Sammanfattning   Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Vid cancer sker en okontrollerad mutation av cellerna som leder till tumörbildningar. Sjukdomen förändrar den drabbades liv och kan ge sociala, emotionella och existentiella konsekvenser.   Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteratur studie med 22 artiklar från olika länder med syftet att beskriva cancerpatienters upplevelser av existentiell smärta.   Resultat: Studiens resultat är presenterat i två teman: Lidande som berör kropp, psyke och socialt liv med subteman: Fysiskt, psykiskt och socialt lidande och Spirituellt lidande med subteman: Tankar kring andlighet, Att uppleva acceptans, Att fina mening och Att känna hopp. Teman och subteman beskriver patientens upplevelser av existentiell smärta vid cancer. Fysiska lidandet uttrycktes i form av trötthet och andra biverkningar från cancerbehandlingen. Den fysiska nedsättningen ledde till psykiskt och socialt lidande som var uttryckt i form av ångest, skuld, skam, isolering, oro, tankar kring döden och depression. Dessa upplevelser ledde till en oförutsägbar framtid där mening, hopp och acceptans var viktigt att uppnå för att kunna hantera sin situation och minska det spirituella lidandet.    Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor fokuserar på alla dimensioner vid vårdandet av patienten som fysiskt, socialt, psykiskt och existentiellt för att ge så god omvårdnad som möjligt. Patienterna tyckte att existentiella smärtan behöver mer uppmärksamhet och att det ingår i sjuksköterskans ansvar att kunna hjälpa patienterna med sina existentiella frågor och behov. Miljö, god relation, lyhördhet leder till bra samtal som hjälper patienterna att skapa hopp, acceptans, mening som i sin tur kan leda till lindring av den existentiella smärtan. / Abstract   Background: Cancer is one of the most common diseases in Sweden, where there is an uncontrolled mutation of cells that lead to tumour formation. The disease alters the patient`s life and can cause social, emotional and spiritual consequences.   Method: A descriptive literature review, with 22 articles from different countries, with the aim to describe cancer patient`s experiences of existential pain was performed.   Results: The study results are presented in two themes: Suffering that affects the body, psyche and social life with subthemes: physical, psychological and social suffering and Spiritual suffering with subthemes:Thoughts on spirituality, to experience acceptance, to find meaning and hope. Themes and subthemes are describing patient`s experiences of existential pain in cancer. Physical suffering was expressed in the form of fatigue and other side effects from cancer treatment. The physical impairment leading to mental and social suffering that was expressed in the form of anxiety, guilt, shame, isolation, anxiety, thoughts about death and depression. These experiences led to an unpredictable future where meaning, hope, and acceptance was important to achieve to be able to handle the situation and reduce the spiritual suffering.   Conclusion: It is important that nurses focus on all dimensions in the care as physically, socially, psychologically, existentially to provide as good care as possible. The patients felt that existential pain needs more attention and that it is the nurse's responsibility to help patients with their existential questions and needs. Environment, good relationship, responsiveness and lead to good conversation that helps patients to create hope, acceptance, meaning, that leads to relief of the existential pain.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor och med hjälp av mammografi screeningar kan cancern hittas i ett tidigt skede. En annan anledning till att söka sjukvård är om kvinnorna känner något ovanligt i bröstet. För att diagnostisera bröstcancer används diagnostikmetoden trippeldiagnostik som består av mammografi och ultraljud med eventuell biopsi. Under kvinnans gång, från att misstänka bröstcancer, genom undersökningarna till och med de får sin diagnos uppkommer olika känslor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser i samband med trippeldiagnostiken vid misstänkt bröstcancer. Metod: Åtta vetenskapliga artiklar hittades via databassökningar inom CINAHL och Scopus, samt manuella sökningar. Dessa artiklar granskades och analyserades för att besvara syftet. Resultat: Utifrån analyser av de åtta artiklar redovisas med tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var ”Kommunikationen vid undersökningstillfället”, ”Upplevelser av undersökningarna” och ”Väntan på besked”. Konklusion: Att misstänka bröstcancer upplevdes skrämmande, oroväckande och ångestfylld. Känslorna följer kvinnorna hela vägen till och med de får sin diagnos. Med hjälp av litteraturstudien ”Den värsta tiden i