Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ökar antalet drabbade. Denna ökning sker i allt snabbare takt och det finns en rad olika faktorer som kan öka risken att drabbas. Syfte: Att via vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer utifrån ett psykiskt och socialt perspektiv samt att beskriva de ingående studiernas undersökningsgrupper. Metod: Designen till denna litteraturstudie är deskriptiv och tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats är inkluderade i resultatet. Huvudresultat: En bröstcancerdiagnos medförde följder så som depression, ångest samt en förändrad kroppsuppfattning och självbild och många kvinnor upplevde även rädsla inför döden. Avsaknaden av stöd var vanligt förekommande och många kvinnor var obekväma att diskutera sin sjukdom med anhöriga. Detta bidrog till att de kände sig ensamma i sin situation och blev som följd socialt isolerade. Det framkom även att många drabbade upplevde brister i kommunikationen och stödet från sjukvården och kände att de inte fick det stödet som de var i behov av. Kvinnorna lade skuld på sig själva att de hade drabbats och kände en oro över hur deras anhöriga skulle klara sig utan dem i framtiden, om de skulle avlida. Slutsats: Kvinnor som drabbats av bröstcancer kunde uppleva psykiska och sociala svårigheter samt existentiella frågor och funderingar. Många kvinnor upplevde brister i stödet från sjukvården och anhöriga. Som sjuksköterska bör man ha kunskap om att dessa problem är vanligt förekommande. En individanpassad vård där information och undervisning ges till både patient och anhöriga är grunden för en optimal omvårdnad.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av ett begränsat luftflöde, främst vid utandning, till följd av exponering av giftiga ämnen i inandningsluften. Sjuksköterskan möter dessa patienter i primärvården, allmän medicinavdelning och specialiserad lungmedicinsk avdelning.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) utifrån ett psykiskt perspektiv. Syftet var även att beskriva artiklarnas datainsamlingsmetoder.   Metod: Deskriptiv design. Tio stycken vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och Medline via Pubmed. Dessa användes som underlag till resultatet.   Huvudresultat: Många patienter med KOL upplevde oro, rädsla, depression, en känsla av förlorad identitet, förändrad familjesituation och en känsla av otillräcklighet. Resultatet visade även att flertalet patienter med KOL påvisade symtom liknande PTSD-symtom. Generellt tyckte alla KOL-patienter att andnöden var den främsta orsaken till deras oro. Patienterna upplevde att deras familjer blev drabbade då diagnos ställdes. Familjeaktiviteter och individens potential att bidra till hushållet ändrades vilket bidrog till en förändrad familjesituation, en känsla av förlorad identitet och otillräcklighet.   Slutsats: Upplevelsen hos KOL-patienter definieras av oro, rädsla, depression, en känsla av förlorad identitet, förändrad familjesituation och en känsla av otillräcklighet. Symtom liknande PTSD-symtom påvisades dessutom hos denna patientgrupp. Andnöden generaliserades som den främsta orsaken till deras upplevda psykiska ohälsa.

Denna studie berör elevers perspektiv på rörelse i fritidshem där syftet är att undersöka vad rörelse i fritidshem innebär ur elevernas perspektiv. Frågeställningarna som studien besvarar är: Vad är rörelse på fritidshem enligt eleverna? Hur upplever eleverna rörelse på fritidshem? För att skapa en förståelse för elevers perspektiv på rörelse i fritidshem utgår studien från ett socialt, psykiskt och fysiskt perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom en kvalitativ metod. Studien utgår även från en etnografisk ansats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visar att eleverna har en bokstavlig tolkning av vad rörelse på fritidshem är, där de menar att rörelse sker kontinuerligt. Samtidigt förknippar eleverna till stor del rörelse på fritidshem med fysiska och pulshöjande aktiviteter. De sociala aspekterna, att rörelsen sker tillsammans med kompisar är viktigt för eleverna. Sammantaget framkommer en positiv inställning där de förmedlar att rörelse på fritidshem är roligt, viktigt och får dem att må bra. Eleverna påpekar även platsens betydelse för rörelse på fritidshem.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.</p><p> </p><p>Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p> / <p>The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p>Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.   Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care. / The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.     Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.