Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ökar antalet drabbade. Denna ökning sker i allt snabbare takt och det finns en rad olika faktorer som kan öka risken att drabbas. Syfte: Att via vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer utifrån ett psykiskt och socialt perspektiv samt att beskriva de ingående studiernas undersökningsgrupper. Metod: Designen till denna litteraturstudie är deskriptiv och tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats är inkluderade i resultatet. Huvudresultat: En bröstcancerdiagnos medförde följder så som depression, ångest samt en förändrad kroppsuppfattning och självbild och många kvinnor upplevde även rädsla inför döden. Avsaknaden av stöd var vanligt förekommande och många kvinnor var obekväma att diskutera sin sjukdom med anhöriga. Detta bidrog till att de kände sig ensamma i sin situation och blev som följd socialt isolerade. Det framkom även att många drabbade upplevde brister i kommunikationen och stödet från sjukvården och kände att de inte fick det stödet som de var i behov av. Kvinnorna lade skuld på sig själva att de hade drabbats och kände en oro över hur deras anhöriga skulle klara sig utan dem i framtiden, om de skulle avlida. Slutsats: Kvinnor som drabbats av bröstcancer kunde uppleva psykiska och sociala svårigheter samt existentiella frågor och funderingar. Många kvinnor upplevde brister i stödet från sjukvården och anhöriga. Som sjuksköterska bör man ha kunskap om att dessa problem är vanligt förekommande. En individanpassad vård där information och undervisning ges till både patient och anhöriga är grunden för en optimal omvårdnad.

<p>Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå. Åldersblandade klasser har sociala fördelar då eleverna lär sig ta hänsyn gentemot sina kamrater. I behovsgrupperna får eleverna lyckas i och med den individuellt anpassade undervisningen. Lärarna tycker det är en trygghet att vara fyra stycken som kan dela på ansvaret för eleverna. Och eleverna tycker det är positivt att fler vuxna finns till hands när de behöver hjälp. För elever som har svårt med koncentrationen kan systemet med behovsgrupper vara förvirrande.</p>

Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå. Åldersblandade klasser har sociala fördelar då eleverna lär sig ta hänsyn gentemot sina kamrater. I behovsgrupperna får eleverna lyckas i och med den individuellt anpassade undervisningen. Lärarna tycker det är en trygghet att vara fyra stycken som kan dela på ansvaret för eleverna. Och eleverna tycker det är positivt att fler vuxna finns till hands när de behöver hjälp. För elever som har svårt med koncentrationen kan systemet med behovsgrupper vara förvirrande.

