Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor och med hjälp av mammografi screeningar kan cancern hittas i ett tidigt skede. En annan anledning till att söka sjukvård är om kvinnorna känner något ovanligt i bröstet. För att diagnostisera bröstcancer används diagnostikmetoden trippeldiagnostik som består av mammografi och ultraljud med eventuell biopsi. Under kvinnans gång, från att misstänka bröstcancer, genom undersökningarna till och med de får sin diagnos uppkommer olika känslor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser i samband med trippeldiagnostiken vid misstänkt bröstcancer. Metod: Åtta vetenskapliga artiklar hittades via databassökningar inom CINAHL och Scopus, samt manuella sökningar. Dessa artiklar granskades och analyserades för att besvara syftet. Resultat: Utifrån analyser av de åtta artiklar redovisas med tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var ”Kommunikationen vid undersökningstillfället”, ”Upplevelser av undersökningarna” och ”Väntan på besked”. Konklusion: Att misstänka bröstcancer upplevdes skrämmande, oroväckande och ångestfylld. Känslorna följer kvinnorna hela vägen till och med de får sin diagnos. Med hjälp av litteraturstudien ”Den värsta tiden i mitt liv…” kan röntgensjuksköterskor få en inblick i hur kvinnor upplever de olika momenten inför sin diagnos och kan därmed informera, bemöta och undersöka kvinnorna på ett respektfullt och professionellt sätt. / Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases for women. With the help of regular participation of mammography screening there is a high rate of finding breast cancer in an early state. Another way to find breast cancer is when women feel something abnormal in their breast, for example a lump. To diagnose breast cancer you use examinations such as mammography and ultrasound with possible biopsy sample, these examinations are called triple diagnosis. Through the experience of suspecting breast cancer, during the breast examinations until the moment women get their diagnosis different feelings arise. Aim: The aim of this literature study was to elucidate women's lived experience during the triple diagnosis of suspected breast cancer disease. Method: Eight scientific articles were found through database searching on the databases CINAHL and Scopus. Manual search were also made. The search and analyzing were made to fulfill the purpose of this literature study. Results: The eight analyzed articles were summed up to three categories and six subcategories. These categories were “Communication at the time of the examination”, “Examination-experience” and “In the process of waiting for results”. Conclusions: Women who suspect having breast cancer experienced the feelings of fear, worry and anxiety throughout the whole process until diagnosis. The literature study “The worst time of my life…” gives X-ray nurses an insight of women‘s lived experiences of the examinations through their time of suspected breast cancer. With this insight x-ray nurses learn to inform, examine and meet their patients professionally and with respect.

Slutna cylinderformade MRT-kameror ger bilder av patienten i liggande position men studier visar att ländryggen beter sig annorlunda under den belastning som en sittande eller stående position innebär. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om diagnostik av ländrygg med hjälp av öppen MRT-kamera som tillåter belastade bilder i viktbärande position. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, med 16 inkluderade vetenskapliga artiklar. Resultat: Belastning såväl som extension av ländryggen kan påverka flertalet av ländryggens strukturer. Vid belastade bilder upptäcktes fler fall av spinal stenos, spondylolistes, nervkompression och facettcystor. Flertalet studier visade dock på mer smärta vid bildtagning i belastad position. Slutsats: Belastade bilder kan vara mer fördelaktigt än icke-belastade för att upptäcka patologi, samtidigt som extension och flexion är viktiga faktorer anatomiskt vid diagnostisering av ländryggssmärta. / Closed cylindrical MRI cameras provide images of the patient in a supine position, but studies show that the lumbar spine behave differently in a sitting or standing position with axial load. Objective: The purpose of this literature overview was to compile knowledge of lumbar diagnosis using open MRI camera that allows loaded images in weight-bearing positions. Methods: A literature overview including 16 articles. Results: Weight-bearing position as well as extension of the lumbar spine can affect many of the lumbar structures. Weight-bearing position revealed more cases of spinal stenosis, spondylolisthesis, nerve compression and juxtafacet cysts. However, the majority of studies showed imaging in the weight-bearing position to be more painful. Conclusion: Weight-bearing MRI may be more advantageous than non-weight-bearing to detect pathology. Extension and flexion are also important factors in the diagnosis of the lumbar spine.

