All typ av elektricitet människan använder påverkar miljön negativt och bidrar till klimatförändringarna. Det som bör analyseras är nyttan det ger samt vilka användningsområden det har. Mer än hälften av elproduktionen i Sverige förbrukas i bostadshuen. Elproduktionen är viktig att analysera då det består 20 procent av den totala hållbarheten. För en positiv inverkan på miljön är det viktigt att förstå konceptet av hållbarhet. “Hållbar utveckling är utveckling som uppfyller dagens behov utan att förbruka nästkommande generationernas förmåga att tillgodose sina egna behov”, påstår Gro Harlem (1987). Hållbarhet består av tre aspekter vilka är, ekonomiska, miljömässiga och sociala. Dessa tre aspekter måste betraktas vid analys av hållbarhetsutveckling enligt Chong, Lee och Wang (2016).Harlem (1987) menar att en hållbar elproduktion ska tillgodose männsikans behov utan att förstöra miljön, varken idag eller på sikt. Enligt ”Hållbar produktion”, har förnybara energikällor inget koldioxidutsläpp vid elproduktion och har därför en låg klimatpåverkan. Det tillförs ny energi från solen hela tiden vilket innebär att förnybara energikällor inte tar slut.Sverige har gått med i Agenda 2030, vilket är en pakt som inkluderar 17 mål för att bland annat kunna uppnå hållbarhet i hela världen. Ett krav för att uppfylla målen är att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor.Enligt “Sustainable buildings market study” skriven av Ramboll (2019) är byggbranchen ansvarig för en tredjedel av växthusgasutsläppen och 40 procent av den globala elanvändningen. Växthusgasutsläpp inom byggbranschen sker vid olika skeden inom byggprocessen vilket måste analyseras för att tillfredställa rättvis bedömning av hållbarhet. Analys kan ske via olika sett beroende på vilka kriterier man vill analysera. För att kunna uppskatta en byggnads rimliga energiprestanda är en energianalys viktig i det tidiga skedded av byggprocessen. Detta gör det möjligt att minska skillnaden mellan förväntad och verklig energiprestanda. Det är viktigt att göra energianalys i design skeddet för att säkerställa att projektering framställs på bästa sätt.Elproduktionen är en av den största faktorn till de höga växthusgasutsläppen som sker i landet och motsvarar 26 procent av de totala växthusgasutsläppen. Elproduktionen har ett växthusgasutsläpp på cirka 13 gram CO2-ekvivalenter per kWh. Växthusgasutsläppen resulterar bland annat i klimatförändringarna vilket är ett av de största miljöproblemen i Sverige (Naturskyddsföreningen 2016).I artikeln ”Regeringen växlar upp arbete med sikte på ett 100 procent förnybar energiproduktion”, siktar Sverige att uppnå hållbar elproduktion. Regeringen inkludera mål som underlättar att framställa förnybar el, vilket är ett positivt framsteg inom hållbar elproduktion i Sverige.Rapportens syfte är att utreda brister som finns i elpoduktionen det vill säga redogöra för dagens elanvändning ur aspekter som definerar hållbarhet. Rapporten skall analysera energikällor som används idag, miljöpåverkan och vad som krävs för att lyckas uppnå en hållbar elproduktion.Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik4Examensarbetet består av tre delar, där den första är analys av litteraturstudie där rätt metod väljs för fortsatt arbete. Andra delen inkluderar studier kring energisystemen i Sverige och energisystemens klimatpåverkan. Den avslutande delen i rapporten består av att utvärdera vilken elproduktionsmix som framställer dagens elbehov utifrån krav och möjligheter för att uppnå hållbarhet.Efter analys är slutsatsen att energikällorna har en miljöpåverkan på olika sätt och därför måste hela elprocessen undersökas det vill säga från ”vagga till grav”. Det som måste analyseras i elprocessen är bland annat produktion-, transport-och montering av kraftverkets delar, hur elproduktion sker och konsekvenserna, vad som sker vid elförbrukning samt efter elanvändning. Denna typ av analys kallas för livscykelperspektiv och kan analyseras med hjälp av livscykelanalys, LCA.För att uppnå hållbar elproduktion enligt Agenda 2030 är det viktigt att uppnå två krav vilka är att minska elanvändningen och att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor utan klimatpåverkan. En kombination av förnybara energikällor såsom vind-, vatten-, solkraftverk är en lösning som uppfyller kravet för hållbar elproduktion. / All kind of electricity that humans use has a negative impact on the environment and contributes to the climate change. The majoritity of the electricity use is in the building houses and this contribute 20 procent of sustainability. It is important to understand what sustainability is. Gro Harlem defined “Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs”.Sustainability can be composed in three different elements, which are economic, environmental and social. These three aspects have impact on the data needed to be considered when analysing sustainability but also when assessing the value of sustainability in a building. These elements should be considered simultaneously in order to conduct an efficient sustainability development (Chong, Lee, Wang. 2016).According to Gro Harlems definition about sustainability we can implement this to the energy use. Sustainable electricity production must meet the humans needs without negative environment effect or the possibility to the next generations electricity use.Renewable energy sources could produce electricity without an end.Sweden participate to Agenda 2030 and must fulfill the 17 goals to achive the requirements for sustainability.A goal that Agenda 2030 includes is to achive is that all the electricity use have to be produced by the renewable energy sources.According to the “sustainable buildings market study” made by Ramboll (2019), the construction industry is responsible for a third of greenhouse gas emissions and 40 percent of the global energy use. There are different ways of evaluating and grading buildings according to their environmental performance.This report will analyze if it is possible to achive the goals in Agenda 2030 to contribute for sustainable electricity production for the houses in Sweden. Sweden has the knowledge about the negative environment effects because the electricite production and use. This report will help people to understand the connection between sustainable development, energy production and the electricite use.After all simulations were made, the conclusion of the project is that the whole life cycle assessment of the energy production is not included and a lot of factors that have a direct impact on the ecological footprint is missed out. Because of the enormous impact the construction industry has on the environment, harder requirements must be set on the whole building life cycle. This in order to achieve the goals for Agenda 2030.

