur definieras “attraktivitet” och vad innebär uttrycket “attraktiv stad”? Dessa är huvudfrågeställningarna som besvaras i denna studie. Med frågeställningarna i åtanke har datainsamling genomförts för att besvara frågorna och detta genom en litteraturstudie. Då denna grund har lagts har en analys genomförts genom undersökning av Södertälje kommun som är en kommun där arbete med attraktivitet utförs, bland annat genom en intervju. Undersökningens syfte var att utreda vilka faktorer som gör just Södertälje till en attraktiv kommun och det huvudresultat, som också kan ses som en av slutsatserna, är att kommunen har jobbat utifrån dess egna förutsättningar genom att främst utveckla skolan och på så sätt bidra till kommunens attraktionsförmåga. / A place’s ability to attract is important for many reasons, but what is considered to be attractive in a location? How is “attractivity” defined and what does the expression “attractive city” mean? These are the main questions at issue that are answered in this study. The main aim is to shine light on the factors that make a specific place attractive. With the questions in mind, a literature study was made. When the ground was laid, an analysis was made by surveying the municipality of Södertälje, which is a township where work with attractivity is executed. The purpose of the investigation was to investigate the factors that make Södertälje an attractive municipality and the main result, which can also be seen as one of the conclusions, is that the municipality has been working based on its own conditions by developing the schools and by that contribute to the place ́s ability to attract.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare kunskap och förståelse för den innovativa utvecklingen som sker i samband med förnyelseprojekt i svenska miljonprogramsområden. De för studien utvalda områdena är Råslätt i Jönköping, nordöstra Gårdsten i Göteborg, Drottninghög i Helsingborg och Karlslund i Landskrona med fokus på delområdet Pilängen. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys med ett hermeneutiskt vetenskapligt synsätt. Analysen är baserad på specifika utvalda detaljplaner för respektive område och det teoretiska ramverket kombinerar Edward Harris och Chauncy Ullmans teori om flerkärnmodellen, Erik Clarks perspektiv på gentrifiering, Jane Jacobs urban design-teori som innefattar centrala begrepp såsom primära och sekundära funktioner samt konceptet ”eyes on the street” och Jan Gehls verk Life Between Buildings, som innefattar ”Gehls tre typer av aktiviteter” och hans perspektiv på trygga miljöer.Undersökningens resultat tyder på att de planlagda förändringarna som synliggjorts i planförslagen i huvudsak har en strävan efter en hållbar och blandad stad. Men vi kan också dra slutsatsen att det pågår en form av gentrifieringsprocess som kan omfatta en generering av utvecklingen av miljonprogramsområdenas befintliga karaktär till ett mer attraktivt stadsdelsområde. / The purpose of the thesis is to gain a deeper knowledge and understanding of the innovative development that takes place in connection with renewal projects in Swedish million program areas. The areas selected for the study are Råslätt in Jönköping, northeastern Gårdsten in Gothenburg, Drottninghög in Helsingborg and Karlslund in Landskrona with a focus on the Pilängen sub-area. The thesis is based on a qualitative content analysis with a hermeneutic scientific approach. The analysis is based on specific selected detailed plans for each area and the theoretical framework combines Edward Harris and Chauncy Ullman's theory of the multi-core model, Erik Clark's perspective on gentrification, Jane Jacobs' urban design theory which includes central concepts such as primary and secondary functions and the concept of “eyes on the street” and Jan Gehl's work Life Between Buildings, which includes “Gehl's three types of activities” and his perspective on safe environments. The results of the survey indicate that the planned changes that have been made visible in the plan proposals mainly have a striving for a sustainable and mixed city. But we can also conclude that there is a form of gentrification process going on that may include a generation of the development of the existing character of the million program areas into a more attractive district area.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder. Studien visar på svårigheter att bedöma kompetens och vikten av att vidtaga kommunikativa åtgärder i form av attitydförändring, arenor för samverkan och återkoppling. Med studien vill vi bidra till att samla kunskap kring medborgares engagemang och deltagande samt hur dessa kan tillvaratagas. Detta kan vidare gynna en utveckling av en alternativ stadsutvecklingsstrategi med medborgaren i fokus. / The aim of this study is to inquire into how citizen contribution to sustainable urban development may be supported. The following questions are examined through literature and a case study: What role can citizen initiatives play for sustainable urban development? Which problems do such initiatives meet? How can the prerequisites of citizen initiatives be improved? How can specialist knowledge be applied to support the citizen initiatives? The case study is made out of Möllevångsgruppen, a grass root initiative in Malmö with objectives to contribute to an ecologically and socially sustainable society. Interviews with key actors within the organisation and the municipality in question constitute the empirical material. The material is analysed using Collins model Good to great, Healeys theory Inclusionary argumentation, Landrys toolkit Creative city and theory on social entrepreneurship to cover aspects of internal and external conditions as well as forms of supportive measures. The study shows the difficulty in assessing competence and the importance of communication measures such as attitude change, arenas for collaboration and feed-back. The study aims to contribute to the body of knowledge on citizen involvement and participation, and how these approaches may be put to use. This may further benefit the development of an alternative strategy for urban development, with a distinct citizen focus.

Dagens planering tar stor hänsyn till infrastrukturen när ett nytt område ska växa fram. Gatunätet placeras ut för att sedankompletteras med byggnader, parker och andra funktioner för att säkerställa att tillgängligheten är så bra som den kan bli.Normen under de senaste hundra åren har varit att gatanshuvudfunktion ska främja bilens framkomlighet och detsynsättet har präglat städernas utformning och vad som anses vara en gata. Detta projekt tittar på hur ett område kan se ut om man bortser från bilen och baserar utformningen på ett mer hållbart transportmedel som cykeln, samt vad som krävs för att möjliggöra detta och kompensera för det som går förlorat till följd av bilens uteslutande. Detta arbete kommer fokusera på cykelns fördelar ur olika perspektiv och undersöka hur den kan ta större plats i gatuanvändningens hierarki.Utifrån forskningen kommer olika gestaltningsförslag att tas fram för att synliggöra vilka fysiska attribut som en cykelorienterad stad eller stadsdel behöver innefatta för att kunna erbjuda effektiva transportmöjligheter. För att vidare konkretisera och exemplifiera principerna kommer förslagen att implementeras i ett nytt utvecklingsområde i Kungens kurva söder om Stockholm. En funktionsblandad bebyggelse föreslås tillsammans med en infrastruktur som fokuserar på gång och cykelns framkomlighet snarare än bilens.

<p>This study focuses on the politics around ecological sustainable development in Sweden today, with emphasis on urban development, building and living. The starting-point for this study is the environmental adapted city district of Stockholm, Hammarby Sjöstad. The primary focus of the study is to investigate what means of control the environmental investment in Hammarby Sjöstad is expressing, and to elucidate their ideological, political and social implications. The empirical material is primarily based up on the local Hammarby Sjöstad environmental program along with qualitative in-depth interviews with citizens of this district. The study is based on critical discourse analysis </p><p>The result of this study is that the ecological investment in Hammarby Sjöstad partly constitutes a hidden exercise of power, taking shape as built-in physical measures in the dwellings and the neighbouring surroundings. Hidden means of control transform political and ideological environmental targets in to practical factual matters. Hidden means of control makes ideological and political environmental issues non-political and reduces them in to technical issues.</p>