Univ., Diss.--Bern, 2005. / Literaturverz. S. 165 - 181.

Saarbrücken, Univ., Diss., 2001. / Computerdatei im Fernzugriff.

Saarbrücken, Universiẗat, Diss., 2001.

Bakgrund Dagligen framkommer undersökningar om att ungdomars hälsa blir allt sämre, framför allt genom deras stillasittande vardag. Allt fler ungdomar blir överviktiga och risken för att de senare i livet ska drabbas av bland annat benskörhet eller hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Denna uppsats undersöker om eleverna på en gymnasieskola i Småland har förändrat sin kondition under en period på 24 år.   Syfte Syftet med undersökningen är att jämföra elevers tider på en motionsslinga, som de har sprungit i skogen. Är det någon skillnad på tiderna mellan de olika åren, fördelat på pojkar och flicor. De insamlade resultaten har tider från elever som gick på gymnasiet 1985, 1989, 2000 och 2009.   Metod Tiderna på eleverna är insamlade av en lärare i ämnet idrott och hälsa som har jobbat på samma gymnasieskola under snart 30 år. Han har sparat en del gamla dokument och därifrån har resultaten hämtats. De fyra olika testtillfällena är genomförda på samma villkor och rundan som mäter 2,5 kilometer är den samma.   Resultat 2009 års elever som är med i undersökningen var 52 stycken, 36 pojkar och 16 flickor. Urvalsgruppen från år 2000 innehöll 47 elever, 19 pojkar och 28 flickor. 1989 finns resultat från 40 elever, 22 pojkar och 18 flickor och 1985 finns 52 flickors resultat. Skillnaden i resultaten är tydliga mellan flickornas fyra olika testtillfällen. Medeltiden på flickornas resultat från 2000 är signifikant sämre än de övriga testtillfällena. Nästan 4 minuter och 40 sekunder skiljer medeltiden mellan 2000 och 2009. Mellan 2000 och 1989 skiljer det tre minuter och till medeltiden 1985 två och en halv. Det fanns en liten, men dock ej signifikant skillnad mellan pojkarnas resultat från2009, 2000 och 1989.

Abstrakt Konditionsträning aktiverar stora muskelgrupper och ökar aerob och anaerob energiomsättning. Bikarbonat (bi) har stor betydelse för gasutbyte för att konditionsutövare inte ska bli utmattade genom försurning i kroppen. Forskare har därför undersökt om ett tillskott av bikarbonat kan leda till ökad prestation vid konditionsträning. Syftet med studien är att undersöka om bikarbonat kan utöka fysiskt aktiva mäns prestationsförmåga. Vi har använt oss av en randomiserad crossoverstudie. Manliga deltagare (n=13) undersöktes i studien (ålder 27 ± 9, längd 183 ± 8 cm, vikt 81 ± 14 kg). Deltagarna utförde tre Coopertest vid tre separata tillfällen. Studien avsåg att undersöka om prestationen påverkas av bikarbonat (distans, VO2Max), om bikarbonat ökar stegmängd, om bikarbonat gör att deltagare upplever samma ansträngning vid sista minuten av test som placebo (pl) (Borgskala) och om bikarbonat förhöjer pulsen vid sista minut av test. Resultaten visar ingen signifikans för distans bi= 2,95 km och pl= 2,94 km och VO2Max, bi= 54,63 ml/kg/min och pl= 54,45 ml/kg/min (p > 0,05). Hjärtfrekvens visar på en svag trend av signifikans inför sista minut av test bi= 182 slag/min och pl= 180 (p= 0,157). Stegdata visar en trend för höjning av stegmängd bi= 2148 steg och pl= 2112 (p= 0,097). Borgskala visar inte på signifikanta skillnader mellan variablerna bi= 18 och pl= 18 (p > 0,05). Bikarbonatsupplementering visar på somliga trender för utökad hjärtfrekvens och stegmängd vilket med deltagarantal (n=13) visar på att bikarbonat kan påverka kroppen vid löpning. Vi kan inte genom våra resultat bevisa att bikarbonat leder till förbättrad prestation med 0,3 g (bikarbonat) x kg kroppsvikt för fysisk aktiva män.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur praktiknära forskning i och om kondition kan påverka kunskaper hos elever i årskurs 9. Frågeställningar: Vad har eleven för kunskaper i och om kondition? Hur upplevs, uppfattas och förstås kondition, enligt eleven? Hur kan man skapa en lärandesituation som visar när eleven lär sig i och om kondition? Metod Denna forskningsstudie utgick från en kvalitativ analysmetod som har ett öppet tolkande förhållningssätt på datainsamlingsmaterialet. I studien har deltagarna givits ett stort utrymme att uttrycka sig i tal och i rörelser via film samt i skriftlig text genom två enkäter om sina kunskaper i och om kondition. Urvalet är en målstyrd bekvämlighetsgrupp med 17 elever från en och samma skolklass i årskurs 9. Resultat Inför undervisningslektionen beskrev eleven sina kunskaper i och om kondition med få ord. I undervisningslektionen med verktygen pulsmätare och hopprep visade eleven sina kunskaper i och om kondition. Genom att få uppleva, uppfatta och förstå mer nyttan med lektionen i och om kondition kunde eleven beskriva sina kunskaper i och om kondition med flera nyanserade ord. Slutsats Det är viktigt att eleven tidigt får möjlighet till att lära sig att diskutera, reflektera över begrepp och om sitt eget lärande såväl före som efter en lektion. En elev som får möjlighet att pröva, reflektera och sätta ord på sina kunskaper med upplevelse, uppfattning och förståelse i en trygg miljö, är en elev som vågar använda och utnyttja sina kunskaper i och om kondition vid rätt tillfälle och sammanhang.

