Högerpopulismens framväxt står i centrum för otaliga statsvetenskapliga analyser där många möjliga orsakssamband bakom utvecklingen har föreslagits. I denna uppsats tar jag fasta på ett fåtal av dessa, och försöker även att föra fram nya förklaringsmodeller. Med utgångspunkt i teorin om att högerpopulismens framgång är en produkt av en värderingsstrid mellan generationskohorter utforskar jag – i en studie av den politiska utvecklingen i Bergslagens kommuner – hur samband med universella anspråk att förklara högerpopulismens utveckling stöter på patrull. Vidare undersöker jag huruvida detta har att göra med de lokala förutsättningar som utgör en plats politiska kultur. Genom att studera en rad samband vad gäller demografiska, ekonomiska och utbildningsmässiga faktorer och den högerpopulistiska utvecklingen i regionen kommer jag fram till att de i hög grad är otillräckliga för att förklara variationen mellan kommunerna.   Istället undersöker jag huruvida platsernas lokala politiska kultur – som i detta fall utgörs av ”bruksandan” – har en inverkan på den politiska utvecklingen i kommunerna. Jag sammanför forskning om socialt kapital och forskning om platsers politiska kultur i syfte att öka förståelsen för varför vissa platser ter sig särskilt receptiva för den högerpopulistiska ideologin.   Studien bygger på en hypotesgenererande metodik i syfte att kunna föreslå den lokala politiska kulturen som en möjlig orsak till högerpopulismens varierande grad av framgångar på olika platser. Analyserna leder till att två hypoteser om det sociala kapitalets påverkan på högerpopulismens utveckling kan formuleras. Sambandet testas tentativt i en regressionsanalys för Bergslagskommunerna och utvecklas sedan i en resonerande analys.

This study examines paternalism in the northern Swedish company town of Robertsfors between 1920-1940. The company Robertsfors AB (RAB) was the sole employer and constructed a paternalistic relationship with its workers. Seth M Kempe (CEO 1897-1928), the first patriarch, built a comprehensive paternalistic relationship as part of a larger strategy of company independence. This stretched from corporate housing to funding of various initiatives and organizations. Erik Kempe (CEO 1928-1948) changed strategy towards profitability and during his reign the paternalistic relationship began to dismantle. Larger societal and economic forces, such as the 1930s recession, also impacted the historical trajectory of RAB. Two labor unions, a cultural organization and two local municipalities are studied. The results show that the company dismantled the paternalistic relationship beginning in the early 1930s and gave more responsibility over to the municipality. Interestingly, the worker’s fought to hinder the company’s efforts to dismantle the system, showing that they wanted to preserve the paternalistic relationship. This empirical study has theoretical implications showing that the dismantling of the system did not come from the worker’s movement, but rather through a change in company policy. Lastly, this study shows that industrial paternalism survived in Sweden well into the nineteen thirties.

Ishockey är en idrott som är överrepresenterad av män både hos utövare och ledare. Idrotten, likt andra delar av samhället, genomsyras idag av könssteroetypa föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, vanemässiga idéer om vad som är kvinnligt och manlig. Den rådande kulturen ses som exkluderande för de som inte lever upp till idealet om hur en man ska vara i ishockeyns rum. Tidigare forskning visar på att den hegemoniska maskuliniteten skapar maktförhållanden inom ishockeyn som bidrar till en underordnad av kvinnor där män tar anspråk på makten. Att förstå en orts betydelse och hur platsen, det vill säga ishallarna (ishockeyns rum) i denna studie, är av stor vikt för att förklara hur människors handlingar länkande till hierarkiska nätverk förstås utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv. Under observationerna framgick det att orterna som brukssamhällen spelade en betydande roll under ishockeymatcherna som manifesterades i både musik och film. Syftet med studien är att undersöka hur maskulinitet som norm inom svensk ishockey manifesteras på läktare under sex stycken ishockeymatcher och hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar med att bryta denna norm. Sex stycken matchobservationer genomfördes i Västmanland län med fokus på läktarsituationen och undersökningen av Svenska Ishockeyförbundets strategidokument ligger till grund för resultatet. Resultatet visar att det finns delar i strategidokumentet och observationerna som är progressiva för ishockeyn, när passion och delad glöd för ishockeyn uttrycks på det sätt som det gjordes i ishallarna. Samtidigt är det också problematiskt hur den hegemoniska maskuliniteten återskapas när åskådare uttrycker sig i negativ bemärkelse när de befinner sig i ishockeyns rum vilket kan skapa raka motsatsen till vad SvIF vill, att svensk ishockey ska vara en idrott med gemenskap och glädje.

Syftet med arbetet är att få kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen från 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som användes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta är att här finns flera olika energikällor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan på 1200 talet och har därför satt sin prägel på det samhälle som växte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen. Främst beroende på, att då schakten blev djupare, ökade vattentillrinningen. Detta krävde allt effektivare pumpar för vattenuppfordringen. Utvecklingen har gått från att muskelkraft varit den största energikällan till att vattenkraft, ångkraft, turbiner och elektricitet utnyttjats för det ökade behovet av energi.