Bakgrund: Den 11 mars 2020 tillkännagav världshälsoorganisationen covid-19 som en pandemi. Röntgenavdelningen är en central del i patientflödet på ett sjukhus inte minst under pandemin. Till röntgenavdelningen kommer misstänkta eller bekräftade covid-19 patienter. Detta gör att röntgensjuksköterskor utsätts för en stor risk att bli smittade på sitt arbete. Syfte: Syftet med enkätstudien var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö under covid-19 pandemin. Metod: Kvantitativ enkätstudie med 197 deltagande röntgensjuksköterskor från Sverige. Resultat: Över hälften av de svarande kände oro för att smittas av covid-19 på arbetsplatsen. Majoriteten ansåg att deras kollegor tog covid-19 på allvar samtidigt som över hälften svarade att deras kollegor inte tog emot covid-19 patienter, den vanligaste orsaken var att de tillhörde en riskgrupp. Mer än tre fjärdedelar uppgav att patienter med misstänkt covid-19 hade anlänt till röntgenavdelningen utan förvarning. Gällande skyddsutrustning ansåg nästan alla att det fanns helt eller delvis tillgång till på arbetsplatsen och endast en bråkdel valde att själva införskaffa egen. Mer än hälften upplevde att det fanns klara rutiner för omhändertagande av covid-19 patienter och en tiondel upplevde att det inte fanns några klara hygienrutiner för covid-19 patienter. Slutsats: Enkätstudien visar på betydelsen av tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas under en pandemi. Det visar även på betydelsen av att det finns adekvat skyddsutrustning vilket de allra flesta uppgav att det fanns. Vanligt förekommande var att patienter med misstänkt covid-19 anlände till röntgenavdelningen utan förvarning. Bristfälliga remisser var också förekommande, detta är något som måste förbättras. För att få mer kunskap om röntgensjuksköterskors upplevelse av att arbeta under covid-19 pandemin ser vi ett framtida behov av forskning i form av kvalitativa intervjustudier. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization announced covid-19 as a pandemic. The radiology department is a central part of the patient flow in a hospital, not least during the pandemic. Suspected or confirmed covid-19 patients arrive daily to the radiology department. This exposes radiographers for a great risk of becoming infected at work.Aim: The aim of the survey study was to investigate radiographers' experiences of their work environment during the covid-19 pandemic.Method: Quantitative survey study with 197 participating radiographers from Sweden.Results: More than half of the respondents felt anxious about being infected with covid-19 in their work. The majority considered that their colleagues took covid-19 seriously, while more than half answered that their colleagues did not receive covid-19 patients, mainly because they belonged to a risk group. More than three quarters stated that patients with suspected covid-19 had arrived in the radiology department without warning. Regarding personal protective equipment (PPE), almost everyone considered that there was full or partial access to PPE and only a fraction chose to acquire their own PPE. More than half felt that there were clear routines for the care of covid-19 patients and a tenth felt that there were no clear hygiene routines for covid-19 patients.Conclusion: The survey study shows the importance of clear guidelines for how the work should be conducted during a pandemic. It also shows the importance of having adequate PPE, which the vast majority stated was sufficient. It was common that patients with suspected covid-19 arrived in the radiology department without warning. Inadequate referrals were also common, which is something that needs to be improved. To gain more knowledge about radiographers' experience of working during the covid-19 pandemic, we see a future need to investigate this with qualitative interview studies.