mitt liv…” kan röntgensjuksköterskor få en inblick i hur kvinnor upplever de olika momenten inför sin diagnos och kan därmed informera, bemöta och undersöka kvinnorna på ett respektfullt och professionellt sätt. / Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases for women. With the help of regular participation of mammography screening there is a high rate of finding breast cancer in an early state. Another way to find breast cancer is when women feel something abnormal in their breast, for example a lump. To diagnose breast cancer you use examinations such as mammography and ultrasound with possible biopsy sample, these examinations are called triple diagnosis. Through the experience of suspecting breast cancer, during the breast examinations until the moment women get their diagnosis different feelings arise. Aim: The aim of this literature study was to elucidate women's lived experience during the triple diagnosis of suspected breast cancer disease. Method: Eight scientific articles were found through database searching on the databases CINAHL and Scopus. Manual search were also made. The search and analyzing were made to fulfill the purpose of this literature study. Results: The eight analyzed articles were summed up to three categories and six subcategories. These categories were “Communication at the time of the examination”, “Examination-experience” and “In the process of waiting for results”. Conclusions: Women who suspect having breast cancer experienced the feelings of fear, worry and anxiety throughout the whole process until diagnosis. The literature study “The worst time of my life…” gives X-ray nurses an insight of women‘s lived experiences of the examinations through their time of suspected breast cancer. With this insight x-ray nurses learn to inform, examine and meet their patients professionally and with respect.

Hjärtrehabilitering är ett program som ger bästa möjliga medicinska, fysiska och psykiska förutsättningar för patienter som har drabbats av kranskärlssjukdom, Den förbättrar livskvaliteten hos dessa patienter till en optimal individuell funktionsnivå. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av hjärtrehabilitering hos patienter med kranskärlssjukdom. En litteraturöversikt baserad på elva artiklar, tio av kvalitativ och en kvantitativ design hämtade från tre databaser Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO. Artiklarna granskades enligt Friberg (2017) och därefter sammanställdes resultat i form av fyra tema. Vid analysen av de valda artiklarna har fyra huvudteman inklusive några underteman identifierats: Psykologiska upplevelser av hjärtrehabiliteringen. Upplevelser av stöd och motivation. Upplevelser av sjuksköterskans roll. Upplevelser av förhinder att delta i hjärtrehabilitering. Resultatet från denna litteraturöversikt har diskuterats utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori. Patienterna hade en positiv inställning till hjärtrehabilitering men de flesta upplevde förhinder i någon form. Brist på information kan förbättras genom att vårdpersonalen har rätt kunskap och ger stöd. För att underlätta svårigheter av livsstilsförändringar kan sjuksköterskan använda motiverande samtal utifrån patientens individuella behov för att utveckla egenvårdskapaciteten hos patienten. / Cardio rehabilitation is a programme which provides best possible medical, physical and mental conditions for patients who have suffered from cardiovascular disease. It improves quality of life for these patients to an optimal individual functioning level. The aim of this study was to highlight experiences from cardiac rehabilitation of patients with coronary artery disease. This study was carried out by a literature review method. Eleven articles, ten of qualitatative and of quantitative design identified in three databases: Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO. Articles were reviewed according to Friberg (2017) and then the result was compiled in the form of four themes. In the analysis of the selected articles, four main themes, including some sub-themes, have been identified: Phsycological experiences of cardiac rehabilitation, Experiences of support and motivation, Experiences of nurses’ role and Experiences facing difficulties attending cardic rehabilitation program. Results from this literature review have been discussed related to Dorothea Orem's self-care theory. The patients had a positive attitude towards cardiac rehabilitation but most experienced some form of obstruction. Lack of information can be improved by the health care professions having the right knowledge and providing support. In order to facilitate difficulties in lifestyle changes, the nurse can use motivational talks based on the patient's individual need to develop self-care capacity in the patient.