<p><strong>Syfte: </strong>Att analysera och diskutera utifrån ett hållbarhetsperspektiv vad som är kostnads- och energieffektivt för ett mindre fastighetsföretag och resonera kring om det ger nöjdare hyresgäster.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Litteraturstudier har genomförts för att ta reda på hur fastighetsbranschen och dess klimatpåverkan ser ut idag. Teori om kundnöjdhet för att se hur man skapar nöjda hyresgäster. I detta arbete har både, kvantitativ och kvalitativ metod används. En enkätundersökning till Winter Fastigheter AB:s hyresgäster, för att få en bild av hur de ser på sitt boende. Den kvalitativa metoden användes vid intervjuer med två privata fastighetsbolag i Oskarshamn för att se hur andra aktörer ser på fastighetsbranschen och energieffektivitet. Fallstudie på Winter Fastigheter AB:s fastighet Måsen 3, för att se vilka olika alternativ som finns för att förbättra fastighetens energiprestanda.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det finns stora pengar att tjäna, för små fastighetsföretag på effektivare energilösningar. Tilläggsisolering är ett alternativ som på kort tid blir en lönsam investering. För Winter Fastigheter AB:s fastighet Måsen 3 är den största investeringen att konvertera från direktverkande el till ett vattenburet system. Det finns möjlighet att utnyttja konverteringsbidraget som staten subventionerar för att minska installationskostnaden. Enkätundersökningen som jag genomfört visar att hyresgäster inte är beredda att betala mer i hyra för att boendet ska vara mer klimatvänligt. Däremot visar enkäten att hyresgästerna uppskattar en god kommunikation med fastighetsförvaltaren.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Detta arbete har begränsats till Winter Fastigheter AB:s fastighet Måsen 3. För framtida studier bör man göra studier av större fastighetsbolag, som har fler fastigheter, där man kan få ett större underlag från fler hyresgäster.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Jag ser detta arbete som ett hjälpmedel för mindre nystartade fastighetsföretag att få en bild av fastighetsbranschen och dess klimatpåverkan. Nystartade företag kan få insikt om hur hyresgästerna ser på klimatförbättringar i boendet. Man kan även se vilka olika energikällor som finns samt olika energibesparingsåtgärder. Uppsatsen visar även vilka bidrag man kan söka, för att minimera kostnaderna vid nyinstallationer av effektivare värmekällor.</p>