Sammanfattning Regelbunden fysisk aktivitet har stora fördelar för hälsa och välbefinnande och kan förebygga skador och sjukdomar. Hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, osteoporos, typ 2 diabetes och fetma är exempel på sjukdomar som blir allt vanligare idag. Fysisk aktivitet minskar risken för dessa. Kondition, styrka och rörlighet spelar alla olika roller i hälsa, välbefinnande och idrottslig prestationsförmåga. Det är viktigt att utveckla ett allsidigt träningsprogram som inkluderar alla komponenter. I dagens stressade samhälle prioriterar inte alla sin hälsa och träning kan vara något som blir åsidosatt.   Syftet med studien var att undersöka effekterna av att kombinera kondition, styrka och rörlighet i ett och samma träningspass. Anledningen var att författarna ville utforma ett allsidigt träningspass. Åtta kvinnor i åldrarna 18-35 deltog i studien som pågick under åtta veckor. De tränade två gånger i veckan och passet innebar alternering mellan styrka och kondition, rörlighetsövningar genomfördes i början och slutet av passet. Tester i kondition, styrka och rörlighet utfördes innan och efter träningsperioden för att se vilka effekterna blev. Resultaten tyder på att det kan vara effektivt att kombinera kondition och styrka i samma träningspass, då alla de testerna visade signifikans (p < 0,05). Rörlighetstesterna visade ingen signifikans (p > 0,05) vilket tyder på att rörlighetsträningen borde utföras mer för att få nämnvärd effekt. / Abstract Regular physical activity has great benefits for health and well-being and can prevent injuries and diseases. Cardiovascular diseases, high blood pressure, osteoporoses, type 2 diabetes and obesity are all examples of common diseases which physical activity can reduce the risk of. Endurance, strength and flexibility training have all different parts in health, well-being and sports performance capacity. It is important to develop a training program that includes all components. Far from everyone prioritize their health and training in todays stressed society. The purpose of this study was to investigate the effects of combining endurance, strength and flexibility training in one program. The authors wanted to design an all-round training program. Eight women in the ages 18-35 participated in the study that lasted for eight weeks. They performed the training sessions twice every week and the training program included endurance alternated with strength training. Flexibility training were placed first and last in every session. Endurance, strength and flexibility tests were performed before and after the training period to determine the effects. The results showed significance (p < 0,05) in the endurance and strength tests, which indicate that it can be effective to combine endurance and strength training in one training program. The flexibility tests did not show any significance (p > 0,05) and by that it can be assumed that flexibility training should have been done more, to get a greater effect.

