Uppsatsen undersöker hur externhandeln påverkar cityhandeln i Västerås utifrån både ett handlarperspektiv och ett konsumentperspektiv. Detta utförs med grund i en övergripande teori om platsens betydelse. En lojalitetsteori används för att kategorisera konsumenterna utifrån fyra olika lojalitetsbegrepp beroende på om de anses ha hög eller låg relativ attityd och besöksfrekvens. Handlarnas syn på kunderna kategoriseras utifrån en stege med fem olika lojalitetsnivåer. Undersökningen består av en kvantitativ undersökning i form av en konsumentenkät samt en kvalitativ undersökning där intervjuer med två handlare har utförts. Enkätundersökningen visar på att externhandeln är mest populär hos konsumenterna och att detta beror på bekvämlighet samt parkeringsmöjligheter. Handlarna upplever att de konkurrerar om kunderna specifika dagar och arbetar på olika sätt för att få återkommande kunder. Resultatet av undersökningen blev i stort att externhandeln har en påverkan på cityhandeln genom ett förmodat bättre koncept, men att city också väljs som handelsplats utifrån en trevlig atmosfär. Alltså att kundens upplevelse kring handelsplatsen har stor betydelse.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskärgård haft en högre ställning än kvinnor på fastlandet. Frågeställningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som använts är kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag där skärgårdsbornas egna berättelser har varit i centrum. Med hjälp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna där ”det ena gett det andra” likt en snöboll som växer ju längre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som också varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skärgården har haft en högre ställning än kvinnor på land, troligen främst på grund av att den särskilda skärgårdskompetens, som barn på öar fått då de växt upp, varit oumbärlig för familjernas överlevnad såväl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,

The purpose of this thesis was to research what factors determines the teachers choice in using outdoor educational activities in their mathematics teaching as well as when and where the outdoors mathematics teaching is being used. The research that lies behind the study shows that there is a knowledge gap in the research on outdoor mathematics, since most of the research conducted today is focusing on a more general use of outdoor pedagogical activities irrespective of which subject content it`s applied on. The relevance of the study therefore becomes an important source of knowledge for teachers and students in teaching education. The survey was conveyed by a questionnaire as a research method with the purpose of being able to examine how the use of outdoor mathematics occurs today, in correlation to factors such as professional experience, education or which grade the teacher mostly teaches. The result of the survey showed that many teachers today use outdoor educational activities in their mathematics teaching. The purpose of the use of outdoor mathematics was primarily to vary their teaching and to concretise the subject content. The result also shows that the forest was the place that is best suited for outdoor mathematics according to the teachers. The teachers, however, shed light on the lack of time when planning and implementing lessons, class sizes and human resources as obstacles for outdoor educational activities.

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas. / <p>Inriktning NO</p>

Sweden has a number of smaller towns with a long history of heavy industrial labour. When these industrial towns are discussed it is not unusual too also mention a certain kind of mentality that is said to occur on these places, a kind of industrial spirit shared by the workers and in some regards also by the whole community. In Avesta, an industrial town in the middle of Sweden, there is a word used to describe the people working at the local mills and sometimes also other inhabitants in the town. This word is bruksare, which freely translated to English could be “industrial worker”. But this study is based on a thesis that the term bruksare has more to it than just to be employed by the mill, that the place itself will affect the choice to identify oneself as a bruksare. The purpose of this study is to get a deeper understanding of how the meaning of a place might affect the choice to identify oneself as a bruksare. The study is achieved by a qualitative method using semi-structured interviews. Four individuals inhabited in Avesta are interviewed to share their thoughts, feelings and opinions regarding the subject. The empirical data collected from the interviews are analysed using a method of thematization and coding and the whole study is conducted within a humanistic theoretical frame. A conclusion will be made that there are two types of bruksare, the industrial working bruksare and the indirect bruksare. It will be concluded that the place does have a certain meaning in the choice to identify oneself as a bruksare, but it will be more or less important depending on the type of bruksare.

Syftet med studien är att undersöka lärares syn på platsens betydelse för elevers lärande i NO-ämnena. Detta har gjorts genom att tidigare forskning sammanställts och sedan har sex kvalitativa intervjuer genomförts för att få reda på lärares syn om platsens betydelse för lärande i NO-ämnena. Frågeställningarna som besvarats är: Hur ser lärare på NO-undervisning utanför klassrummet i relation till elevers lärande? Vilka platser utanför klassrummet använder sig lärare av i NO-undervisningen och vad styr valen? Hur organiserar lärare undervisning utanför klassrummet och vilka eventuella hinder ser de? Den insamlade empirin har analyserats och kategoriserats utifrån de teoretiska förhållningssätten som presenterats. Undersökningen visade att lärare har liknande syn på elevers lärande vid undervisning utanför klassrummet, där begrepp som verklighetsbaserat lärande och praktiskt lärande stod i fokus. Alla de intervjuade lärarna bedriver undervisning utanför klassrummet i NO-undervisningen i viss mån. I vilken utsträckning och vilka platser skiljer dock lärarna åt. Det framkom även att alla lärarna ser någon form av hinder eller svårigheter i att bedriva undervisning utanför klassrummet.

Hembesök hos nyblivna föräldrar har sedan länge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhälsovården för att lära känna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna föräldrar. En god relation mellan distriktssköterska och föräldrar är en förutsättning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen på flera håll i landet. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för att kunna skapa en god relation. Dessa var; kommunikation mellan familj och distriktssköterska, miljöns betydelse samt maktbalans mellan familj och distriktssköterska. Det framkommer tydligt i resultatet att platsen har stor betydelse för att kunna skapa en god relation mellan distriktssköterska och föräldrar. Distriktssköterskorna ansåg att hemmet underlättar relationsskapandet jämfört med på mottagningen. I diskussionen diskuterar författarna studiens resultat utifrån tidigare forskning. Arbetet avslutas med praktisk tillämpning utifrån framkommet resultat till nytta för distriktssköterskan i sin yrkesroll. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?</p><p>Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att…</p><p>Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus.</p><p>Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet? Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att… Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus. Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan.

Syftet med studien är att med hjälp av tidigare forskning, undersöka utomhuspedagogikens potential och begränsningar, för att stödja elevers lärande i biologi i årskurserna F-3. Metoden är en systematisk litteraturstudie i vilken sökningarna har skett via databaserna Summon, avhandlingar.se, NorDiNa, Diva och ERIC (Ebsco). Studiens metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är därför öppen för granskning. Studien visar att utomhuspedagogikens potential ligger i dess autentiska och sinnliga kontext, genom direkta möten med innehållet som ska läras. Utomhusundervisningen har positiv påverkan på elevers motivation och minneskapacitet samt förståelse av abstrakta fenomen. Platsen har stor betydelse för lärande genom att elever identifierar sig med naturen och djuren. Elever erbjuds ett kunskapssammanhang i social interaktion, fysisk interaktion och i interaktion med det innehåll som ska läras. Utmaningar som påvisats är praktiska begränsningar, såsom rätt kläder och rätt väder samt begränsningar i tid, elevers negativa attityder och lärares bristande kompetenser. Studiens resultat visar på stora fördelar med att förlägga en del av undervisningen i biologi ute i fält, då den erbjuder en verklighetsbaserad undervisning i ett kunskapssammanhang med stor potential för lärande. Studien visar även att läraren är den enskilda faktor som påverkar utomhusundervisningens kvalitet mest.