Abstrakt Inledning: Nya coronavirus har under de senaste årtionden uppstått och bidragit till allvarliga luftvägssjukdomar. SARS-CoV-2 är det senaste coronaviruset och har brutit ut globalt som en pandemi. Sjukdomen har fått namnet COVID-19 och har orsakat ett högt antal dödsfall i många länder. Röntgensjuksköterskan är en av de första som träffar patienter med misstänkt eller bekräftad COVID-19 då röntgen är en viktig del i sjukdomens utredning. Striktare åtgärder måste vidtas för att förhindra smittspridning samt minska risken att fler människor insjuknar och dör. Syfte: Att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i Cinahl och PubMed. Resultat: Röntgensjuksköterskans åtgärder presenteras under tre teman: organisatoriska åtgärder, kompetensåtgärder för röntgensjuksköterskan och skyddsåtgärder mot viruset. Slutsats: Röntgensjuksköterskan riskerar att bli smittad och därmed föra smittan vidare till övriga samhället, så därför är det viktigt att korrekta skyddsåtgärder vidtas. För att minska smittspridning måste strikt införande av handhygien tillämpas och personlig skyddsutrustning som visir eller skyddsglasögon, ett N95 eller högre andningsskydd, skyddshandskar och långärmat förkläde användas. Coronaviruset utgör ett stort globalt hot mot folkhälsan och beslutsfattare måste förstå allvaret och påskynda striktare insatser, så att röntgensjuksköterskan kan hantera den pågående pandemin. / Abstract Introduction: Novel coronaviruses have emerged in recent decades and contributed to serious respiratory diseases. SARS-CoV-2 is the latest coronavirus and has spread around the world as a pandemic. The disease has been named COVID-19 and has caused a high number of deaths in many countries. The X-ray nurse is one of the first to see patients with suspected or confirmed COVID-19 as the X-ray examination is an important part of the disease investigation. Stricter measures must be taken to prevent the spread of infection and to reduce the risk of more people becoming ill and dying. Aim: To map and compile measures that the X-ray nurse can take to prevent the spread of coronavirus in the radiology department. Method: The degree project was conducted as a literature review based on 13 scientific articles searched in Cinahl and PubMed. Results: The X-ray nurse's measures are presented under three themes: organizational measures, competence measures for the X-ray nurse and protective measures against the virus. Conclusion: The X-ray nurse risks becoming infected and thus passing the infection on to the rest of society, therefore it is important that correct protective measures are taken. To reduce the spread of infection, strict hand hygiene requirements must be applied and personal protective equipment such as visors or goggles, an N95 or higher respiratory protection, protective gloves and a long-sleeved apron must be used. The coronavirus poses a major global threat to public health and policy makers need to understand the seriousness and accelerate stricter efforts so that the X-ray nurse can deal with the ongoing pandemic.

Bakgrund: Sedan i början av 2020 har världen drabbats av covid-19-pandemin som har en negativ påverkan på anställdas välbefinnande. Enligt flertal studier har pandemin resulterat i negativa bieffekter såsom stress, depression och utbrändhet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av stress under covid-19-pandemin samt hur pandemin påverkar deras arbete och hälsa. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjufrågor, som 11 röntgensjuksköterskor tog del av. Metoden för dataanalys var en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Majoriteten av deltagarna har upplevt en hög arbetsrelaterad stress under deras arbete som var varierande bland enheterna. De faktorer som mest har gett upphov till stressen var arbetsbelastningen, kunskapsbristen, arbetskraven samt rädslan att smittas och smitta vidare. Dessutom har stressen drabbat deltagarna både psykiskt och fysiskt på olika sätt, men somliga deltagare kunde hantera stressen. Det förekom även mer eller mindre påverkan på röntgenavdelningen rörande arbetsbelastning, omvårdnad och stämning, där arbetsbelastningen hade påverkats som mest. Slutsats: Arbetsrelaterad stress upplevs av majoriteten av röntgensjuksköterskorna i studien. Faktorerna som leder till denna stress varierade mycket mellan individer. Samtliga deltagare påstod att stressen har ökat sedan covid-19-pandemins start, och att utökad arbetsbelastning är en faktor till det. / Background: Since the beginning of 2020, the world has contracted the covid-19 pandemic, which has a negative impact on employee well-being. According to several studies, the pandemic has resulted in negative side effects such as stress, depression and burnout.  