<p>Syftet med arbetet är att få kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen från 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som användes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta är att här finns flera olika energikällor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan på 1200 talet och har därför satt sin prägel på det samhälle som växte fram runt gruvhanteringen. </p><p>Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen. Främst beroende på, att då schakten blev djupare, ökade vattentillrinningen. Detta krävde allt effektivare pumpar för vattenuppfordringen. Utvecklingen har gått från att muskelkraft varit den största energikällan till att vattenkraft, ångkraft, turbiner och elektricitet utnyttjats för det ökade behovet av energi.</p>

Uppsatsen undersöker de paternalistiska drag som präglade det samhälle som byggdes i Kallhäll i Järfälla av Bolinders mekaniska verkstad 1906–1931. Invånarna talar fortfarande om Kallhäll som en tidigare bruksort. Detta trots att fabriken grundades 100-150 år efter höjdpunkten för det svenska brukssystemet, med paternalismen som en viktig komponent. I början av 1900-talet hade förutsättningarna för företagen förändrats helt. Nya tekniska metoder för järnframställning användes, liksom importerade råvaror, järnvägen gav nya möjligheter till transporter och samhället i stort  hade liberaliserats. I den omgivningen grundade företagets huvudägare och verkställande direktör Erik August Bolinder en ny fabriksenhet med ett omgivande bostadsområde på egendomen Kallhäll. Det hade tydliga drag av ett paternalistiskt brukssamhälle. Källmaterialet, främst Bolinders styrelse- och stämmoprotokoll, visar hur demokratiseringen av samhället, de alltmer utvecklade spelreglerna på arbetsmarknaden och ett mer uttalat lönsamhetstänkande bjuder motstånd mot den paternalistiska ideologin. Men samtidigt lever flera av institutionerna i Erik August Bolinders samhällsbygge kvar till långt efter hans död.

Studiens syfte är att skapa förståelse för hur sociala relationer bevaras och förändras över tid där centrum för relationerna utgörs av en gemensam arbetsplats. Studien berör en bruksort i Sverige som har fått det fiktiva namnet Omri. Sociala relationer kopplat till materiella faktorer är ett ämne som uppsatsen berör både inledningsvis och i en avslutande diskussionsdel.Studiens empiriska material är inhämtat genom kvalitativa intervjuer där anställda på Omris bruk har fått berätta sina upplevelser av brukets blomstringstid.Resultatet visar på upplevda klassmotsättningar som utgörs främst av två grupper – arbetarna och tjänstemännen. Analysens fokus är att förklara hur klasskillnaderna en gång i tiden uppkom på Omris bruk och hur de har bevarats med tiden. Avslutningsvis redogör studien för hur en person, genom sina karismatiska egenskaper kunde bryta upp stora delar av traditionella, klassbetingade beteenden och skapa en, som informanterna beskriver det, mer lättsam tillvaro.

Studien följer Ostens vänner, en Social rörelse som under ett års tid2018/2019varit aktiva i samhället Boxholm i Östergötland. Uppkomsten av rörelsen är en protest emot att Boxholms mejeri ska läggas ner och verksamheten ska flyttatill en annan ort. Denna uppsats behandlar rörelsens betydelse förindividen, gruppen och samhället. Hur Ostens vännerhar organiserat sig som grupp och hur det har speglat samhällets historia av ett litet brukssamhälle. Bidragen inom de olika områdena har varit många, men även svårigheter som uppstått under året. Rörelsen har haft olika sammankomster och marscher med stor uppslutning och engagemang. Ostens vännerhar även varit aktiv i sociala medier, på Facebook har rörelsen nästan 13000 medlemmar. Mitt empiriska material baseras i största del av de fyra intervjuer jag gjort med mina informanter. Resultatet visar på att sociala rörelser kan göra skillnad på olika plan, även om inte gruppen lyckas med sitt mål. / The essay is about Ostens  vänner, agroup of Social movement. During the year 2018/2019 they have been active in the community Boxholm in Östergötland. It is a protest group against the closure of Boxholms ost a local cheesemaking industry. The industry is going to close and move to another place. This essay addresses the significance of the movement for the individual, the group and society. How Ostens vänner have organized themselves as a group and how it has reflected the history of society in a small industrial community. Contributions in the various areas have been many, but also difficulties that have arisen during the year. The movement has also been active in social media, on Facebook the movement has almost 13,000 members. My empirical material is largely based on the four interviews I have done with my informants. The result shows that social movements can make a difference on different levels, even if the group does not succeed in its goal.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation. Analysen av intervjuerna är genomförd med hjälp av teorier av Skeggs, Angelöw &amp; Jonsson och Giddens om respektabilitet, roller och identitet. I forskningsprocessen upptäcktes vissa tydliga mönster gällande barnafödande och utbildningsnivå. De flesta tonårsmammorna hade mödrar som skaffat barn när de var i tonåren. De flest unga mammorna och deras föräldrar saknade eftergymnasial utbildning. Kulturen och den norm som råder i brukssamhället uppmuntrar ungdomar att skaffa barn tidigt. / According to statistics, there is a higher rate of teenage births in this specific industrial community in comparison with the big city. There is often a special spirit of the mining communities where work is preferred more often than education. Does this mentality encourages having children at a young age and which meaning and influence do their mother’s age at childbirth. Creates teenage mothers their identity by reproducing maternal lifestyle. To find this out, five teenage mothers had been surveyed and they left theirs life story. The interview questions were divided into thematic order to get a smooth narrative. A professional person who is employed in a support group in the community has been interviewed to get a balanced picture of teenage mothers' situation. The analysis of the interviews implemented with using theories of Skeggs, Angelöw &amp; Jonsson, and Giddens on respectability, roles and identity. The research discovered some clear patterns concerning child bearing and education. Most teenage mothers were mothers who had children when they were in their teens. The most of the young mothers and their parents had no post-secondary education. In the industrial community, the culture and the norms  encourages young people to have children earlier.