No description available.

<p>Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet.</p><p>Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy.</p><p>Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället.</p><p>Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att de kan bytas ut mot varandra inom en snar framtid. I Gnosjö blir företagandet mer och mer externt samtidigt som de växer i arbetskraft. Brukssamhället går från ett dominerande företag till ett småföretagarsamhälle</p>

Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet. Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy. Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället. Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att de kan bytas ut mot varandra inom en snar framtid. I Gnosjö blir företagandet mer och mer externt samtidigt som de växer i arbetskraft. Brukssamhället går från ett dominerande företag till ett småföretagarsamhälle

Sweden has a number of smaller towns with a long history of heavy industrial labour. When these industrial towns are discussed it is not unusual too also mention a certain kind of mentality that is said to occur on these places, a kind of industrial spirit shared by the workers and in some regards also by the whole community. In Avesta, an industrial town in the middle of Sweden, there is a word used to describe the people working at the local mills and sometimes also other inhabitants in the town. This word is bruksare, which freely translated to English could be “industrial worker”. But this study is based on a thesis that the term bruksare has more to it than just to be employed by the mill, that the place itself will affect the choice to identify oneself as a bruksare. The purpose of this study is to get a deeper understanding of how the meaning of a place might affect the choice to identify oneself as a bruksare. The study is achieved by a qualitative method using semi-structured interviews. Four individuals inhabited in Avesta are interviewed to share their thoughts, feelings and opinions regarding the subject. The empirical data collected from the interviews are analysed using a method of thematization and coding and the whole study is conducted within a humanistic theoretical frame. A conclusion will be made that there are two types of bruksare, the industrial working bruksare and the indirect bruksare. It will be concluded that the place does have a certain meaning in the choice to identify oneself as a bruksare, but it will be more or less important depending on the type of bruksare.

Det finns stora regionala skillnader i Sverige avseende skolprestation på gymnasienivå och i Bergslagen är utbildningsnivån låg. Ungdomars syn på skola och utbildning är sparsamt utforskad inom ramen för vetenskapliga studier. Publicerade resultat talar för att synen på skolan och kunskap inte är homogen utan uppvisar stora skillnader inom ungdomsgruppen. Man har tidigare beskrivit en könsrelaterad skillnad som bedöms bero på ett så kallat utbildningsmotstånd bland pojkar. Detta utbildningsmotstånd har också visat sig ha samband med socioekonomiska faktorer och uppväxt i traditionellt manliga arbetarmiljöer. I Bergslagen finns beskrivet en mentalitet som benämns »bruksanda«. Denna bruksanda är präglad av en manlig arbetarkultur och inkluderar ett utbildningsmotstånd och en stark identifikation med orten. Om och i så fall hur, denna bruksanda i Bergslagen påverkar ortens ungdomars syn på skolan är inte vetenskapligt utforskat tidigare. Det finns dock både internationell och svensk forskning inom andra geografiska områden som visat att grannskapseffekter när det gäller skol- och  utbildningssyn kan finnas.  Den här studien använder en fenomenografisk forskningsansats och utforskar gruppens gemensamma uppfattningar av utbildning. Gymnasieungdomar från två byar i Bergslagen har intervjuats om sin syn på utbildning, skolval, studieresultat och skolgång. Samma semistrukturerade intervjuer har även utförts med en grupp ungdomar från tätorten Örebro. Insamlad data från grupperna har analyserats var för sig och gett upphov till två separata utfallsrum vilka sedan även genomgått en jämförande kvalitativ analys.  I analysen av kvalitéer i uppfattningar av utbildning identifierades tre tydliga skillnader mellan utfallsrummen. För det första var bergslagsungdomarna av uppfattningen att de önskade finnas kvar i det lokala geografiska området. För det andra uttryckte Bergslagsungdomarna en tydligare konkretiserad plan för vad gymnasieutbildningen skulle leda till. För jämförelsegruppen var målen mer temporära. För det tredje uttrycktes olika uppfattningar om vad som krävs för att lyckas i studierna. För Bergslagsungdomarna var ett tydligt mål och att man mår bra viktiga för att studierna ska fungera. För Örebroungdomarna handlade det om en kombination av egna goda lär-strategier och ”bra lärare”. Skolan förknippades med nyfikenhet och att utvecklas som person. De kvalitativa skillnader i utfallsrummen som identifierades mellan grupperna stärker hypotesen att bruksandan i Bergslagen kan bidra till en grannskapseffekt med avseende på ungdomars utbildningssyn. Sambanden är dock komplexa och sociala bakgrund och individuella skillnader beroende av kön eller andra personlighetsdrag kan inte uteslutas förklara resultatet. Ytterligare studier med målsättning att isolera och klarlägga grannskapets inverkan på utbildningssyn behövs för att möjliggöra eventuella utjämnande insatser och öka möjligheten till fullgjord gymnasieutbildning oberoende av bostadsort.