Aim: The aim of the study was to investigate X-ray nurses' experiences of stress during the covid-19 pandemic and how the pandemic affects their work and health.  Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured interview questions, which 11 X-ray nurses took part in. The method for data analysis was a qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Most of the participants experienced a high level of work-related stress during their work, which varied among the units. The factors that have most given rise to stress were the workload, the lack of knowledge, the work demands and the fear of becoming infected and passing on the disease. In addition, the stress has affected the participants both mentally and physically in different ways, but some participants were able to handle the stress. There was also more or less influence on the X-ray department regarding workload, care implementation and atmosphere, where the workload had been affected the most.  Conclusion: Work-related stress is experienced by most X-ray nurses. The factors that lead to this stress varied greatly between individuals. All participants claimed that stress has increased since the start of the covid-19 pandemic, and that increased workload is a factor in this.

Inledning: För patienter som behöver akut sjukvård är tiden till diagnos och behandling en viktig faktor. Röntgensjuksköterskornas roll är betydelsefull vid akut diagnostik då de ansvarar för att genomföra röntgenundersökningar. Idag är mobila röntgentjänster, främst konventionell röntgen, tillgängliga för till exempel instabila patienter. Detta bidrar till snabb diagnostik, men många akuta frågeställningar kräver en datortomografiundersökning (DT). Syfte: Syftet med studien var att sammanställa för- och nackdelar med mobil DT vid akut diagnostik. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Det gjordes en systematisk litteratursökning i tre medicinska databaser. Totalt kvalitetsgranskades och analyserades tio kvantitativa artiklar. Resultat: Det har visat sig i resultatet att fördelarna med en mobil DT är flera, som till exempel minskad tid till diagnos och behandling samt minskad arbetsbelastning för vårdpersonal. En mobil DT motverkar även transportrelaterade komplikationer hos högrisk-patienter. Det framgår dock även att nackdelarna, som till exempel ökad stråldos, sämre bildkvalitet och ökade kostnader, bör beaktas. Slutsats: Den mobila DT:n har visat sig höja patientsäkerheten, vilket är en viktig faktor inom vården. Denna enhet har, trots sina nackdelar, stor potential för att underlätta diagnostik hos patienter i kritiska situationer. Förhoppningsvis kommer denna enhet att utvecklas vidare för att användas i mer vardagligt bruk. / Introduction: For patients in need of urgent medical care, the time to diagnosis and treatment is an important factor. The role of the X-ray nurse is important in emergency diagnostics as they are responsible for conducting X-ray examinations. Today, mobile X-ray services, primarily conventional X-ray examinations, are for instance available for unstable patients. These services offer rapid diagnosis, but many urgent issues require examinations using a computed tomography (CT). Aim: The aim of this study was to compile the pros and cons of mobile CT in acute care diagnostics. Method: The study was conducted as a literature review. A systematic literature search was conducted in three medical databases. In total, ten quantitative articles were quality-reviewed and analyzed. Results: It appears in the results that the advantages of a mobile CT are several, such as reduced time for the diagnosis and treatment and reduced workload for the healthcare personnel. A mobile CT also counteracts transport-related complications in high-risk patients. However, it also states that the disadvantages, such as increased radiation dose, inferior image quality and increased costs, should be taken into account. Conclusion: The mobile CT has been shown to increase patient safety, which is an important factor in healthcare. The device, despite its drawbacks, has a great potential to facilitate diagnostics in patients in critical situations. Hopefully, this device will be further developed to be used regularly.