Syfte: Att analysera och diskutera utifrån ett hållbarhetsperspektiv vad som är kostnads- och energieffektivt för ett mindre fastighetsföretag och resonera kring om det ger nöjdare hyresgäster.   Metod: Litteraturstudier har genomförts för att ta reda på hur fastighetsbranschen och dess klimatpåverkan ser ut idag. Teori om kundnöjdhet för att se hur man skapar nöjda hyresgäster. I detta arbete har både, kvantitativ och kvalitativ metod används. En enkätundersökning till Winter Fastigheter AB:s hyresgäster, för att få en bild av hur de ser på sitt boende. Den kvalitativa metoden användes vid intervjuer med två privata fastighetsbolag i Oskarshamn för att se hur andra aktörer ser på fastighetsbranschen och energieffektivitet. Fallstudie på Winter Fastigheter AB:s fastighet Måsen 3, för att se vilka olika alternativ som finns för att förbättra fastighetens energiprestanda.   Resultat &amp; slutsats: Det finns stora pengar att tjäna, för små fastighetsföretag på effektivare energilösningar. Tilläggsisolering är ett alternativ som på kort tid blir en lönsam investering. För Winter Fastigheter AB:s fastighet Måsen 3 är den största investeringen att konvertera från direktverkande el till ett vattenburet system. Det finns möjlighet att utnyttja konverteringsbidraget som staten subventionerar för att minska installationskostnaden. Enkätundersökningen som jag genomfört visar att hyresgäster inte är beredda att betala mer i hyra för att boendet ska vara mer klimatvänligt. Däremot visar enkäten att hyresgästerna uppskattar en god kommunikation med fastighetsförvaltaren.   Förslag till fortsatt forskning: Detta arbete har begränsats till Winter Fastigheter AB:s fastighet Måsen 3. För framtida studier bör man göra studier av större fastighetsbolag, som har fler fastigheter, där man kan få ett större underlag från fler hyresgäster.   Uppsatsens bidrag: Jag ser detta arbete som ett hjälpmedel för mindre nystartade fastighetsföretag att få en bild av fastighetsbranschen och dess klimatpåverkan. Nystartade företag kan få insikt om hur hyresgästerna ser på klimatförbättringar i boendet. Man kan även se vilka olika energikällor som finns samt olika energibesparingsåtgärder. Uppsatsen visar även vilka bidrag man kan söka, för att minimera kostnaderna vid nyinstallationer av effektivare värmekällor.

<p>Att vi behöver göra något åt rådande miljösituationen är det få som tvekar på. Elbilar kommer mer och mer som ett alternativ till de konventionella fordonen och det satsas mycket på förnybara energikällor.</p><p>Med en introduktion av elbilar i samhället kommer behovet av elenergi att öka. Inledningsvis kommer elbehovet endast påvekas marginellt och genom att ladda under nattetid när elkonsumtionen är låg kommer nuvarande produktion att räcka ända fram till att hälften av vår fordonsflotta är elektrifierad. När sedan antalet bilar ökar ytterligare krävs en förändring för att klara av det ökade behovet av elenergi. Med den potential våra förnybara energikällor har så visar denna rapport att det kommer klaras av gott och väl. Att köra våra elbilar på förnybar energi har också fördelen att utsläppen i princip blir lika med noll, vilket skapar mervärden. Elbilen blir inte renare än elen som den körs på är.</p><p>Redan idag är en mycket stor del av vår elproduktion från förnybara energikällor. Vattenkraft står för ca 46 % av elproduktionen sett ur ett perspektiv på 11 år. Sedan finns ett planeringsmål att år 2020 ska det produceras 30 TWh från vindkraft i Sverige (idag 2,5 TWh) vilket skulle räcka som energi till både alla våra bilar samt att exportera "grön el" ut i Europa.</p>