ABSTRACT   Background: Health and ill-health are multifaceted concepts. Previous research has shown that physical activity and the level of cardio respiratory are important parts of leading a healthy lifestyle. Possibly, it’s so important that the Occupational Health Service should focus even more on this. Aim: The aim was to investigate if there was a relationship between the level of cardio respiratory fitness and self-rated health, and between the level of cardio respiratory fitness and physical and mental ill-health. Method: The study was conducted using a quantitative method in the form of a cross sectional study. Data was collected from an Occupational Health Service, containing answers to a questionnaire on work environment and health and test values ​​from completed cycle fitness tests. The study population consisted of 1191 individuals, n = 1191. Only male officials in the construction sector were included in the study. A total of 16 questions from the survey were selected, one question was about self-rated health and 15 questions were about perceived ill health during the past year. The 15 questions were divided into groups of physical and mental ill-health. Data were analyzed in SPSS using the chi square test to examine whether a relationship existed between variables.   Results: Data analysis shows strong evidence of a relationship between self-rated health and the level of cardio respiratory fitness, p= 0.000. Three of the questions regarding physical and mental ill-health were also shown to be associated with the level of cardio respiratory fitness: headache, p= 0.005, snoring p=0.000, and fatigue p=0.009. This indicates that individuals with higher levels of cardio respiratory fitness experience fewer symptoms of headaches, fatigue, snoring and better self-perceived health. Conclusion: The level of cardio respiratory fitness seems to be important when it comes to being healthy and preventing illness. People should therefore be encouraged to be cardio respiratory fit. Although there is evidence that these relationships exist, more research is needed to see if there is a relationship of causality and how strong the relationships are.   Keywords:  cardiorespiratory fitness, cardiorespiratory fitness-test, health, ill-health, self-rated health.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan kondition och personlighetsdrag. Sekundära ändamål var att vidare undersöka hur sambandet ser ut vid indelning av kön, samt undersöka sambandet mellan självuppskattat rörelsemönster och personlighetsdrag. Studiens frågeställningar var följande: 1) Finns det ett samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? 2) Vid ett hypotetiskt samband mellan beräknad VO2max och femfaktormodellens personlighetsdrag, hur ser sambandet ut vid indelning av kön? 3) Finns det ett samband mellan självuppskattat rörelsemönster och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? Metod Studiepopulationen bestod av totalt 74 gymnasieelever i ett åldersspann mellan 15-18 år, varav 39 var män och 35 var kvinnor. Deltagarna fick fylla i en enkät om ålder, kön, längd, vikt och rökvanor samt om rörelsevanor. I samband med detta genomgick deltagarna personlighetstestet Big Five Inventory, ett test som skattar personlighetsdragen Öppenhet (Ö), Samvetsgrannhet (S), Utåtriktning (U), Vänlighet (V) och Neuroticism (N) utifrån Femfaktormodellen. VO2max beräknades genom att deltagarna fick springa ett 2,4 km cooper test i skolan under deras idrottslektion. All data utvärderades genom att utföra sambandsanalyser mellan personlighetsdrag och VO2max samt övriga variabler från enkäten. Resultat På helgrupp visades en tendens till att ju mindre av personlighetsdraget N deltagarna hade desto högre var deras beräknade VO2max (r:-0,225, p:0,054). Ett signifikant samband hittades mellan S och självskattad vardagsmotion på helgrupp (r:0,31, p:0,009). Kvinnorna uppvisade ett signifikant samband mellan Ö och beräknat VO2max (r:-0,339, p:0,047). Slutsats Resultaten tyder på ett samband mellan personlighetsdrag och VO2max samt rörelsemönster men att sambandet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Generella slutsatser är att män och kvinnor som skattar lågt i N och kvinnor som skattar lågt i Ö har mer sannolikt ett högre beräknat VO2max än de som skattar högt. Hög skattning i S verkar tyda på ökad vardagsmotion. Det krävs fler studier med mer precision inom ämnet för att bekräfta eller avfärda eventuella samband.

<p>Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits två stycken kravprofiler som man inte har utvärderat och båda är skapade av två olika ledningar.</p><p><strong>Syfte:</strong></p><p>Syftet är att utvärdera tester som landslaget skall använda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfällen för att se utvecklingen i de fysiska förmågorna hos aktiva.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>Vilka tester skall läggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort från kravprofilen?, Vilka tester skall förändras i kravprofilen?</p><p><strong>Metod:</strong></p><p>Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda på mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades. Information hittades även via pubmed, artiklar och böcker. Även en pilotstudie genomfördes med tester som; knäböj, chins, bänkpress, spänsthopp och powertest på testpersonerna. Två av TP (testpersonerna) är aktiva i landslaget och två har varit aktiva. Alla TP är mellan 21-25 år gammal och alla har varit tävlingsaktiva i flera år.</p><p><strong>Resultat:</strong></p><p>Vissa av testerna från de gamla kravprofilerna behölls för att de var relevanta, vissa tester lades till och vissa ändrades för att bli mer specifika för karate. Tester som valdes att läggas till blev; knäböj, squat jumps, CMJ, ett bens hopp med båda benen och bänkpress. Tester som valdes att ändras var; abalakowtestet, plint testet samt matcherna. Tester som valdes att behållas var; chins, intervaller och brutalbänken. Resultaten från pilotstudien skiljde sig från person till person i förhållande till deras kroppsvikt. Detta resultat har ej används för att bedöma kravprofilen pågrund av att de inte var för spetstruppen i landslaget. Orsaken till att de ovannämnda testen valdes var att dom testerna är mer specifika och relevanta för karate.</p><p><strong>Slutsats:</strong></p><p>Vid granskning av kravprofil insågs att det redan finns bra tester tillgängliga, ett av dessa är chins och ett annat är brutalbänken, som är viktigt vid utövandet av sparkar, då man bör ha en stark höftbörjarmuskel (iliopsoas). Kravprofilen rekommenderas att genomföras två gånger om året för att se om det sker någon förbättring.</p>