<p>Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar. I resultatet framträdde tre kategorier: negativa upplevelser, positiva upplevelser och patienters upplevelser av omgivande faktorers påverkan. Bland negativa upplevelser är frustration/ångest vanligt. Att inte bli förstådd skapar en stor känsla av beroende. Bekräftelse är en positiv upplevelse för patienterna, vilket kan uppnås bland annat av att patientens lidande uppmärksammas. Bland omgivande faktorers påverkan spelar hjälpmedel, intensivvårdspersonal och familj/anhöriga en stor roll. För att förbättra intuberade patienters möjligheter till kommunikation skulle fortsatt forskning om hur olika hjälpmedel påverkar patienterna vara intressant.</p> / <p>Verbal communication may be limited or impossible when the patient is intubated for mechanical ventilation. Intubation obstructs the speech and can be frustrating for patient. The aim of this study was to elucidate how intubated intensive care patients experience communication. A systematic literature review was chosen to implement the study. The results are based on 11 articles. Three categories emerged and materialized in the results: <em>Negative emotions</em>, <em>Positive emotions</em> and <em>Patients experiences of the influence of ambient factors</em>. Frustration and anxiety are common among the negative emotions. Not to be understood creates a great sense of dependency. Confirmation is a positive feeling for the patients, which can be achieved, among other things, by acknowledging the patients discomfort. Augmentative aids, the intensive care environment and staff in the intensive care unit are important components that play an important role of ambient factors category. Further research on how to improve intubated patients opportunities for communication with different augmentative aids would be interesting.</p>

Being a patient in intensive care can be experienced terrifying. Studies have demonstrated the link between unpleasant memories of hospitalization in the ICU and the development of posttraumatic stress disorder, depression, anxiety, and perception of quality of life in its aftermath. Placed on a ventilator, the patient is exposed to multiple invasive procedures. The aim was to describe critical care patients' experience of being intubated or tracheostomated. Method: Literature review using conventional content analysis. Searches were made in the databases Cinahl and Pubmed. Results: The study revealed four main categories: Discomfort, Vulnerability and Communication difficulties that were tied together by category Relief. It turned out that the patients experienced a discomfort caused by the endotracheal tube. Suctioning of airways remembered many of the patients in both discomfort and relief. Being dependent on a ventilator and equipment in order to survive, causing a feeling of vulnerability. Many patients lost hope when they could not communicate, make themselves understood and to be involved in their care. The medical staff has a significant impact on their experiences of intensive care. To find out the reason they were intubated / tracheostomated reduced their fear. This information helped them to bond with reality. The nurse has responsibility to act with compassion and empathy, theory and knowledge to reduce anxiety and facilitate hospital stay for patients.

Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar. I resultatet framträdde tre kategorier: negativa upplevelser, positiva upplevelser och patienters upplevelser av omgivande faktorers påverkan. Bland negativa upplevelser är frustration/ångest vanligt. Att inte bli förstådd skapar en stor känsla av beroende. Bekräftelse är en positiv upplevelse för patienterna, vilket kan uppnås bland annat av att patientens lidande uppmärksammas. Bland omgivande faktorers påverkan spelar hjälpmedel, intensivvårdspersonal och familj/anhöriga en stor roll. För att förbättra intuberade patienters möjligheter till kommunikation skulle fortsatt forskning om hur olika hjälpmedel påverkar patienterna vara intressant. / Verbal communication may be limited or impossible when the patient is intubated for mechanical ventilation. Intubation obstructs the speech and can be frustrating for patient. The aim of this study was to elucidate how intubated intensive care patients experience communication. A systematic literature review was chosen to implement the study. The results are based on 11 articles. Three categories emerged and materialized in the results: Negative emotions, Positive emotions and Patients experiences of the influence of ambient factors. Frustration and anxiety are common among the negative emotions. Not to be understood creates a great sense of dependency. Confirmation is a positive feeling for the patients, which can be achieved, among other things, by acknowledging the patients discomfort. Augmentative aids, the intensive care environment and staff in the intensive care unit are important components that play an important role of ambient factors category. Further research on how to improve intubated patients opportunities for communication with different augmentative aids would be interesting.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.</p><p> </p><p>Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p> / <p>The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p>Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.   Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care. / The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.     Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.