Att vi behöver göra något åt rådande miljösituationen är det få som tvekar på. Elbilar kommer mer och mer som ett alternativ till de konventionella fordonen och det satsas mycket på förnybara energikällor. Med en introduktion av elbilar i samhället kommer behovet av elenergi att öka. Inledningsvis kommer elbehovet endast påvekas marginellt och genom att ladda under nattetid när elkonsumtionen är låg kommer nuvarande produktion att räcka ända fram till att hälften av vår fordonsflotta är elektrifierad. När sedan antalet bilar ökar ytterligare krävs en förändring för att klara av det ökade behovet av elenergi. Med den potential våra förnybara energikällor har så visar denna rapport att det kommer klaras av gott och väl. Att köra våra elbilar på förnybar energi har också fördelen att utsläppen i princip blir lika med noll, vilket skapar mervärden. Elbilen blir inte renare än elen som den körs på är. Redan idag är en mycket stor del av vår elproduktion från förnybara energikällor. Vattenkraft står för ca 46 % av elproduktionen sett ur ett perspektiv på 11 år. Sedan finns ett planeringsmål att år 2020 ska det produceras 30 TWh från vindkraft i Sverige (idag 2,5 TWh) vilket skulle räcka som energi till både alla våra bilar samt att exportera "grön el" ut i Europa.

Bakgrund. För att kunna maximera sin prestation och återhämtning inom idrott är kost och intag av rätt näring vid rätt tillfälle, så kallad nutrient timing avgörande för att nå framgång. Atleter kan inte förbereda sig på samma sätt oavsett idrottsaktivitet utan måste anpassa sitt näringsintag beroende på duration och intensitet. Kunskapsläget kring nutritionsbehov och kostintag inom uthållighetsidrott är inte klarlagt varför det finns behov att belysa den forskning som finns på området. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nutrient timing påverkar prestation och återhämtningen i uthållighetsidrotter.  Metod. En litteraturöversikt genomfördes genom databaserna Discovery, PubMed och CINAHL. Totalt 14 artiklar inkluderas i studien. Resultat: Kolhydrater och protein var de dominerande energikällorna som behövs i uthållighetssporter. För att uppnå en bättre prestation och snabbare återhämtning var tidsintaget en viktig faktor att förhålla sig till. Resultaten visade att näring inom två timmar efter avslutad aktivitet visade bättre resultat om atleter intog protein kombinerat med kolhydrater. Att inta protein och kolhydrater för tätt inpå träning visade inte ge några ytterligare effekter.  Slutsats: Ett intag av kolhydrater i kombination med protein är energikällorna som ger bäst förutsättning för att utföra fysisk prestation. För att ge bäst förutsättning har tiden en stor påverkan på resultatet. Proteinet har ingen ytterligare effekt på återhämtningen om återhämtningsperioden är mer än 24 timmar.

Syftet med arbetet är att få kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen från 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som användes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta är att här finns flera olika energikällor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan på 1200 talet och har därför satt sin prägel på det samhälle som växte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen. Främst beroende på, att då schakten blev djupare, ökade vattentillrinningen. Detta krävde allt effektivare pumpar för vattenuppfordringen. Utvecklingen har gått från att muskelkraft varit den största energikällan till att vattenkraft, ångkraft, turbiner och elektricitet utnyttjats för det ökade behovet av energi.

<p>Syftet med arbetet är att få kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen från 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som användes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta är att här finns flera olika energikällor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan på 1200 talet och har därför satt sin prägel på det samhälle som växte fram runt gruvhanteringen. </p><p>Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen. Främst beroende på, att då schakten blev djupare, ökade vattentillrinningen. Detta krävde allt effektivare pumpar för vattenuppfordringen. Utvecklingen har gått från att muskelkraft varit den största energikällan till att vattenkraft, ångkraft, turbiner och elektricitet utnyttjats för det ökade behovet av energi.</p>