Högerpopulismens framväxt står i centrum för otaliga statsvetenskapliga analyser där många möjliga orsakssamband bakom utvecklingen har föreslagits. I denna uppsats tar jag fasta på ett fåtal av dessa, och försöker även att föra fram nya förklaringsmodeller. Med utgångspunkt i teorin om att högerpopulismens framgång är en produkt av en värderingsstrid mellan generationskohorter utforskar jag – i en studie av den politiska utvecklingen i Bergslagens kommuner – hur samband med universella anspråk att förklara högerpopulismens utveckling stöter på patrull. Vidare undersöker jag huruvida detta har att göra med de lokala förutsättningar som utgör en plats politiska kultur. Genom att studera en rad samband vad gäller demografiska, ekonomiska och utbildningsmässiga faktorer och den högerpopulistiska utvecklingen i regionen kommer jag fram till att de i hög grad är otillräckliga för att förklara variationen mellan kommunerna.   Istället undersöker jag huruvida platsernas lokala politiska kultur – som i detta fall utgörs av ”bruksandan” – har en inverkan på den politiska utvecklingen i kommunerna. Jag sammanför forskning om socialt kapital och forskning om platsers politiska kultur i syfte att öka förståelsen för varför vissa platser ter sig särskilt receptiva för den högerpopulistiska ideologin.   Studien bygger på en hypotesgenererande metodik i syfte att kunna föreslå den lokala politiska kulturen som en möjlig orsak till högerpopulismens varierande grad av framgångar på olika platser. Analyserna leder till att två hypoteser om det sociala kapitalets påverkan på högerpopulismens utveckling kan formuleras. Sambandet testas tentativt i en regressionsanalys för Bergslagskommunerna och utvecklas sedan i en resonerande analys.

Studiens syfte är att skapa förståelse för hur sociala relationer bevaras och förändras över tid där centrum för relationerna utgörs av en gemensam arbetsplats. Studien berör en bruksort i Sverige som har fått det fiktiva namnet Omri. Sociala relationer kopplat till materiella faktorer är ett ämne som uppsatsen berör både inledningsvis och i en avslutande diskussionsdel.Studiens empiriska material är inhämtat genom kvalitativa intervjuer där anställda på Omris bruk har fått berätta sina upplevelser av brukets blomstringstid.Resultatet visar på upplevda klassmotsättningar som utgörs främst av två grupper – arbetarna och tjänstemännen. Analysens fokus är att förklara hur klasskillnaderna en gång i tiden uppkom på Omris bruk och hur de har bevarats med tiden. Avslutningsvis redogör studien för hur en person, genom sina karismatiska egenskaper kunde bryta upp stora delar av traditionella, klassbetingade beteenden och skapa en, som informanterna beskriver det, mer lättsam tillvaro.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation. Analysen av intervjuerna är genomförd med hjälp av teorier av Skeggs, Angelöw &amp; Jonsson och Giddens om respektabilitet, roller och identitet. I forskningsprocessen upptäcktes vissa tydliga mönster gällande barnafödande och utbildningsnivå. De flesta tonårsmammorna hade mödrar som skaffat barn när de var i tonåren. De flest unga mammorna och deras föräldrar saknade eftergymnasial utbildning. Kulturen och den norm som råder i brukssamhället uppmuntrar ungdomar att skaffa barn tidigt. / According to statistics, there is a higher rate of teenage births in this specific industrial community in comparison with the big city. There is often a special spirit of the mining communities where work is preferred more often than education. Does this mentality encourages having children at a young age and which meaning and influence do their mother’s age at childbirth. Creates teenage mothers their identity by reproducing maternal lifestyle. To find this out, five teenage mothers had been surveyed and they left theirs life story. The interview questions were divided into thematic order to get a smooth narrative. A professional person who is employed in a support group in the community has been interviewed to get a balanced picture of teenage mothers' situation. The analysis of the interviews implemented with using theories of Skeggs, Angelöw &amp; Jonsson, and Giddens on respectability, roles and identity. The research discovered some clear patterns concerning child bearing and education. Most teenage mothers were mothers who had children when they were in their teens. The most of the young mothers and their parents had no post-secondary education. In the industrial community, the culture and the norms  encourages young people to have children earlier.