#MeToo-rörelsen tog fart på allvar hösten 2017 då flera anklagelser om sexuella trakasserier från filmproducenten Harvey Weinstein uppdagades. #MeToo-rörelsen är ett uppror från kvinnor, icke-binära och transpersoner som tillsammans delat med sig av sina erfarenheter om sexuellt våld och trakasserier på arbetsplatser och i övriga samhället. Denna rörelse låg till grund för valet av uppsatsens ämne. Ett intresse väcktes för att se om denna rörelse har haft en påverkan hos företags hållbarhetsrapportering. Sedan räkenskapsåret 2017 har det införts obligatorisk hållbarhetsrapportering för en del företag. Det har dock funnits riktlinjer som Global Reporting Initiative (GRI) har arbetat med sedan 1997 för att förbättra hållbarhetsrapportering inom de tre områdena; miljömässig-, ekonomisk- och social påverkan. Tidigare forskning visar på att desto större företagen är desto mer omfattande rapportering kan hittas. Musikbranschen är en snabbt växande industri som influerar personer från all världens hörn genom sina produkter och evenemang. Av den anledning ansågs just denna bransch intressant att forska om. En annan aspekt var även att det sedan tidigare fanns väldigt lite forskning om hållbarhetsrapporter som inriktat sig på musikbranschen, vilket denna uppsats gör. För att undersöka vilka områden i hållbarhetsrapporteringen som företagen lägger vikt vid har vi skapat ett tabellsystem utefter GRI:s riktlinjer. Detta för att på ett djupare plan kunna analysera och se hur duktiga företagen är på att rapportera om de olika områdena. Resultatet av denna forskning visade att det var svårt att finna någon koppling mellan #MeToo-rörelsen och hållbarhetsredovisningen då rörelsen aldrig nämndes vid namn i de hållbarhetsrapporter vi studerade. Däremot såg vi förbättringar av punkter i det sociala perspektivet, vilket indirekt skulle kunna vara ett resultat från #MeToo-rörelsens påverkan. Universal gjorde en tydlig förbättring med 16 %-enheter i det sociala perspektivet medan Sonys ökning var mindre, med 3 %-enheter. Vi kunde också utefter detta tabellsystem jämföra företagens rapportering mellan varandra. Ramen för vårt tabellsystem är även något som företag eller forskare kan använda sig av för att följa upp vad andra branscher eller företag rapporterar inom de olika aspekterna, samtidigt som de kan undersöka ifall de behöver ändra sin rapportering inom något område. / The #MeToo movement took off seriously in the fall of 2017 when several accusations of sexual harassment by film producer Harvey Weinstein were discovered. The #MeToo movement is an uprising from women, non-binary and transgender people who have shared their experiences of sexual violence and harassment in workplaces and in other communities. This movement was the basis for the choice of topic on the essay. An interest was aroused to see if this movement had an impact on corporate sustainability reporting. Since the 2017 fiscal year, mandatory sustainability reporting has been introduced for some companies. However, there have been guidelines that the Global Reporting Initiative (GRI) has been working with since 1997 to improve sustainability reporting in the three areas; environmental-, economic- and social impact. Previous research shows that the larger the companies, the more comprehensive reporting can be found. The music industry is a fast-growing industry that influences people from all over the world with their products and events. For this reason, this particular industry was considered interesting to research. Another aspect is that not much has been investigated regarding sustainability reports with focus on the music industry, which this paper does. In order to investigate which areas of sustainability reporting the companies attach importance to, we have created a chart system along the GRI guidelines. With the chart system we could analyze the sustainability report on a deeper level and also see how good the companies were at reporting in different areas. The results of this research showed that it was difficult to find any link between the #MeToo movement and the sustainability report as the movement was never mentioned by name in the sustainability reports we studied. However, we saw improvements in the social perspective, which could indirectly be a result of the #MeToo movement's impact. Universal made a clear improvement with 16% units in the social perspective, while Sony made a smaller increase of 3%. We were also able to compare the companies' reporting between each other with the chart system. The framework based on our chart system is also something that companies can use to monitor what other industries or companies report in the various aspects, as well as investigate if they need to improve their reporting in any area.

Since the introduction of a new national curriculum for the upper secondary schools of Sweden in 2011 the syllabus for the programming subject has undergone two major revisions. The aim of this study was to investigate how teachers reacted to these revisions and how they felt their teaching practice was affected by them. Data collection was conducted with an online questionaire. Concepts taken from curriculum theory are used to classify the revisions and analyse the responses. Results indicate that not all teachers interpret the syllabus the same way and that there is an element of tradition in programming education that may have greater influence on teacher practice than the actual text of the syllabus. The conclusion is that changes in the syllabus may have only small effects on many of the teachers and that newly introduced content that is not explained to them may be misinterpreted or ignored.

Denna studie berör elevers perspektiv på rörelse i fritidshem där syftet är att undersöka vad rörelse i fritidshem innebär ur elevernas perspektiv. Frågeställningarna som studien besvarar är: Vad är rörelse på fritidshem enligt eleverna? Hur upplever eleverna rörelse på fritidshem? För att skapa en förståelse för elevers perspektiv på rörelse i fritidshem utgår studien från ett socialt, psykiskt och fysiskt perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom en kvalitativ metod. Studien utgår även från en etnografisk ansats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visar att eleverna har en bokstavlig tolkning av vad rörelse på fritidshem är, där de menar att rörelse sker kontinuerligt. Samtidigt förknippar eleverna till stor del rörelse på fritidshem med fysiska och pulshöjande aktiviteter. De sociala aspekterna, att rörelsen sker tillsammans med kompisar är viktigt för eleverna. Sammantaget framkommer en positiv inställning där de förmedlar att rörelse på fritidshem är roligt, viktigt och får dem att må bra. Eleverna påpekar även platsens betydelse för rörelse på fritidshem.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.</p><p> </p><p>Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p> / <p>The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p>Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.   Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care. / The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.     Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.