Indien är en tillväxtmarknad med många möjligheter; det är en plats för nytänkande och frugala innovationer. Frugala innovationer är ett fenomen som Indien är välkänt för. I grunden uppstår frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhållningssätt kopplat till svenska energiföretag som är inom branschen för förnybara energikällor är dock begränsad. Därför är innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig på Indiens marknad för förnybara energikällor, där effektivitet och sparsamhet är viktigt. Undersökningen har skett genom en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med de företag som har varit tillgängliga och även med en expert med kunskap om den Indiska marknaden. Teorier har främst hämtats ifrån tryckt litteratur och vetenskapliga artiklar. Under studiens gång arbetade författarna fram en modell som kan användas för att bedöma ett företags förmåga att etablera sig på en främmande marknad. I modellen ingår ett antal viktiga aspekter inom områden som ekonomi, innovation, marknad och tillväxt. Forskningen har kommit fram till slutsatser om samtliga undersökta företags potential att lyckas i Indien. I studien fann författarna att om man ska ha potential att lyckas på den Indiska marknaden, ska man bland annat ha en aktuell och effektiv produkt, stark ekonomi, konkurrenskraftighet samt marknadsmöjligheter. / India is an emerging market with many opportunities; it's a place for rethinking and frugal innovations. Frugal innovation is a phenomenon that India is well known for. Frugal innovations arise by thrift in the process of developing effective solutions. Knowledge about the frugal innovations and its approach linked to Swedish energy companies that is in the business of renewable energy is limited. Therefore, the innovation agency Vinnova and the Swedish Energy Agency (Energimyndigheten) are interested to see if there is potential for a number of Swedish energy companies to establish in the Indian market for renewable energy, where efficiency and economy are important. The survey was done by a qualitative research in the form of interviews with the companies that have been available and also an expert with knowledge of the Indian market. Theories were mainly collected from printed literature and scientific articles. During the study, the authors came up with a model that can be used to estimate a company's ability to establish itself in a foreign market. The model includes a number of important aspects, such as financial aspects, innovation, market and growth. The research has come to conclusions about all the studied companies potential to succeed in India. In the study, the authors found that if you're going to have the potential to succeed in the Indian market, you should have an up-to-date and effective product, strong economy, competitiveness and market opportunities.

Detta arbete visar på olika metoder att hantera den el som genereras i vågkraftverket av företaget Waves4Power. Denna rapport är baserad på Waves4Powers punktabsorberande vågkraftverk som är uppbyggt i form av en boj. Det finns flera möjliga strategier över hur generering och uppsamlingsnät kan se ut och därför är det av intresse att presentera olika alternativ och undersöka det mest lämpliga. Olika typer av generatorer samt omriktare presenteras. Vindkraftsparker offshore har flertalet likheter och liknande förutsättningar som vågkraftsparker, därför sammanförs information om vindkraft för att bidra med kunskap för valet av generator och omriktare. Valet av generator och omriktare är en central del för att leveransen av el ska vara pålitlig och för att relevanta beräkningar ska kunna genomföras. Uppsamlingsnätets design baseras på den tänkta vågkraftsparkens avstånd till land. Tre olika avstånd presenteras; kustnära, medellångt och avstånd långt ute till havs. Kustnära avstånd är aktuellt vid ett litet antal bojar och ett avstånd till land på några få kilometer. Om placering av vågkraftsparken sker långt ute till havs, med ett avstånd över ~50 km måste högspänd likström användas och blir relevant först vid ett stort antal bojar (ca 250 st.). En medellång överföring definieras som 20 – 40 km och detta fall är mest relevant för gällande förutsättningar. Uppsamlingsnätets föreslagna design består av maximalt tio bojar med en total maximal effekt på 2 MW sammankopplade till en gemensam transformator. Överföringen undersöks med tre nominella standardiserade överföringsspänningar som är baserade på den effekt som ska överföras; 11, 22 samt 33 kV. Vid 33 kV överföringsspänning, 2 MW producerad aktiv effekt och en överföringslängd på 40 km är spänningsfallet 0,013 p.u, vid 22 kV överföringsspänning är spänningsfallet 0,024 p.u och vid 11 kV överföringsspänning är spänningsfallet 0,073 p.u. Vid samma förutsättningar är de aktiva effektförlusterna vid 33 kV 37 kW, vid 22 kV 72 kW samt vid 11 kV är förlusterna 215 kW. Även olika variationer på överföringseffekter och kablar undersöks och resultat presenteras. För 11 kV överföringsspänning visar sig ha oacceptabla nivåer på spänningsfall för de flesta undersökta förutsättningarna, därför bör 22 eller 33 kV överföringsspänning väljas. Valet av spänningsnivå och kabel baseras till stor del på ekonomiska faktorer, vilket denna rapport inte omfattar. Däremot visas skillnader mellan olika designer relativt varandra och underlättar därmed valet avsevärt.