<p>Sammanfattning</p><p>Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar.</p><p>Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång.</p><p>Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.</p>

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad. Dock finns inget svenskt system men Breeam Communities är anpassat till svenska förhållanden. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av metoder som stöder en hållbar stadsutveckling. Genom att först kartlägga vilka klassificeringssystem som finns kunde dessa jämföras med varandra för att se vilka kriterier som återkommer. Paralleller kunde dras för vilka som var av större betydelse då majoriteten använt sig av just dessa kriterier. Ett skissarbete gjordes för att ta reda på vilka kriterier som bör ingå i ett svenskt system och de återkommande kriterierna från de undersökta klassificeringssystemen var också till stor hjälp. De system som har undersökts är Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities och Leed for Neighborhood Development. I systemen mäts hållbarheten oftast i faktorer/kriterier ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Klassificeringssystemen har olika krav eller mål på vad som behöver uppnås inom vardera faktor. Systemen är dock mycket olika uppbyggda vilket komplicerade jämförelseprocessen. De kriterier som återkommer i system är koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, vattenförorening, livsmedel, djur och natur, översvämningar, avfallshantering, materialval, exploaterad mark, fysisk aktivitet, tillgänglighet, hälsa och välmående, kultur och kulturarv, transporter, grönområden, samhällsengagemang, ljusföroreningar, lokal ekonomi och sysselsättning. Eftersom Sverige har ett eget klimat och egna normer kan inte ett utländsktsystem anpassas så lätt till svenska förhållanden. De kriterier som bör ingå i ett svenskt system baseras bland annat på de globala och nationella målen för Sverige samt de som återkom i de analyserade systemen. Förutom de kriterier som återkom i systemen (somliga av kriterierna har andra benämningar) bör systemet också innehålla buller, natur, trafik, blandad bebyggelse, trygghet, underhåll och utbildning. Det är många faktorer inom de tre perspektiven som ska analyseras och tas tillvara för att uppnå ett välorganiserat och bra klassificeringssystem för stadsdelar. Det finns många fördelar med ett klassificeringssystem. Till exempel underlättar det medvetna val, samverkan och kommunikation mellan aktörer, men framför allt ett bättre samhälle att leva i. / The urbanization is increasing while there is a comprehensive climate change in the world. The cities stands for 70 percent of the global carbon emissions and two-thirds of the world's energy use. Half the world's population live in cities. Because of this, it is necessary that cities are sustainable. Therefore, there are various classification systems for neighborhoods that facilitates the creation of a sustainable city. However, there is no Swedish system but Breeam Communities is adapted to Swedish conditions. The objective of the report is to contribute to the development of methods that support sustainable urban development. By first identifying the classification systems, these could be compared with each other to see which criteria’s recurred. Parallels could be drawn as to which was more important, as the majority made use of these criteria. A sketching was made to find out what criteria should be included in the Swedish system and the regular criteria of the investigated classification systems were also very helpful. The systems that have been investigated are Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities and Leed for Neighborhood Development. The systems measure sustainability usually infactors/criteria of social, economic and ecological aspects. Classification systems have different requirements or goals of what needs to be achieved within each factor. The systems are very different designed which complicated the comparison process. The regular criteria in all systems are carbon, water consumption, water pollution, food, wildlife and nature, floods, waste management, developed land, physicalactivity, accessibility, health and welfare, culture and heritage, transport, greenspaces, community involvement, light pollution, local economy and employment. Since Sweden has its own climate and its own standards, a foreign system is not adapted so easily to Swedish conditions. The criteria that should be part of a Swedish system is partly based on the global and national goals for Sweden as wellas those returned in the analyzed systems. In addition to the criteria that reappeared in the systems (some of the criteria has been renamed) it should also contain noise, nature, traffic, mixed development, security, maintenance and education.T There are many factors within the three perspectives to be analyzed and utilized to achieve a well-organized and good classification system of neighborhoods. There are many benefits of a classification system. For example, it facilitates informed choice, collaboration and communication between actors, but most of all a better society to live in.